Järnbruk i Värmland

Föreningen för Smedsläktforskning. 98 sidor, ringbunden. Tryckt 2014. ISBN 978- 91-637-6398-4. Pris 250 kr för medlemmar och 300 kr för icke medlemmar, frakt tillkommer. Beställes från Föreningen för Smedsläktforskning, Anderstorpsvägen 16, 171 54 Solna.

Det här är en handbok för alla släkt- och hembygdsforskare som kommer i kontakt med värmländska järnbruk. Efter en liknande bok om järnbruk i Västmanland producerades inför släktforskardagarna i Köping 2013 och fick ett positivt mottagande, så blev det här bidraget från smedforskarna inför släktforskardagarna i Karlstad 2014. Boken omfattar landskapet vilket gör att järnbruken i Karlskoga finns med. Däremot finns inte hyttor med.

Inledningskapitlet ger en kortfattad allmän bakgrund, både vad gäller bruksnäringens framväxt i Värmland och de olika tillverkningsprocesser som förekom vid olika tidpunkter. Så följer en redovisning av bruken från Ackkärr till Örlingshyttan. En god grund finns i Jalmar Furuskogs doktorsavhandling om de värmländska järnbruken från 1924. Den boken är dock upplagd geografiskt och kronologiskt så att uppgifter om varje enskilt bruk finns på olika ställen.

Uppgifterna om varje bruk är tydliga och ger information om verksamhetens början och slut. Där finns också uppgifter om några viktiga nyckelpersoner. För att ta ett exempel så nämns för Karlsfors bruk i Sillerud namn som bruksägaren Jacob Robsahm, mästersmeden Jakob Jakobsson Seger, lärdrängen Måns Nilsson och kolgossen Jonas Andersson som verkade vid bruket under 1750-talet.

Det finns ju naturligtvis större och märkligare bruk än Karlsfors i Värmland. Munkfors får nästan tre sidor med illustrationer, annars är det mellan en halv till en sida per bruk.

Det här är en nyttig och användbar skrift, där jag dock saknar en användbar karta. Som värmlänning känner jag till de flesta av platserna men det kan vara svårt att skilja på t.ex. Lövstaholm (Lysviks socken) och Lövstafors (Karlanda socken). Och då blir det förstås ännu svårare om man inte vet var vare sig Lysvik eller Karlanda ligger.

Jag skulle också önska litteraturhänvisningar för varje bruk, nu finns allt på en sida och det finns mycket mer att hämta i litteratur som inte utnyttjats, framför allt i vissa sockenböcker.

Carl-Johan Ivarsson