2010_21

Vasatidens samhälle

Vasatidens samhälle – en vägledning till arkiven 1520-1620 av Jan Brunius. Utgiven av Riksarkivet i dec 2009. Kan beställas från SVAR. Pris 200 kr plus porto. ISBN: 978-91-88366-86-3.

”En samlad översikt över vasatidens samhälle och arkivens stora källmaterial har saknats.” Så presenterar Riksarkivet den bok som de utgav strax före jul med docenten och förste arkivarien, Jan Brunius, som författare.

Boken har ett brett anslag varför det omedelbart matnyttiga för en släktforskare står att finna i kapitlet ”Fogdar, bönder och skatter”, vilket omfattar 1/3-del av antalet sidor i boken.

Det största arkivbeståndet från 1500-talet utgörs av landskapshandlingarna. Drygt 19 000 räkenskapshäften på nära 600 hyllmeter. Detta utgör i runda tal 2/3-delar av det ursprungliga materialet.

Då som nu var skatten en årligen återkommande börda. Räkenskaperna upprättades av kungens fogdar. De inledande årgångarna innehåller bara klumpsummor men från mitten av 1530-talet effektiviserades skatteredovisningen och uppdelas så småningom på varje enskild skattebetalare.

Fr o m 1540 upprättades årligen en jordebok där gårdens skattetal taxerades. Skatten – eller årliga räntan som den kallades – var uppdelad på huvudskatt, dagsverken och fodring. Huvudskatten betalades i pengar eller varor. För värmlänningarnas del var oxar och järn det vanligaste betalningsmedlet.

Det kyrkliga tiondet inkorporerades i fogdarnas årliga räkenskaper f o m slutet av 1550-talet. Dessa längder visar varje bondes tionde i de olika sädesslagen, ibland också i andra grödor t ex ärtor och bönor.

Utöver de årliga skatterna förekom s k extraskatter enligt följande:

  • Gärder och hjälper 1535
  • Silverskatten 1560
  • Brudskatter 1563 och 1579
  • Hjälp- och silverskatt 1569-1570
  • Älvsborgs lösen 1571
  • Köpsilverskatt 1573
  • Drängepenningar 1576-1577
  • Hjälpskatter 1599-1601
  • Hjonelagspenningar 1609-1611
  • Älvsborgs lösen 1613
  • Boskapshjälp 1620-1641
  • Kvarntull 1625-1627
  • Kvarntullsmantalslängder 1628, vilka sedan blev upphovet till den långa
    serie av mantalslängder som årligen fördes ända fram till 1991.

I boken redogörs för vilka årgångar av längderna som finns bevarade samt var man kan finna dem.

För den som vill ha en specifikt värmländsk redovisning av källmaterialet från den här tiden, vill jag rekommendera Lars Erik Westlunds digra verk ”Skatterna i Ekshärads och Råda socknar under 1500-talet.” Boken anmäldes i VärmlandsAnor 2008:4.

I det här sammanhanget vill jag också slå ett slag för Peter Olaussons ”Vägar till värmländsk historia”. Den boken bör ingå i varje värmländsk släktforskares bibliotek. Den är utgiven 1999 av Värmlandsarkiv.

Åke Hörnqvist