En 81-årig brud, en bortglömd prästsläkt och trätgiriga damer

Av Paul Neptune

Min anmoder Annika Elofsdotter avled den 10 augusti 1798 i Bråxnäs, Nyeds socken. Enligt dödboken var hon 98 år gammal. Hennes liv och bakgrund har länge fascinerat mig. Inte minst för att hon gifte sig en andra gång vid 81 års ålder med en 47 år yngre man!

Vem var då denna Annika i Bråxnäs? Ja det har inte varit lätt att utforska. Ingen födelsebok i Nyed kan bekräfta hennes födelse omkring år 1700. Ingen vigselbok kan bekräfta att hon omkring 1732 gifte sig med Nils Larsson i Bråxnäs.

Paret får fyra barn tillsammans; Lars född i Bråxnäs 1733, Christina/Stina född i Bråxnäs 1734, Brita (min anmoder) född i Bråxnäs 1738 samt Annika/Anna född i Bråxnäs 1745. Eftersom vigselbok saknas för Nyed denna period är det första barnets födelse 1733 och noteringen i mantalslängden 1733 som tyder på att paret gift sig senast hösten 1732.

Annika Elofsdotter återfinns dessförinnan som fadder vid ett antal dop i Nyed och grannsocknen Väse. I Väse är hon fadder 1723 när ett barn till Jean Nilsson och Ellika Elofsdotter döps. Ellika är en syster och Annika noteras då som boende i Jonsbol, Väse. I Jonsbol döps samma år ett barn till Jean Matsson (Hammarström) och Brita Elofsdotter. Även där en syster till Annika som fått pigtjänst hos syster och svåger i Väse.

Kartläggandet av Annika Elofsdotters liv måste göras med hjälp av mantalslängder, domböcker, tydliga släktkopplingar vid dop mm. Under 1720- och 1730-talen framgår tydliga kopplingar mellan Annika och ett antal andra Elofssöner och Elofsdöttrar. Samtliga födda i Arviken, Nyed som barn till nämndemannen Elof Jönsson och Kerstin Larsdotter.

I Arviken hade Annika åtminstone två bröder – Lars Elofsson och Jon/Jonas Elofsson. Hon hade också minst tre systrar – Brita Elofsdotter Hammarström vid Jonsbol, Väse, Catharina Elofsdotter i Arviken samt Ellika Elofsdotter i Väse.

Alla barn döda

Mantalslängderna för Nyed visar att Annika Elofsdotter med maken Nils Larsson vistas i Bråxnäs i alla år. Husförhörslängder finns inga förrän 1776. Då har redan Nils Larsson avlidit 68 år gammal 1769. Tre år senare 1772 avlider först sonen Lars Nilsson 40 år gammal, efterlämnande änkan Annika Persdotter och flera minderåriga barn. Samma år avlider yngsta dottern Annika i Sutterhöjden. Hon var gift med Måns Matsson.

1779 förlorar Annika Elofsdotter även sin äldsta dotter Christina/Stina som var gift med Magnus Bengtsson i Bråxnäs.

Sonhustrun Annika Persdotter gifter 1775 om sig med änklingen Nils Larsson från Alster socken. Det är nu uppenbarligen tunt med manlig arbetskraft på gården. Annika Elofsdotter var cirka 81 år gammal – 1781 när hon lät sig ”konserveras” av den 47 år yngre drängen Nils Jönsson från Forsnäs. Nils Jönsson var då 34 år gammal änkling och medförde en blind och ”enfaldig” dotter i boet.

Vigseln i Bråxnäs hösten 1781 kan också hänga samman med att yngsta dottern Brita Nilsdotter, gift med Pähr Larsson i Nybacka, avled sommaren detta år. Därmed var samtliga barn avlidna och barnbarnen för unga för att ta ansvar för en åldrad farmor/mormor.

När Annika Elofsdotter avlider 1798, 98 år gammal, är bouppteckningen tunn. Troligen har gården och allt av värde delats upp i skiften till barnen långt innan. Den ”unge” 51-årige änklingen får inte behålla många daler. Finns en liten skuld till Norums Bruk, som Annikas sonson i Bråxnäs reglerar. Änklingen Nils Jönsson försvinner ur husförhörslängden för Bråxnäs 1804. Oklart vart.

Prästsläkten Bråtz i Rådatorp

Fadern Elof Jönsson var troligen född i Alster socken omkring 1637 och avled i Arviken, Nyed 1725. Han var i sin tur son till fogden Jöns Persson från Hasselbol i Alster. Elof gifte sig på 1680-talet med Kerstin Larsdotter från Rådatorp/Råtorp i Nyed. Framgår av dombok 1689 att Annika Jespersdotter sålt en del av Rådatorpet till sin måg Elof Jönsson – det som sedan kallas Arviken/Sågen.

Den familjekrets som Elof Jönsson gifte in sig i har många intressanta inslag. Under årtionden kan man följa deras interna trätor i domböckerna. Det handlar om arvstvister och bråk om gränsdragningar. Kvinnorna framstår som de mest aktiva i rättstvisterna.

