I vår medlemstidning VärmlandsAnor har, sedan 1990 i varje nummer, publicerats inskickade antavlor. Dessa antavlor har sammanställts i uppdaterade volymer om 50 antavlor. Samlingsvolymerna innehåller uppdateringar samt anor till äldsta generation. Nu ges dessa ut enbart på USB-minne eller nerladdningsbar zip-fil.

Denna USB innehåller de senaste versionerna av respektive antavla. Metoder för inmatning har ändrats under årens lopp, så vissa olikheter i layout mm finns mellan tavlorna.

Antavlorna kräver att du har en installerad Webläsare som kan hantera ramar. Använd exempelvis Utforskaren för att starta filen index.htm på USB-minnet. Kopiera innehållet till din hårddisk om du vill ha en enklare användning.

Följande antavlor är uppdaterade sedan version 3, 2016:

5, 6, 17, 21, 27, 33, 44, 49, 57, 59, 75, 82, 131, 145, 158, 159, 169, 173, 177, 188, 192

Sedan publiceringen i tidningen är även nr 241 uppdaterad.

Version 4 innehåller 4.815 nya anor.

Från VärmlandsAnor nr 2022:4 hämtar vi vår ordförandes syn på små företeelser i forskarvärlden.

Liksom man i Sverige kan skriva länsbokstäver efter orter, så kan man det även i exempelvis Norge, USA och Canada. Nu är listan uppdaterad med provinsförkortningarna för Canada.

Så på samma sätt som man kan skriva Karlstad (S), Kongsvinger (NO/D) eller Dallas (US/TX) kan man skriva Toronto (CA/ON).

En uppdatering av Lars Lerins östgötska gren.

Så har vi då haft årets sista styrelsemöte, med ovanligt många punkter att behandla. Ett sammandrag kan som vanligt läsas i vårt ”Saxat”.

Göran Ekberg har lagt ut en massa matnyttigt för den som forskar inom området.

En heldag med styrelsemöte och planering inför år 2023.

Programpunkterna för Arkivens dag i Karlstad är nu införda.

För att detta mastodontarbete inte skall skatta åt förgängelsen, finns det nu fritt att ladda ner för medlemmar i Värmlands Släktforskarförening. Registret är i Excel-format, och kräver att du anger ditt lösenord som medlem.

I VärmlandsAnor nr 1 år 2007 kunde vi se en recension om detta register. Där kan vi bl.a. läsa:

Brunskog och Mangskog

Har du anförvanter från ovanstående socknar, är du att gratulera. Den flitige forskaren Sven Haage har sammanställt sitt mångåriga arbete med befolkningsuppgifter i hans hemtrakter för perioden 1503 – 1761. Verket omfattar 876 tättskrivna A4-sidor med uppgifter om drygt 30.000 personer. Källorna utgörs främst av längder för skatte- och utskrivningsändamål kompletterade med uppgifter ur domböcker från Jösse, Fryksdals och Gillbergs härader.

I senaste numret av VärmlandsAnor skriver Lars Erik Westlund och Romer i Värmland. En tänkvärd artikel, som man kanske i vissa fall kan överföra till dagens debatt.