VärmlandsAnor genom tiderna – några axplock

av Carl-Johan Ivarsson

1984

Premiärnumret av Nytt från Värmlands Släktforskarförening nådde läsarna i början av 1984. Det var skrivet med hjälp av en gammal reseskrivmaskin och kan kallas ett medlemsblad i bokstavlig mening. Det bestod alltså av fyra dubbelsidigt ihophäftade blad, men den sista sidan var blank så antalet sidor stannar vid 7. Redaktören, tillika ordföranden Anders Höglund skriver en programförklaring på första sidan. Innehållet är mest föreningsinformation där styrelse, stadgar och medlemmarnas bosättningsorter presenteras. Den enda riktiga ”nyheten” är en inbjudan till förhandsteckning av Gunnar Almqvists dombokssammandrag för Fryksdals härad 1602-1700.

1984:2 har 10 sidor. Här presenteras Lars Bäckvalls älvdalsarkiv samt Probanden i Grums. Den till synes ”eviga” avdelningen Anor sökes får sin premiär.
1984:3 innehåller information om vallonerna, men ger också en matnyttig lista över SCB:s utdrag ur ministerialböckerna med församlingsordningar och filmnummer.

1985

Det handlar en del om Vallongillet i Värmland och dess arkiv i nummer 1985:1. Lars-Gunnar Sander skriver om en krämargosses öde uti Hjo.
I nummer 2 får bladet en ansiktslyftning genom att redaktören skaffat sig en ny skrivmaskin. Härader och socknar i Värmland presenteras.
Tredje numret innehåller en presentation av det nya riksförbundet samt något om Jean Silfvings samling som då nyligen hamnat på Värmlandsarkiv.
1985:4 behandlar Bror-Erik Ohlssons föredrag om gamla sjukdomsnamn, som framfördes på tre olika platser denna höst. Maj Fischer har gjort en avskrift av gränsridaren Daniel Petter Styffes släktberättelse och Per Ahlén skriver om släktforskning i DDR.

1986

Nummer 1 detta år innehåller en entusiastisk presentation av Ingvar Dahl om projekt CLAES, dvs dataregistrering av alla Sveriges vigsellängder. Per Sunmann i Kongsberg skriver om sin värmländska släkt från Stavnäs och Blomskog. Som kuriosa kan nämnas att årsmötet planerades att avhållas i Vårdskolans aula i Karlstad, dvs samma rum som numera är Arkivcentrums forskarsal! P.g.a. begravningen av statsminister Olof Palme fick det flyttas till kommande helg och då kunde inte den anlitade föredragshållaren Dag Stålsjö ställa upp.
1986:2 ger information om årsmötet samt om riksförbundets tillblivelse.
Nummer 1986:3 är det tunnaste numret av tidskriften som gjorts. Det innehåller endast fyra (4) sidor men där finns en intressant artikel om soldatforskning på Värmlandsarkiv av Olle Nilsson.

1987

I detta års första nummer rapporterar Peter Olausson från bildandet av Sveriges Släktforskarförbund den 25 oktober 1986 i Göteborg. Margit Olsson skriver om Suhoinensläkten i Sunne.

1987:2 innehåller en ganska omfångsrik artikel av Janet Leffler om Anders Göransson alias Andreas Hazelius, stamfar för denna släkt från Hassela i Hälsingland. Lars-Gunnar Sander skriver om sina domboksstudier.
I nummer 1987:3 fortsätter Lars-Gunnar Sander skriva om domböcker, denna gång under rubriken ”Klipp ur Hjo dombok”.
Något nummer 1987:4 kommer inte till stånd, men fr.o.m. 1988 har medlemsbladet utkommit fyra gånger per år.

