2017_11

Obemärkta kvinnor och okända män

Av Anita Maria Karlsson

Mariakamelus förlag, Nora 2016. ISBN 978-91-982211-6-9. 198 sidor, häftad. Beställes från Mariakamelus förlag, Finnshyttan 122, 713 94  Nora eller e-post mariakamel@telia.com

En släkting till min pappa har levt hela sitt liv i Värmland, men har Skänninge som födelseort. Där föddes hon 1923, när hennes mamma hade tagit in på förlossningshem. Pappan var känd, en ung man från trakten. Något äktenskap mellan flickans föräldrar blev det aldrig, utan båda blev gifta på varsitt håll. Flickan fick med tiden sin styvfars släktnamn och berättelsen har varit omgärdad med viss diskretion i familjen.

Boken om obemärkta kvinnor och okända män tar sin utgångspunkt i lokalhistorisk forskning i Järnboås i Örebro län och landskapet Västmanland. Där fanns just ett sådant privat förlossningshem. Författaren ställde sig frågan om hur länge dessa verksamheter förekom. Det har inte så funnits så mycket forskning i ämnet. Vart reste de gravida kvinnor som ville föda barn utan att någon skulle veta om det hemma?

Eftersom mer än 70 år förflutit sedan den period som framför allt skildras i boken är det nu möjligt att undersöka mera om vad som verkligen hände. I boken görs det genom en rad historiska uppgifter från t.ex. kyrkoarkiven men också genom att människor har berättat om vad som hände. Författaren har också sökt information i tidningar som ”Husmodern” som hade annonser riktade mot ”obemärkta”, men också genom att studera publicerad litteratur och offentliga utredningar och statistik.

Fram till 1917 fanns det möjlighet att föda barn helt anonymt. Mardrömmen för en släktforskare är väl att finna att föräldrarna till en sökt person är ”okända”, där det kan då är mycket svårt att få reda på vem som är föräldrar till ett barn. Gustav III:s ”barnamordsplakat”  rån 1778 hade dock det vällovliga syftet att minska antalet spädbarn som dödades av förtvivlade mödrar.

Anita Maria Karlsson har kunnat hitta en rad förlossningshem, både på landsbygden och i städerna. Det är framför allt under 1900-talets första hälft som de privata förlossningshemmen existerade. Författaren växlar på ett utmärkt sätt mellan makro- och mikroperspektiv. Fjorton kvinnor kom till Järnboås från andra platser på 1920-talet och födde barn. De kom från Örebro, Stockholm och Uppsala, men även från Dalarna, Östergötland, Småland och Västerbotten. Några hade yrkestitlar som lärarinna, kassörska eller fotografibiträde.

Det är sannolikt att den som undersöker förhållandena rörande andra förlossningshem i Sverige skulle möta liknande resultat för denna tidsperiod. Författaren kallar bokens ämne för hittills ”obeforskad” kvinnohistoria – men det är en historia som berör så många människor som lever idag, i en annan tid. Det finns förstås många tragiska fall men också barn som fick goda liv trots att de haft oddsen mot sig när de såg dagens ljus.

En omfattande del av boken upptas av förteckningar över vilka förlossningshem som existerat under 1900-talets första hälft. Förlossningshem som tog emot ogifta mödrar fanns i Forshaga (Anna Hyldentongs), Hynboholm och Skåre (Klara Magnussons). ”Vanliga” förlossningshem fanns i Säffle, Sunne, Arvika, Kristinehamn och Karlstad.

Boken har en enkel grafisk utformning men är rikt illustrerad och fotona är relativt väl återgivna.

Carl-Johan Ivarsson