Huldas hemlighet

Författare: Birgitta Renström Linde
Idus Förlag, tryckt i Lettland 2012 243 sidor, pris 179 kr
ISBN 978-91-87001-09-3
Boken kan beställas från förlaget på tel 0302-46101 eller e-post ulrika@idusforlag.se

Författarens intresse för släktforskning väcktes på ett dramatiskt sätt.

På sin dödsbädd berättade nämligen hennes mamma, att hon för länge sedan hört ett rykte i släkten, att hon hade en bror. ”Jag skulle så gärna vilja veta? Jag vill inte dö så här nyfiken!”

Nu – fem år senare – har sökandet efter svaret resulterat i en bok om författarens mormor Hulda och hennes hemlighet. Jag har läst den med stor behållning. Framför allt imponerar skribentens förmåga att ”blåsa liv” i en ana, som hon aldrig träffat, bara hört berättas om.

För att ta till sig boken på rätt sätt bör man nog ta av sig släktforskarglasögonen och istället läsa boken som en berättelse om en helt vanlig människa, hennes tankar, glädjeämnen, bekymmer och problem.

Att jag uppfattar personteckningen som mycket trovärdig, beror säkert på att författaren har ett yrkesliv bakom sig som lärare och psykolog, vilket säkert gett många möten och djupa samtal och en förmåga att sätta sig in i andra människors tankar och känslovärd.

Hulda föddes 1881 i Norra Råda. När hon är två år omkom fadern i en brand i en kolmila. Där tar berättelsen sin början. Sedan får vi följa henne, först under uppväxten tillsammans med mor och syster hemma hos en godhjärtad farfar.

Sedan i ett hårdare klimat hos den man som hennes mamma av försörjningsskäl valt att gifte sig med.

Via pigtjänst hos kyrkoherden i Norra Råda och goda vitsord därifrån, får vi sedan följa henne till en tjänst som piga/assistent till apotekaren i Håbo-Tibble och därefter till olika tjänster i Stockholm för att till slut hamna i Skoghall på Hammarö.

Tidsandan runt sekelskiftet 1800/1900 tecknas på ett – enligt min uppfattning – mycket övertygande sätt, varför jag utgår från att författaren har gjort en mycket omfattande research av fakta om det dåtida samhället.

Som släktforskare skulle man gärna vilja veta vilka källor hon använt men om detta finns inga uppgifter. I stället får vi nöja oss med författarens uppgifter i epilogen: ”Berättelsen om min mormors liv är fiktiv men utgår från kunskaper om den tid Hulda levat i och de avtryck hon gjort. Platserna är autentiska och personerna har alla funnits.”

Åke Hörnqvist