1988

I nummer 1988:1 rapporterar Lars-Gunnar Sander från släktforskardagarna i Lund. Ett intressant klipp från Värmlands Folkblad 15/9 1987 har titeln ”Värmland får eget landsarkiv?”
Redaktören Anders Höglund berättar i 1988:2 den sanna historien om Slôss-hôlet – en berättelse från Rudskoga socken.
Efter Anders Höglunds avsägelse, en övertalningskampanj och ett extra årsmöte så presenterar sig nye ordföranden Lars-Gunnar Sander i nummer 1988:3. Gunhild Svensson har gjort ett utdrag ur riksdagsmannen Jan Magnusson i Granbäckstorps notiser om Gräsmarks historia.
1988:4 fortsätter Jan Magnussons uppteckningar från Gräsmark. Bertil Grundström presenterar en undersökning av ”1850 års män och kvinnor i Gräsmark”.

1989

1989:1 innehåller mest frågor och svar. Anders Höglund aviserar sin avgång som redaktör.
I nummer 1989:2 finns årsmötesreferatet som vanligt med. Peter Borg har skrivit av intressanta dödsnotiser författade av kapellpredikanten Christian Gunnarsson i Borgvik. Eva Fredriksson skriver om Lars Bäckvalls Älvdalsarkiv. De register över bouppteckningar och kyrkböcker som finns på Karlstads stadsbibliotek presenteras.
Årets tredje medlemsblad rapporterar från en släktforskarträff i Säffle. Sex sidor med avtryck av motioner till riksstämman från Angeläget vittnar om en viss trötthet hos redaktören, och kanske inaktivitet i medlemskåren.
Anders Höglunds redaktörsperiod tar slut i och med nummer 1989:4. Lars-Gunnar Sander och Ingrid Johansson rapporterar från släktforskardagarna i Sundsvall, och nye redaktören Bernhard Granholm skriver om värmlandsanor på omvägar eller Sunne-Slottsbron på 300 år.

1990

Med ny redaktör så innebär året 1990 en förnyelse av medlemsbladet. Nummer 1990:1 innebär premiär för Antaflan, då initiativtagaren Peter Funke blir den förste i raden att presentera sina anor. Ett föredrag av Thord Bylund om värmländsk utvandring till Norrland refereras, och antalet sidor når nu för första gången 20.

Ännu en idé av Peter Funke presenteras i 1990:2, nämligen Forskarprofilen. I detta nummer finns ett register till årgångarna 1984-89. En mindre förändring görs av tidskriftens huvud.
Nummer 3 detta år innehåller den första riktiga Forskarprofilen, Carin Widén. Bernhard Granholm hade överklagat kulturnämndens i Grums beslut att införa låneavgifter för mikrokort från SVAR. Detta nummer är, liksom några fler under 1990-91, hela 30 sidor.
Årets fjärde utgåva innehåller en artikel av Birger Åkerlind om namnskick i Norra Råda och Gustav Adolf under 1700-talet. Detta nummer är särdeles innehållsrikt med artiklar om språk, arkiv, bibliotek osv.

1991

Årgången inleds med ännu ett nummer med mycket blandat innehåll. Ett inslag i 1991:1 är ett referat från föreningens kurshelg i Molkom hösten 1990.
1991:2 ger ett referat av årsmötesföredraget om kartan i släktforskningens tjänst av överlantmätare Alfred Örback. Sällskapet Gustavaforskning presenteras av Arne Östman. För första gången presenteras Tingshuset i Häljebol. Det kommer stå en hel del om detta i medlemsbladet under de närmaste åren.
Nummer 1991:3 handlar mycket om finnar. Janet Leffler skriver om Stor-Per och hans söner, en finnfamilj i Hassela, Hälsingland. Kjell Åberg har skrivit av Färnebo dombok rörande svedjefinnar.
Domböcker är ett tema i 1991:4. Lars-Gunnar Sander skriver under rubriken ”Domboksstudier – en tidsödande källa till glädje”. Kjell Åberg ger fler domboksexempel från Färnebo och domboksavskrifter för Värmland presenteras.

