Kartforskning
Karl-Ingvar Ångström & Björn Johansson. Utgiven av Sveriges Släktforskarförbund som Handbok nr 3, 64 sidor, illustrerad, ISBN 978-91-87676-62-8. Tryckt av Svärd & Söner, Falköping 2011. Pris 210 kr för medlemmar, 230 kr för ej medlemmar.
Boken är uppdelad på två huvudavsnitt. Ångström, lantmätare till professionen, har skrivit det första som handlar om lantmäteriets historia, de historiska kartorna samt anvisningar till den analogiska forskningen.
Den andra delen som skrivits av Johansson handlar om digitala arbetsmetoder.
Det är inte alls ovanligt att man i sin släktforskning hamnar utanför landets gränser. Emigrantforskaren vill nog gärna veta var på prärien den där farmen är belägen, som farfars bror brukade.
Och släktforskare med rötter i Finland, Estland eller Pommern vill veta var exakt i något av dessa forna svenska områden deras förfäder bodde. Många värmlänningars släktforskning sträcker sig in i Norge och man vill självfallet på karten kunna identifiera de ställen där släktingarna bott. Men om allt detta står inget i den här boken för den handlar bara om svenska kartor, vilket borde framgå av titeln. Visserligen nämns Krigsarkivets stolthet, det stora kartbeståndet, men det berörs bara i förbigående på en halv sida. Där skulle nog soldatforskarna vilja veta betydligt mer!
I Ångströms del av boken får man annars en ganska klar översikt av vad det finns för olika slags kartor som är av intresse för släktforskaren.
Han skriver dock omväxlande om lantmäteriet, lantmäteristyrelsen och lantmäterimyndigheten. Man får gissa sig till vad han menar med de olika begreppen., Förklaringar till dessa borde ha funnits med i den hela nio sidor digra ordlistan i slutet av boken.
Ångström är lojal mot sin gamle arbetsgivare och meddelar att man kan köpa en kartkopia över nätet för 150 kr. Att man för eget bruk utan kostnad kan ta en skärmdump, nämner han inte.
Huvudrubriken för Johanssons avsnitt är ”Digital kartforskning” till skillnad från det i mitt tycke mer korrekta ”digitala arbetsmetoder” som används i förordet.
Författaren inleder med en presentation av Disgens kartfunktion och gör ett stort nummer av ”levnadsbanor” som läggs in på kartorna.
Personligen vet jag inte om dessa säger så mycket, men smaken är olika. Sedan följer en redogörelse för mer eller mindre användbara finesser. De avsnitten är tämligen obegripliga men så småningom upptäcker man att detaljerade instruktioner är gömda under rubriken ”studiematerial” i den medföljande CD-skivan. Varför gör man det så svårt för läsaren? De här instruktionerna kunde man väl ta in i boken. Men märk väl, hela det här avsnittet om digital kartforskning är värdelöst om min inte är Disgen-användare!
Med boken följer alltså en CD-skiva med ”fördjupad information”. Förutom ovannämnda studiematerial finns här fördjupningsdokument (kartregister mm), lista över programvaror, CD- och DVD-skivor samt ett mycket omfattande och användbart register över klickbara länkar.
Litteraturöversikten omfattar två hela sidor men där saknar jag Svensk Militärhistoriskt Atlas (utgiven år 2000, redaktör Per Dahl) och Generalstabens karta öfver Sverige utgiven av Rikets allmänna kartverk (finns på varje större bibliotek). Som sörmlänning boende i Värmland kan jag heller inte finna Sörmlands karta genom fem sekler av Olov Lönnqvist samt En bok om kartor från Värmland av Gösta von Schoultz.
En bok som däremot finns med i litteraturöversikten är Fårad mark, handbok för tolkning av historiska kartor och landskap av Niklas Cserhalmi. Den är ett utmärkt komplement till Släktforskarförbundets handbok Där förklaras t ex kartöverlägg på ett begripligt sätt
I företalet avtackar författarna diverse potentater som mer eller mindre bidragit till innehållet. Men hade det även inte varit klädsamt att avtacka Släktforskarförbundets ordförande emeritus Ted Rosvall som i mitt tycke förtjänstfullt svarat för redigering och layout?
Lars Gunnar Sander