Annika Elofsdotters mor Kerstin Larsdotter var dotter till en Lars som avled i mitten av 1680-talet och dennes hustru Annika Jespersdotter. Annika Jespersdotter kallas ibland Bråtz, Sannolikt för att markera att hennes morfar var Nyeds sockens förste kyrkoherde Jöns Jonsson Bråtz. Såväl Annika Jespersdotter som hennes dotter Kerstin Larsdotter förekommer flitigt i domstolsprotokollen. Annika Jespersdotter gifte först med en Lars med okänt efternamn som förekommer i mantalslängder fram till 1684. Som änka gifter hon sedan om sig med sedermera häradsdomaren Henrik Jonsson från Norra Norum.

Annika Jespersdotter och Kerstin Larsdotter drar sig inte för att stämma såväl sina barn som ingifta mågar. Bevakar girigt över all egendom. Kerstin Larsdotter går till och med själv till tinget och river upp en fastighetsaffär som hennes make genomfört i hennes namn. Maken som just blivit nämndeman i samma ting tvingas erkänna att han gjort fel. Förmodligen mycket genant.

Ödesdiger brand med dödlig utgång

Annika Jespersdotters far var borgaren Jesper Andersson som avled cirka 1651. Han förekommer som borgare i Karlstad på 1620-talet, troligen med en handelsbod. Efter Jesper Anderssons död gifter sig änkan Brita Jönsdotter Bråtz (Annikas mor) om sig med en löjtnant Bengt Larsson. De förblir bosatta vid Rådatorp som från början var socknens prästgård. Men sedan 1621 varit i familjen Bråtz ägo.

Brita Jönsdotter Bråtz förefaller ha haft ett gott liv tillsammans med löjtnanten/kaptenen Bengt Larsson. Men 1681 framgår av domböckerna hela Rådatorp och nästan allt lösöre förstörs i en brand. Ett flertal boningshus och en mängd andra byggnader brinner ned. Och värst av allt är att Brita Jönsdotter Bråtz själv avlider en tid senare av skador hon fått vid branden.

Brita Jönsdotter ingick från barndomen i socialt betydelsefulla familjekretsar. Hennes far var kyrkoherde Johannes Jonæ Bråtz (Jöns Jönsson) – Nyeds förste kyrkoherde – han var verksam i Nyed från 1594 till sin död 1614. Enligt Karlstads stifts herdaminne var Johannes Jonæ son till en borgare i Karlstad, som hette Jon, Jonas eller Jöns. Han förordnades 1594 började som komminister. Han var gift med Brita Svensdotter och hade med henne tre barn; sonen Johannes Bråtz (också präst), dottern Kerstin och dottern Brita (Jönsdotter) Bråtz som var gift med borgaren Jesper Andersson i Karlstad.

Släkten Tingvalls anmoder utkastad

Sedan Johannes Bråtz dött 1614 anställdes Olaus Erici Luth 1616 som ny kyrkoherde. Han gifte sig med Bråtz änka Brita Svensdotter och blev styvfar för hennes barn. När Brita Svensdotter dött 1637 gifte kyrkoherde Luth om sig med änkan Kerstin Arvidsdotter som var anmoder till släkten Tingvall.

Kyrkoherde Luth och min anmoder Bråtz-änkan Brita Svensdotter gjorde under sitt äktenskap en rad fastighetsaffärer i Nyed. Köpte en del av Molkom och Elofsbacka (Älvsbacka). Bedrev tydligen det första hammarbruket i Molkom. Sedan Olaus Luth dött 1658 uppstod en del rättsliga strider om arvet. Den andra hustrun och hennes barn gjorde anspråk på stora delar.

Kerstin Arvidsdotter ansåg bl a att Luths styvbarn (syskonen Bråtz) gynnats i överflöd under Luths levnad. Han hade inga egna barn och behandlade styvbarnen som sina egna.

Enligt herdaminnet blev Kerstin Arvidsdotter mer eller mindre utslängd från prästhemmet redan medan Luth ”låg lik” i gården, obegravd. I herdaminnet står det att det var Luths styvdotter Brita Jönsdotter Bråtz som slängde ut sin styvmor 1657. Men enligt Kils härads dombok (AI:a bild 214) var det styvdotterns dotter Brita Jespersdotter som stod för det ganska hårdföra tilltaget. Hon sägs ha slagit näven i bordet så att ”remmarna dansade” och kallat Kerstin Arvidsdotter för ”gammal djävul” och liknat henne vid en varg.

Lång livslängd i generna

Att härleda Annika Elofsdotters farslinje var inte heller lätt. Men när Elof Jönsson dött 1725 föreslår änkan Kerstin Larsdotter tingsrätten att förordna barnens ”faders broderson nämndemannen Måns Nilsson i Åhs Alster socken” till förmyndare för de omyndiga barnen. Denne Måns Nilsson var son till Elof Jönssons bror Nils Jönsson. Elof och Nils var söner till gårdsfogden Jöns Persson i Öjering, Alster socken. Jöns Persson dog 1692 i Alster 93 år gammal och var son till Per Nilsson i Hasselbol, Alster som uppges på olika håll varit född på 1560-talet och dog på 1650-talet.

Man ska ju ta angivna åldrar med stor försiktighet, vad gäller gamla dödböcker. Men om Annika Elofsdotter var 98 år när hon dog 1798, så hade hon möjligen goda anlag med en far Elof som blev 88 år, en farfar Jöns som blev 93 år och en farfars far Per som blev runt 90 år.

Artikelförfattaren är dottersons sonsons dottersons dotterson till Annika Elofsdotter.