1992

Med årgången 1992 går bladet in i en ny tidsålder. Det blir en övergång från ”klipp och klistra” till desktopredigering. Från och med nu syns också namnet Harald Persson flitigt i spalterna. Förutom sitt uppdrag som tidningsformgivare så blir han också föreningens kassör.
Årets första nummer handlar bland annat om bergslagsstaden Järle som inte blev av samt om en dombokskonferens i Göteborg. Bladet trycks nu i offset och det ger möjlighet att publicera fotografier på framsidan. Det första omslagsfotot föreställer Gamla Badhuset, fotograferat av Karl Nyström och hämtat ur Carlstads-Gillets bildarkiv.

1992:2 ger plats åt en förteckning över värmländska och dalsländska järnbruk, sammanställt av Kjell Åberg. Ett prov ur Björn Traungs otryckta manuskript om livet på Trossnäs fält presenteras.
Efter att under åtta år ha haft det ganska otympliga namnet Nytt från Värmlands Släktforskarförening så får medlemsbladet namnet VärmlandsAnor från och med nummer 1992:3. Det är Bernhard Granholm som har givit det vinnande förslaget. Bland artiklar i detta nummer kan nämnas en om klockare i Visnums-Kil under 340 år av David Engh.
Som vanligt blir det skrivet om släktforskardagarna i nummer 4 för året. Detta år äger de rum i Uppsala.

1993

”Bilder ur det fördolda” är rubriken för en artikel av David Engh i nummer 1993:1. Den handlar om släkterna Hierta och Sandelin med anknytningar i Väse. Frågan om landsarkiv i Karlstad börjar nu gå mot ett positivt beslut.
I nummer 1993:2 finns ett nytryck av en artikel om släkten Lidback i Karlstad av domprosten C. V. Bromander. Där rapporteras om starten för det som kallas Häljebolsprojektet, dvs domboksregistreringen i Häljebol. Från och med nu trycks VärmlandsAnor på tryckeri Knappen i Karlstad.
Bromanders artikel om släkten Lidback fortsätter i 1993:3, där det också finns en artikel om ”Baronen på Gröna Lund”, Carl Johan Hierta. Harald Persson skriver om Smedbergsklockorna från Karlskoga.
1993:4 är ett jubileumsnummer med anledning av föreningens 10 år. Lars-Gunnar Sander funderar kring släktforskning i framtiden – några av frågorna kunde han besvara tio år senare i nummer 2003:4. Bernhard Granholm gör en resumé över 10 år och föreningen hyllas av förste ordföranden Anders Höglund, initiativtagarna Peter Olausson och Eva Fredriksson, Leif Gidlöf, Bode Janzon, Lena Flinch-Mæchel och Gunnel Kvarnström från arkivvärlden. En annan av initiativtagarna, Ulf Nilsson, medverkar med en artikel om borgmästare i Filipstad.

1994

Föreningens andra decennium inleds med 1994:1, där det kan rapporteras om att regeringen nu föreslår ett landsarkiv i Karlstad, datorprogrammen Holger och Disgen granskas. Bernhard tycker att Holger är mer användarvänligt men skapar problem med datautrymme eftersom ”man måste räkna med att släktforskare har upp till 10 år gamla datorer”.
I nummer 1994:2 fortsätter Bernhard Granholm sin artikel om mordet på fältjägare Brand vid Trossnäs 1836 – som även finns med i jubileumsboken Anor och anekdoter utgiven 2003. Ingvar Dahl skriver om normalisering av namn. En blivande redaktör medverkar i VärmlandsAnor för första gången – utan att vara medlem i föreningen! Artikeln handlar om kolerans ankomst till Säfflebygden 1834.
Lars-Gunnar Sander berättar i 1994:3 om vad släktforskaren kan hitta i Folkrörelsernas arkiv. Hans Eriksson skriver om ”Fryksände socken under 1600-talet”. Bernhard Granholm aviserar sin avgång som redaktör.
Eriqa Lindsten och Maria Linder skriver i 1994:4 om Klaraborgs herrgård i Karlstad. Lars-Gunnar Sander har en besvärlig familj som han på ett pedagogiskt sätt visar hur han sökt i källorna. Gunnar Almqvist söker prästen Johan Ågrens anor.

