Om utvandrare från Ölme 1869-1929

Equmeniakyrkan Ölme och Ölme Hembygdsförening. Norlén & Slottner, tr. 2021. ISBN 978-91-88503-82-4. 198 sidor. Inbunden.  Kostar 250 kr (plus ev. frakt) och kan beställas från Nancy Edlund, 070-7481168 eller klippan@nancyedlund.se

Bara några dagar före manusstopp så ankom den här fina boken –  och den måste vi ju förstås anmäla! Historien om boken började 2010 när en samling av brev hittades i Elofstorps missionshus i Ölme. De var brev som ölmebon Lars Johan Johansson mottagit från  hembygden under sina 30 år i USA från 1869 till 1899.

Där började ett arbete med att försöka kartlägga utvandringen från Ölme och lyfta fram människoöden. Det kom en efterlysning i VärmlandsAnor 2015:4. Detta, i kombination med studiecirklars arbete har lett fram till boken som presenterades för läsarna i februari 2021.

Boken är rikt illustrerad och presenterar först Lars Johan Johnsons och hans familjs historia. Med hustrun Anna Maria kom han att bli bosatta i Chicago och senare i Alta, Iowa och Rock Island, Illinois. Efter tjugo år i Amerika började Lars Johan känna hemlängtan och 1899 kom han hem med hustrun och en ogift son. Två söner blev kvar i Amerika och en av dessa har talrika ättlingar som också besökt Ölme.

Här beskrivs förutsättningarna för emigrationen, vad var som lockade i USA och Kanada och vilka som gav sig iväg. Det skildras på ett mycket pedagogiskt sätt, både genom tabeller över emigrationen genom åren samt 44 individuella berättelser från Ölmes 37  hemman. Dessa berättelser är också rikt illustrerade. Boken lyckas väl med att visa på både den stora och den lilla historien – en förebild för alla böcker inom det lokalhistoriska fältet.

Det var naturligtvis en hel del ölmebor som hamnade tillsammans med andra värmlänningar i småstäder och på landsbygden i  Mellanvästern, eller i stora städer som Chicago, Minneapolis och St. Paul.

Men det är slående, att många ölmebor hamnade i staten Vermont i nordöstra USA. Här fanns i staden Proctor huvudkontoret för företaget Vermont Marble Company. Här var det alltså marmor som bröts, för att användas till Jefferson Memorial, Högsta Domstolens byggnad och gravstenar på Arlington Cemetery.

Av totalt 590 utvandrare från Ölme hamnade inte mindre än 122 i Vermont. Det är alltså mer än de klassiska svenskstaterna Illinois och Minnesota där en klar och tydlig majoritet av de andra värmländska emigranterna hamnade.

Även Svenska Missionsförbundets förgrundsgestalt P. P. Waldenström besökte Proctor, Vermont, under sin nordamerikanska resa 1904.

En liten anmärkning är att Evangelical Free Church inte var ”andra frikyrkor” som det sägs på sidan 37 utan en specifik kyrka, lite ”friare” än Evangelical Covenant Church.

Det är inte bara emigranter till USA som vi möter i berättelserna utan även Sara Stina Andersdotter som hamnade på Als i Danmark. Men mest är det alltså USA som var målet. Den här boken kan sägas vara en mikrohistoria om den värmländska såväl som den svenska utvandringen genom den stora mångfald som berättelserna ger. Men det är också en amerikansk mikrohistoria där Klondike och Rockefeller dyker upp.

I boken finns också en fullständig förteckning över samtliga utvandrare från Ölme, utforskad av Agneta Sköld, liksom en spännande berättelse om en utvandrares Sverigebesök 1927.

Ölmeborna, och alla Ölmeättlingar runtom i Sverige och i Amerika är att gratulera till den fina boken! Men den kan läsas med stor behållning av alla som är intresserade av emigrationen och värmländsk historia.

Kan vi hoppas att det blir fler böcker producerade om Ölme? Det saknas en riktig sockenbok.

Carl-Johan Ivarsson