2005_41

Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda

Om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674. Karlstad University Studies 2004:38. 75 sidor. ISSN 1403-8099. ISBN 91-185335-06-1. Beställes från Karlstads Universitet, Institutionen för Samhällsvetenskap, Kulturgeografi, 651 88 Karlstad, tel. 054-700 10 00. Gabriel Bladh och Peter Olausson

“En historiker som vill koppla av från studier och målmedvetet forskningsarbete går gärna till arkivet och nöjesbläddrar lättsinnigt på måfå i arkivförteckningar, register och ålderdomlig handbokslitteratur inom allehanda irrelevanta ämnesområden.”

Med dessa ord inleder Peter Olausson sin presentation av det arkivfynd, som han gjorde under en sådan upptäcktsfärd på landsarkivet i Uppsala för några år sedan. Dokumentet fanns i en serie med namnet “Handlingar rörande rotering, utskrivning och nyrekrytering” med beteckningen E VIIIa i Örebro länsstyrelses landskanslis arkiv. Intill 1779 så hörde Värmland till Närke-Värmlands eller Örebro län, vars arkiv numera finns på Uppsala landsarkiv.

Handlingen har överskriften “Förtechningh på alt Inhysesfolk vhti Frykzdalen, både Baggar, Finnar och Swenske som hijt ifrån andra häraden kompne äro” och visar på en grupp människor som sällan syns i arkiven, nämligen 134 personer boende inom Fryksdals härad som saknade officiell status som bönder eller torpare.

Den här utgivna forskningsrapporten återger inte bara själva texten i både faksimil och renskrift – detta gör att man kan använda skriften om man studerar handskriftsläsning – men ger också en vägledning till det sammanhang som dokumentet kom till. Detta fynd ger också anledning till fler undersökningar. Peter Olausson redovisar uppgifter om inhysesgruppens sociala förhållanden, ursprung, inflyttning och relationer till myndigheter och andra sociala grupper i området.

Av de vars etniska tillhörighet anges i dokumentet är 42 % finnar. Kulturgeografen Gabriel Bladh, som skrivit en avhandling om den värmländska finnskogen i ett 400-årigt perspektiv ger inblickar i skogsfinnarnas sociala förhållanden, relationer med myndigheter och flyttningsmönster.

I Fryksdalen fanns det 1674 också folk från andra delar av Värmland (själv noterade jag en person från Kila) men också västgötar och dalmasar liksom norrmän på flykt undan krigstjänst eller lagens långa arm.

Handlingen har mycket att ge släktforskaren. I texten anges inte mindre än 18 finska släktnamn. Därigenom blir längden en viktig pusselbit för den som kartlägger de skogsfinska släkterna i Värmland. De senaste åren har faktiskt inneburit om inte en bokflod, så i varje fall en ström av ny litteratur inom ämnesområdet.

Vissa av dokumentets notiser säger mycket i sin typiska 1600-talsstil. I Spettungen, då i Fryksände, nu i Lekvattnet fanns bland andra: “Anders finne, är Enkling, en gammal grå man, hafr warit effter order til WästIndien, han är född i Finland, hafr intet pass, hafr intet ondt giordt, som här witterligit är.” Den gamle grå mannen hade alltså kommit hem efter att ha varit i kolonin Nya Sverige. Tanken att han kunnat berätta indianhistorier i den värmländska finnskogen är ganska svindlande!

Carl-Johan Ivarsson

Värmlands Släktforskarförenings hemsida