2004_41

Torp och Gårdar mellan Lill Emsen och Longsjön i Grums socken Del II

415 sid. Ill. Utgiven av föreningen Torp och Gårdar mellan Värmeln och Emsen-sjöarna. Grums 2004. ISBN 91-631-5346-7.

Del 2 av böckerna om torp och gårdar i norra Grums har kommit ut. Del I kom ut1997 och presenterades i Långsta skola, samt anmäldes i VärmlandsAnor. Nu skedde presentationen i Halla bygdegård – även nu inom bokens geografiska områden. På utgivningsdagen för del I regnade det i år sken solen, fast regnet lurade i faggorna.

Boken släpptes genom att ett blågult band klipptes. Ceremonin föregicks av en dräktparad med kläder för högtid och arbete från 1900-talet, varav ett stort antal hade burits av specifika personer.

Området boken behandlar sträcker sig från Långviken till Hasseldalen eller med andra ord från området, som del I behandlar och söderut till och med Malsjö kvarn. Hela norra Grums socken är nu utredd och redovisad i de båda delarna. Det är samma grupp, Torperigänget, som har framställt böckerna.

Utformningen av del II skiljer sig något från del I. Del I är med skriven i tabellform under det att del II är mer berättande. Indelningen i byar eller områden finns kvar. Boken innehåller många intressanta berättelser och redovisar personer som levat och lever i området fram till våra dagar. Många personer som nu bor i centrala Grums har förfäder inom bokens område.

Att referera till alla torp och gårdar boken beskriver är ogörligt och då är frågan vilka man skall välja som typexempel. Naturligast vore väl då att börja med Long, men jag skall inte göra det. Jag börjar istället med ett namn som jag nästan från första stund som inflyttad till Grums på 1960-talet lade märke till när det då och då dök upp på vägskyltarna och det var namnet Grönlund. Namnet var fascinerande. Vem var denne Grönlund som hade egna vägvisare till sitt boställe? Jag fann ganska snart att det fanns en fyrvägskorsning och ett hus med det sökta namnet och frågan kom att gälla: “Hade Grönlund bott där och gett namn åt huset?” Boken ger svar – Grönlund har bott där, fast denne husets namne har inte gett utan fått sitt namn från huset. Han skall ha hittats på trappan till Grönlund lämnad där av en kringvandrande piga från Skruvstad. År 1970 fanns det 1946 personer i landet med namnet Grönlund. Det är orimligt att alla dessa hade sin anfader i Johan Waldemar, så det är uppenbart att namnet bildats på fler ställen än i Grönlund. Men även huset har sin historia. Det uppfördes kring 1850 av greve C G Löwenhjelm till sin hustru Natalie med anor i tsarfamiljen. Grönlund, som också kallas för Jaktslottet, fick sin speciella ryska byggnadsstil för att ägarinnan skulle trivas. Den omnämnda fyrvägskorsningen, som idag är ombyggd till två trevägskorsningar var under andra världskriget en strategisk punkt. Vägspärrar byggdes. Militär och hemvärn inspekterades av dåvarande kronprinsen Gustaf Adolf. Grönlund var världens centrum.

Via Grönlund kommer vi osökt över till Long, eftersom Grönlund och ytterligare en stor del av norra Grums har legat inom Longs ägoområde. Boken beskriver säteriet Longs historia från 1643 och framåt. Long blev på 1850-talet en pampig byggnad, ett slott med 22 meter höga torn. Under tiden för unionen med Norge hade slottet ofta kungligt besök. En slottsherre, som blev landshövding, bodde kvar på Long istället för att flytta till residensbostaden i Karlstad. Historien visar att Värmland och stundom även Sverige och Norge tidvis har styrts från Grums.

Boken redovisar alla kategorier av människor som levt och arbetat på Long och torpen under Long. Ett flertal nu levande ättlingar omnämns. Som exempel kan nämnas Stig Gustafsson, som i nutid spelar trumpet i Slottsbrons musikkår. Hans förfäder bodde på torpet Åsen. Jag upprepar här en vanligt utdelad negativ kritik och det är att boken saknar personregister. Däremot finns register för husen, men så är bokens namn Torp och Gårdar, varför ett register över dessa objekt är mer självklart.

Som huvudsaklig källa har man databasen Sveriges befolkning 1890. Dessutom refereras till ej specificerade kyrkböcker. Man har också intervjuat ett stort antal personer. Dessutom presenteras en litteraturlista. I ett antal avsnitt redovisas vilken källa specificerade uppgifter kommer från. Efter alla avsnitt finns en förteckning över de personer som intervjuats. Med de metoder som använts så blir uppgifternas tillförlitlighet beroende av källornas minnesgodhet.

Bernhard Granholm

Värmlands Släktforskarförenings hemsida