Värmland: Landskapets kyrkor
Göran Lindahl (red.). Kartor, diagram och tabeller av Markus Dahlberg. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna: Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2006. 79 sidor, häftad, illustrerad. Pris 175 kr (+porto). Beställes från Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm, tel. 08-5191 80 00 eller e-post bocker@raa.se
Kyrkorna var en viktig del av våra anors livsmiljöer. Kyrkan kan ofta vara en av få byggnader som finns kvar i socknen sedan 1800-talet och ännu tidigare. Även om förändringarna varit stora så blir sambandet mellan dåtid och nutid särskilt tydligt i dessa miljöer. Många släktforskare ägnar sig därför åt att besöka vårt landskaps kyrkor. Anmälaren har besökt alla sockenkyrkor och de flesta kapell och stadsdelskyrkor som finns.
Nu har den intresserade fått en god vägvisare till kyrkorna i Värmland. Sockenkyrkoprojektet pågick i sin intensiva fas mellan 1996 och 2001 och syftade till att skapa kunskap kring de 2600 sockenkyrkorna som finns i Sverige. Det var tänkt att projektet skulle redovisas i form av en publicering på nätet av rapportmaterialet (vilket är gjort) samt tryckta rapporter om kyrkorna i varje landskap och sist och slutligen en gemensam slutrapport. Tyvärr tog pengarna slut runt 2004 när endast 1/3 av landskapen hade fått sin redovisning. I vår närhet så hann rapporter om både Dalsland och Västergötland publiceras innan dess.
Glädjande nog så verkar det nu vara möjligt att finansiera en fortsättning av rapportserien, och det är mycket positivt att Värmlands kyrkor nu har fått sin skildring.
Projektet har en tvärvetenskaplig inriktning, där kulturgeografer, konstvetare och religionsvetare samarbetat. Professor emeritus Göran Lindahl har forskat om kyrkobyggnader i mer än fem decennier. Han är dessutom född i Karlstad och därför väl lämpad att vara redaktör och huvudförfattare för rapporten om Värmland.
Jag fastnade särskilt för docent Birgitta Roeck Hansens kulturgeografiska introduktionskapitel. Att många värmländska kyrkor är skönt belägna nära sjöar och älvar känner man på sig, men att detta gäller hela 70% av den värmländska landsbygdens kyrkor var en uppgift som förvånade mig. Flertalet kyrkor ligger på avstånd från övrig bebyggelse, antingen i utkanten av ett bebyggt område eller helt isolerade.
Kyrkorna presenteras i tidsepoker: medeltiden, 1550-1760, 1760-1860 samt 1860-1950. Formen är likformig med projektets övriga rapporter. Det gör det enklare att peka på unika och allmänna drag i landskapens kyrkobyggande och kyrkokonst. Den typiska värmlandskyrkan kan vara en timmerkyrka från 1600- eller 1700-talen: Alster, Svanskog, Långserud, Nyed, Sunnemo, Övre Ullerud, men lika ofta är kyrkorna av sten från 1700- eller 1800-talen, av en typ som inte kan sägas vara typiskt värmländsk: Gunnarskog, Ölme, Frykerud, Holmedal, Lysvik. Inredningarna berörs också, och kända namn som 1700-talets Isac Schullström, Hans Georg Schüffner, Nils Falk och Eric Joneus nämns, liksom den i början av 1900-talet ofta anlitade arkitekten Bror Almquist.
Inte bara detta utan mycket annat får man veta i den skenbart tunna men mycket innehållsrika rapporten. För den som vill veta mer så finns det också vägvisningar in i den litteratur som finns kring värmländska kyrkor.
Carl-Johan Ivarsson