Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869
Per-Ola (Pelle) Räf. Stiftshistoriska sällskapet i Karlstad skriftserie nr 6. Skara 2007. ISBN 978-91-633-0908-3. 544 sidor, inbunden, illustrerad. Ort- och personregister. För mer information och beställning, kontakta författaren tel. 0511-62370.
För fyra år sedan kunde Pelle Räf, pensionerad bibliotekarie bosatt i Axvall i Västergötland, presentera en bok om organister och orglar i Skara stift t o m 1857. De år som förflutit sedan dess så har Räf varit en trogen gäst i Arkivcentrums forskarsal i Karlstad, men också i andra forskarsalar. I juni 2007 kunde han presentera en uppföljare till boken om Skara stift.
Boken om orglar och organister i Karlstads stift är resultatet av ett mycket djuplodande forskningsarbete, där ingen möda lämnats ospard för att få fram uppgifter om orglars disposition och tillkomsthistoria, liksom om organisternas bakgrund, studier och familjeförhållanden.
Visst har det funnits en hel del tryckt litteratur att konsultera, som hembygdsböcker och böcker om orglar och orgelbyggare, men en stor del av uppgifterna i boken bygger på ren grundforskning i kyrkoarkivens olika serier men också från andra arkiv. Talrika notiser har hämtats från tidningar och tidskrifter, även om Räf i inledningen menar att excerperingen av dessa gjorts ”slumpmässigt”. Så har också resultatet blivit mycket gediget.
I jämförelse med andra stift så dröjde det innan Karlstads stifts kyrkor fick orglar. 72 kyrkor faller inom ramarna för Räfs arbete, dvs att kyrkan hade orgel och därmed organist 1869. Det innebär att det bara i omkring hälften av kyrkorna fanns orglar. Några orglars historia skiljer sig från andra.
Den första orgeln i Karlstads stadskyrka, då ännu inte domkyrka, byggdes kring år 1640 av Per Jönsson från Skänninge. Även i stadskyrkorna i Kristinehamn och Filipstad fanns orglar redan på 1600-talet, medan Åmåls kyrka fick sin första orgel 1820. Nedre Ulleruds första orgel förfärdigades och skänktes testamentariskt av biskop Daniel Herweghr 1789. Stiftets äldsta spelbara orgel är kororgeln i Nyed, byggd 1707. Annars är det vanligt att kyrkorna fick orglar från 1840 och framåt. Namn som är vanliga bland orgelbyggare under denna tid är bröderna Söderling i Göteborg och Setterquist i Örebro.
Organisternas ursprung är mycket blandat. På många håll kom organisttjänsten att förenas med klockartjänsten. Många organister är begåvade bondsöner som fått möjlighet att förkovra sig, andra kommer från musikfamiljer av svenskt eller utländskt (framför allt tyskt) ursprung.
Den första kvinnliga organisten i stiftet var Charlotte von Schéele, dotter till bergmästaren Frans Adolf von Schéele, den välkände initiativtagaren till bergsskolan i Filipstad. Charlotte von Schéele valdes 1864 ”enstämmigt” till organist i födelsestaden. Hon behöll tjänsten till 1871 då hon fick motsvarande tjänst i Hedvigs kyrka i Norrköping. Senare i livet var hon lärare vid Kjellbergska flickskolan i Göteborg.
Stifts-, person- och lokalhistoriskt intresserade liksom musikhistoriker har genom Räfs bok en verklig guldgruva att ösa ur. Personregistret gör det enkelt att finna vad man söker, och även om man inte göra något fynd vid första försöket så är det en fantastisk uppslagsbok att använda. Annars kan man låta sig förnöjas av att läsa om organisternas öden och äventyr!
Carl-Johan Ivarsson