Ljus över Värmland – en bildningshistoria
Peter Olausson: Ljus över Värmland. En bildningshistoria Vägar till värmländsk historia II. Värmlandsarkiv, Karlstad 2011. ISBN 978-91-633-9223-8. 264 sidor, sak- och personregister. Säljes genom Värmlandsarkiv, Box 475, 651 11 Karlstad eller 054-617730 (det står fel nummer i boken!). Boken kan också köpas direkt på Arkivcentrums forskarexpedition.
År 1999 utkom boken Vägar till värmländsk historia av Peter Olausson som en guide till viktiga delar av det arkivmaterial som finns i de olika arkiven på Arkivcentrum Värmland i Karlstad. Jag anmälde boken i VärmlandsAnor 1999:4 och skrev där att ”denna bok har alla förutsättningar för att bli ett standardverk för alla som forskar om värmländsk historia”. Det bör man nog säga, att den blivit, även om jag tyvärr ibland saknat hänvisningar till den i en del böcker som givits ut sedan dess. Den delen numrerades på titelsidan som nummer 1 i en tänkt serie. Sedan dess har Peter Olausson blivit fil. dr i historia och fortsatt sin gärning som folkbildare, arkivarie, universitetslärare och kulturentreprenör.
Det varslades också om en andra del, som skulle kunna innehålla sådant som ”militärhistorien, hälsans och sjukvårdens historia, kommunikationsväsendets historia, näringslivshistorien och kulturens historia”, allt enligt den bokens inledning.
Nu har verkligen del 2 utkommit, och den täcker upp bildning i bred bemärkelse, från småskolor till universitet, från barnkrubbor via studiecirklar till folkhögskolor från medeltid till 2010-tal. En arkivguide av denna typ skall framför allt ge en översiktsbild av materialet och sammanfatta den forskning som finns. Mycket har redan skrivits, bara litteraturlistan omfattar drygt 13 sidor.
Så ger då Peter Olausson en rad tips till intressanta arkiv som står redo för forskarna. Även om mycket redan skrivits så finns det närmast oändliga möjligheter att fördjupa sig. Alla som t. ex. ägnar sig åt en socken och dess skolor får i denna bok möjligheten till överblick över hela utbildningshistorien och kan sätta in just sockenskolorna i sitt sammanhang. Ljus över Värmland kan alltså läsas med stor behållning av den som bara vill veta mera om värmländsk utbildnings- och folkbildningshistoria.
Boken innehåller också en historik över Värmlandsarkivs verksamhet från starten 1970 till idag.
Det står förstås mer om vissa socknar än om andra. Jag gjorde ett stickprov med två av mina favoritsocknar. Karlanda socken är omnämnt endast en gång i sakregistret, då det finns en skrift om socknens skolhistoria utgiven. Kila socken är omnämnt inte mindre än 10 gånger, ett flertal av dessa omnämnanden har att göra med prosten Anders Lignell (kyrkoherde i Kila 1826-1863), flitigt verksam på många olika områden, inte minst ivrare för skolor.
Självklart har släktforskaren mycket att hämta i boken, som inspiration för egen forskning eller för att bättre förstå gamla tiders livsmiljö. Alla har vi ju en relation till skolan, så har alla värmlänningar födda efter omkring 1830 haft kontakter med skolväsendet och inte så få av de som föddes dessförinnan.
Och det finns ju flera ämnesområden som det skulle kunna skrivas arkivguider om, mycket av det som nämndes 1999 kvarstår och väntar på att bli beskrivet. Kanske kan vi räkna med fler delar i verket Vägar till värmländsk historia?
Carl-Johan Ivarsson