1995

Upplagan är nu på 750 exemplar. Bernt Karlsson skriver i 1995:1 om ”Överfallet på Jerpset i Eidskog” som utspelade sig 1808. Bengt-Olof Haglund berättar om sin farfars far fältjägaren Magnus Nilsson Frid.
Lars-Gunnar Sander blir redaktör som ”nödlösning” i och med 1995:2 – inte anade han då att han skulle vara redaktör i sex år! Bernt Karlssons skildring av överfallet på Jerpset avslutas. Sven Myhl skriver om stegresarens yrke. Den färske redaktören bidrar med axplock ur Ernst Moritz Arndts resa i Värmland 1804.
Arndts resa fortsätter i 1995:3. Detta nummer når upp till 28 sidor vilket kommer att bli standard för framtiden. Numret innehåller ovanligt mycket av antavlor.
Årets fjärde nummer ger information om värmlandsmaterial i Uppsala landsarkiv av Lars Otto Berg.

1996

Sten Nyborg skriver om löjtnanten Olof Friedrich Steinfelt i nummer 1 detta år. Kjell Åberg berättar om sin forskarresa till Amerika. Det här året firas 150-årsminnet av starten av den stora utvandringen från Sverige.
I nummer 2 berättar Gunnel Kvarnström om några värmländska kvinnoöden bland emigranterna. En annan artikel med anknytning till årets tema är ett referat av Lars Ljungmarks föreläsning om svenskarna i Winnipeg.
Sten Nyborg återkommer i årets tredje nummer med en presentation av släktforskaren Anders Tholén. Mats Sjökvist skriver om värmlandspojkar i lantvärnet under finska kriget 1808-09. Harald Persson skriver om Bergsregementet.
I nummer 1996:4 är temat händelser för 200 år sedan, dvs 1796. Mai Hedin inleder en berättelse om årets gång för bondfamiljerna i Askersby i Sunne, en skildring som har större räckvidd än så. Den fortsätter i tre nummer framöver.

1997

I årets första nummer berättar Ottar Stordahl om möjligheterna till ”slektsgransking” i Norge.
Per Sunmann skriver i 1997:2 om en gammal släktlegend och undersöker möjliga kopplingar till historiska händelser. Undertecknad skriver om en värmländsk arkitekt i New York 1883, liksom om sökandet efter Bockerudsättlingarna.
Mats Sjökvist har hittat värmländska riksdagsmän under 1600-talet som redovisas i 1997:3. Bertil Sollerman skriver av händelser nedtecknade i Alsters kyrkbok 1728-43.
Korpralen Knapps seglats på ett isflak över Vänern får sin skildring i årets fjärdenummer. Redovisningen av riksdagsmännen fortsätter med åren 1710-1800.

1998

Under förberedelsen för den tekniska redigeringen av nummer 1998:1 avled plötsligt föreningens kassör Harald Persson. Elisabeth Thorsell trädde in som räddande ängel och gjorde layouten till detta nummer. Gunilla Önnberg skriver om den sista avrättningen i Fryksände 1833.
Årets andra nummer ger en presentation av Fredrika Wall-Odhner och hennes skrifter. Peter Funke skriver om köpmannen och donatorn Sven Renström i Göteborg och dessutom presenteras hans värmländska anor. Från och med detta nummer tar Anette Carlsson över redigering och layout av tidningen.
I 1998:3 skriver jag själv om häradsmurmästaren och kyrkbyggaren Sven Hertz. Detta nummer innehåller ovanligt många renskrifter av berättelser och protokoll vilket kan tyda på att artikeltorka råder.
I årets sista nummer står det att läsa en hel del om släktforskardagarna i Jönköping, där Anette Carlsson gör ett referat av Kalle Bäcks föredrag om brott och straff. Bernhard Granholm skriver om ”Mörk jul i Grums 1824 med Ljusa stjärnan”.

