Släktforskarnas årsbok 2002

352 sid. Inb. Ill. Redaktör Håkan Skogsjö. Sveriges Släktforskarförbund. Stockholm/Göteborg (tr Västervik) 2002. ISSN 0280-3984. ISBN 91-87676-30-3.

Årsboken inleds med en lärorik artikel av Maud Lindeberg om länsräkenskaperna. I jakten på komplementära källor till kyrkböckerna är detta material mycket användbart. Böckerna kan vara en halv meter tjocka, men har man väl kommit underfund med hur innehållet är strukturerat så lär det inte vara alltför svårt att vaska fram en och annan godbit ur dem. Charta Sigillata-längderna är bara ett exempel.

I en 60 sidor lång och faktaspäckad artikel redogör Gunnar Ståhl för släkten Moderus och Modéer – en prästsläkt från Moheda i Småland. Men de flesta släktmedlemmarna tycks ha bott i Skåne.

Lars Nylander skriver om prosten Olof Broman, en släktforskare vid 1700-talets början. Förutom kyrkoherde i Hudiksvall var Broman läkare, författare, hembygdsskildrare mm. Han är upphovsman till en av de största släktutredningar för ofrälse släkter som finns från 1700-talets Sverige. I dessa behandlas Hälsinglands borgar- och prästsläkter under 1600- och 1700-talet. Utifrån Bromans 1700-talsgenealogi för sedan Urban Sikeborg ett resonemang hur man tolkar gamla släktutredningar. Det är en liten lektion i källkritik som utmynnar i att Bromans uppgifter står sig mycket bra när man prövar dem gentemot källorna.

Generalmönsterrullorna är inte de enda källorna vad gäller soldatforskning. På Krigsarkivet finns det även andra rullor som kan innehålla kompletterande uppgifter eller felande länkar. Det visar förbundsordföranden Ted Rosvall i uppsatsen om en soldat vid namn Zacharoff.

I en uppsats om ”Arsenik och gamla anor” skriver Erik Kjellsson om en skånsk bondsons hastiga död. Författaren har rekonstruerat händelseförloppet på basis av inte mindre än 79 vittnesmål vid den efterföljande rannsakningen vid häradsrätten.

Peter Heimbürger presenterar en sammanställning över avlidna nordbor på Saint-Barthélemy. Där finns bland annat följande värmlänningar:

1821-06-30 Andersson, Gunnar, underofficer, hängd för mordet på von Platen, född i Karlstad 1777-10-01

1823-09-02 Carlström, Eric, drunknad, född i Karlstad 1797

1811-09-06 Davitz, Joh Jos, född i Köla 1769-09-15

1828-05-28 Holm, Pehr, soldat, född omkr 1803 i Värmland

1816-09-06 Neuman, Axel Fredric, korpral, född i Karlstad 1789-07-29

1822-08-03 Nyström, Anders, korpral, född i Värmland 1779

1800-03-12 Ström, Carl, född i Värmland 1772

Inger Rudberg skriver om författarinnan och psalmisten Britt G Hallqvists anfäder från Fjällbacka i Bohuslän och Vasa i Österbotten. Men här finns även den dalsländska prästsläkten Ruderberg med ingifta värmländska hustrur som Ingrid Gravander (1641-1716) från Grava och Christina Tingelholm (1720-1760) från Millesvik.

Den som forskar i domböcker brukar ofta träffa på oändligt långa meningar och invecklade satskonstruktioner. Esbjörn Henricson visar med ett exempel från Mora och år 1830 hur man kan bena upp en sådan textmassa.

Kring sjön Sommen på gränsen mellan Östergötland och Småland fanns det ett ganska starkt inslag av högfrälse jordägare under den äldre medeltiden. Göran Sparrlöf skriver om Aspanäs i Malexanders socken och de medeltida storgubbar som innehade denna sätesgård. Aspanäsätten hade även jordagods på andra håll i Sverige och i Norge. Även i Värmland ägde släkten gårdar som t ex Lökstad i Södra Råda som författaren felaktigt kallar Stora Råda.

Man tror gärna att det var i det närmaste omöjligt att skiljas förr i världen. Men riktigt så var det dock inte! Elisabeth Thorsell redogör kortfattat för lagstiftningen genom tiderna på detta område. Därefter följer en redovisning av 171 skilsmässor hämtade ur Linköpings domkapitels protokoll under perioden 1830-1836.

Nils Hård af Segerstad berättar om majoren Olof Rosenberg och dennes hustru Helena Cederbom, vilka bodde på Fullerstad i Skönberga socken, Östergötland på 1700-talet. Det var ett stormigt äktenskap där makarna överöste varandra med grova invektiv. Fru Helena var värmländska och härstammade på mödernet från släkten Spak. Hon hade tidigare varit gift med kornetten Johan Wilhelm Köhler. Dessa makar var en tid bosatta bland annat i Rudskoga socken.

Vad dog folk av förr i världen och hur fördelade sig dödsfallen på åldersgrupper? Och var det någon skillnad mellan stad och landsbygd? Jan Erik Hallström analyserar dödsorsakerna år 1910 i Arbrå socken, Hälsingland.

En liknande artikel avslutar årsboken. Här är det Thord Holst som berättar om spanska sjukans härjningar i Vikmanshyttan, Dalarna.

Lars-Gunnar Sander