2005_42

Naboliv

Värmland – Hedmark. Arkiven berättar – Arkivene forteller. Redaktör Peter Olausson. Utgivare: Stadsarkivet i Hamar och Värmlandsarkiv i Karlstad. Utgivningen sker i samarbete med övriga arkivinstitutioner inom Arkivcentrum Värmland – Emigrantregistret, Folkrörelsernas arkiv för Värmland samt Landstingsarkivet. 160 sidor. Tryckt 2005. I Sverige distribueras boken genom Värmlandsarkiv, Box 475, S-651 11 Karlstad, www.ra.se/vla/. Tfn 054-61 77 30. I Norge genom Statsarkivet i Hamar, Lille Strandgat 3, Postboks 533, N-2304 Hamar. Tfn 62 55 54 40. ISBN 82-303-0446-7 (Norge) ISBN 91-631-7374-3 (Sverige)

Boken är resultatet av ett samarbete över gränsen och de olika kapitlen är skrivna på norska respektive svenska. Tanken är att visa på vardagskontakterna mellan länderna i ett historiskt perspektiv, i första hand mellan Hedmark och Värmland.

Teckningarna av Tore Andersson, Hammarö, är trevliga och boken håller rent allmänt hög kvalitet. Kartor, fotografier och teckningar kompletterar texten på ett pedagogiskt och inspirerande sätt. De flesta fotografier är i sepia, vilket ger ett trevligt, ”gammaldags” intryck och förhöjer den estetiska upplevelsen av boken. 14 kapitel med rubriker som ”Hedmark og administrasjonshistorien”, ”Värmlands administrativa indelningar”, ”Arkivene som beretter” och ”Svenskeradder och baggeruker” är rena guldgruvorna för släktforskare. Dessutom finns presentation av medverkande arkivinstitutioner, med adresser och kontaktpersoner/mailadresser.

Som vanligt, när Peter Olausson varit inblandad, håller boken en pedagogiskt mycket hög standard. Den är lättläst, håller en god och väl avvägd blandning mellan faktaspäckade avsnitt och mer prosaliknande berättelser om enskilda människor och deras öden. Inte enbart släktforskare skulle ha glädje och nytta av att läsa den, i samband med jubileet av unionsupplösningen pratas mycket om de båda brödrafolken och här ges svar på många funderingar. I kapitlen ”Patriot i prästkappa” och ”Unionsupplösningen 1905” behandlas just händelser kring upplösningen.

Framför allt tycker jag att de båda kapitel som ger information om vilka upplysningar man hittar var och hur är mycket bra. De kan användas som ”uppslagsbok” men ger också en allmän kunskap som vi alla som fastnat i släktforskning borde ha. Litteratur- och källhänvisningar ger ytterligare möjligheter till fördjupning.

Ett register finns, det innehåller ort- och personnamn och en del juridiska personer samt epoker och företeelser. Precis vad man önskar skulle finnas i alla böcker av liknande slag.

Det norska språket är inte svårläst, snarare fann jag det vara överraskande lätt att läsa de kapitlen. Jag har av många släktforskare hört att de tvekat eller t o m avstått från att ens försöka forska i vårt västra grannland, men den här boken ger inspiration och mod att ta tag i vad som finns att finna på andra sidan gränsen!

Lenah Hedin

Värmlands Släktforskarförenings hemsida