1999

I nummer 1999:1 är det dags för en ny stor bokstavstrogen avskrift – Gun Albinsson Karlsson har skrivit av handlingar rörande rättegången om giftmorden i Silbodal 1865, där församlingens kyrkoherde Anders Lindbäck stod åtalad. Bertil Grundström ger rättelser till Jarl Ericsons bok Finnar i Gräsmark och Lekvattnet.
Serien om giftmorden i Silbodal fortsätter i 1999:2. Även Bertil Grundströms rättelser fortsätter här.
En lång artikel av Sven Anders Björklund om ”Släkten Boltzius på Tollerud och Järpetan” är en viktig del av nummer 1999:3. Björn Hesse skriver om Karlstadssläkten Hesse och Mats Sjökvist om anor i Övre och Nedre Ullerud.
Årets allt överskuggande händelse i föreningen är självfallet släktforskardagarna i Karlstad. I nummer 4 ges ett fylligt reportage. Gun Albinsson Karlsson presenterar en dagbok, skriven av emigranten Ellen Andersson från Lysed i Silbodal.

2000

Nils Sundelius värmländska samling får en presentation i 2000:1. Jag själv skriver om ett fall av ”serendipity”. Marianne Fröding skriver om en tidigare ganska okänd del av släkten Fröding. Sven Hesslow skriver om anor till John Ericsson.
I årets andra nummer börjar en ganska långdragen serie, nämligen föredragen från 1999 års släktforskardagar. Johan R:son Sjöberg skriver om sillerudssläkten Fors.

Marianne Fröding presenterar Värmlands museums innehållsrika arkiv i nummer 2000:3. Hon har varit flitig i detta nummer, där hon också presenterar en artikel kallad ”Vem var Elfdalingen?”. Peter Funke visar att många av de värmländska författarna inte bara hör ihop genom Börje Olofsson i Brätte utan också genom kyrkoherden Benedictus Erici i Ekshärad.
I årets fjärde nummer berättar Claes Åkerblom den märkliga historien om ”Värmländskan Angelina som blev ryska skådespelerskan Angelique”.

2001

Med årets första nummer efterlyser föreningen lokalombud. Undertecknad skriver tillsammans med Arne Berg om assessorn Bengt von Echstedt på Smedbyn i Kila och hans eventuella barn med pigan Maria Hallstedt. Elisabeth Thorsell berättar om tillkomsten av hennes databas om Nordmark.
Med nummer 2001:2 är det dags för redaktörsskifte och jag tar över redaktörskapet. Det blir referat både från en konferens i Häljebol om ”Människor i marginalen”, liksom från släktforskarträffen i Järnskog.
Nummer 2001:3 kännetecknas av några riktigt långa artiklar. Allra längst är Sven Anders Björklunds artikel om sin farfar och dennes släkt. K G Lindgren skriver om Röjtjärn – det bortglömda finntorpet i Älgå.
Peter Borgs dramatiska historia om Anna på kammarn – en mordhistoria från Borgvik är ett viktigt inslag i nummer 2001:4. Claes Åkerblom har hittat en rad kändisar som har rötter i Säfflebygden. Emmy Vässmar skriver om Jon på Berget och släkten Bergman och Bertil Olsson har hittat ätten Palbitzkis anknytningar till Segerstad och By socknar.

2002

Anders Eliasson – Strindbergs läkarvän i Ystad blir en huvudperson i min artikel om honom i nummer 2002:1. Mats Sjökvist har läst amerikabrev som dokumenterar vägen från Nedre Ullerud till Negaunee, Michigan.
Värmlandsjubileet i Minneapolis skildras i nummer 2002:2. Harry Nybergs föredrag från årsmötet återges i sin helhet. Bernhard Granholm skildrar i en kort men viktig artikel problemet okänd fader.
Ludvig Åbergs efterlämnade bildsamling presenteras av Claes Åkerblom i nummer 3. Maj Birgit Rørslett skriver om värmländska förluster i kriget 1788-90.
I nummer 2002:4 skriver Sven Johansson om Arvid i Godås, en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån. Arvid Andersen har hittat värmlänningar boende i Eiker, Norge 1875 och 1891.

2003

I 2003:1 erbjuds läsarna att köpa en nyproducerad DVD med samtliga utgivna häradsekonomiska kartor över Sverige. Lars-Gunnar Sander berättar om hur en arvstvist i Övre Ullerud hamnat i domböckerna för Åkers härad i Sörmland.
Det andra numret för året innehåller ett utdrag ur dr Frans Westerlunds dagbok, förd under en resa till Amerika 1869. Tomas Larsson och Monika Larsson Forsberg skriver om en grav på Ekshärads kyrkogård och om en rödsotsepedemi i mitten av 1800-talet.

2003:3 innehåller del ett av en lång artikel om värmländska släktgårdar. Del två kommer först två nummer senare. Eva Fredriksson minns hur föreningen startade.
I årets sista nummer tas föreningens 20-årsjubleum upp. Man kan läsa en sammanställning över alla som varit aktiva inom föreningen sedan den startade. Den nyligen utgivna jubileumsboken Anor och anekdoter presenteras och de olika artiklarna beskrivs lite närmare. Sven Wiman och Ingalill Ander skriver om ätten Stöltenhielm. VärmlandsAnor har nu en upplaga på 1300 ex.

2004

Den tjugoförsta årgångens (2004) första nummer innehåller fortsättningen av artikeln om de värmländska släktgårdarna, denna gång med en presention av fem värmländska släktgårdar. Lilian Perme skriver om sin mormors mor Maria Andersdotter Bye från Rörsvik i Östra Fågelvik. Kerstin Prånge berättar om torpet Kvistberg som är beläget i Sunnemo socken och människorna där.
I nummer 2004:2 så skriver Stig E Petterson om soldaten Bengt Larsson Bergbom från Varnum som deltog i hattarnas krig mot Ryssland 1739-42. Claes Åkerblom skriver om Maria Rudquist – fotografen i Säffle som for till Amerika. Rune Skyman beskriver sitt lyckosamma sökande efter sin fars släkt.
Den flitige Sten Høyendahl har hittat ett stort antal personer i Svanskog med släktnamnet Werre som redovisas i en lång artikel i nummer 2004:3. Anna-Lisa Göransson bidrar med två artiklar med anknytning till 1600-talets Filipstad, dels om Finnshytte-Jon och dels om Sebastian Bryngelsson i Hagen. Kåre Hansen berättar om en restaurering av en gravsten från Gröttvål i Gunnarskog och Sven Hugo Borg skriver om titlar.
Anna-Lisa Göransson har ånyo hittat en intressant 1600-talsperson i årets års fjärde nummer, nämligen borgardottern Maria Sebastiansdotter Grave. Sven Hugo Borg skriver om yrkesbeteckningar och titlar vid järnbruken och Thomas Kvarnbratt bidrar med två artiklar om folkbokföringens överförande från kyrkan till Värmlandsarkiv. Anita Carlstedt har hittat fel i Egil Akres bok om Sjöbanan, och Malte Nilsson berättar om skräddaren och soldaten Emil Ågren i Slottsbron.

2005

2005 års första nummer innehåller precis som vanligt en årsberättelse för föregående år. Jag själv skriver om församlingar som försvinner. Lars-Gunnar Sander bidrar med en lång artikel om fältjägaröversten Johan Jacob Holmstedt och hans släkt.
Bruksförvaltaren Gabriel Liedström på Lersjöfors får en renässans i Kurt Nilssons artikel om honom i nummer 2005:2. Sigvard Boström berättar om två generationer klockare i Väse, Segerstad och Östra Fågelvik. Claes Åkerblom skriver om ätten von Heland och dess återkomst till Bäck i By socken en vårdag 2005. Claes-Olof Olsson skriver om Paulina Juliana Lidbacks levnadsöde och Bertil Olsson om begravningskostnader förr och nu.