Släktforskarnas årsbok 2001

352 sid. Inb. Ill. Redaktör: Håkan Skogsjö. Sveriges Släktforskarförbund. Stockholm/Göteborg (tr. Västervik) 2001. ISSN 0280-3984. ISBN 91-87676-28-1.

Detta är den fjortonde utgåvan av förbundets årsbok. Sedan några år har inte årsboken något speciellt tema, utan artiklarna spänner över vida fält inom släktforskarens intresseområde. Årets bok innehåller både personhistoria, heraldik, matrikeluppgifter, släktutredning, källkritik och en hel del annat.

Pistolmakaren Petter Starbus, invandrad till Stockholm med sin familj 1687, får en levnadsteckning av Barbro Waldenström. Owe Jacobsson skriver om färgarhustrun Carolina Ulrica Linds ursprung. Den tidigt föräldralöse norrlänningen Johan Felldin alias Jean de Felldihnj blev katolik och hamnade i främlingslegionen. Hans levnadsöde behandlas av Barbro Lindqvist. Lars Nylander, som medverkat i flera av de senaste årsböckerna, skriver i år om epitafierna i Söderhamns kyrka. Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga Biblioteket beskrivs av Dag M. Hermfelt.

Göran Sparrlöf skriver om myt och verklighet kring slaget vid Mjölby 1543 – en händelse i samband med Dackefejden. Alan Dufberg ger en inträngande skildring av nattmännen i Malmö – en mycket utstött och föraktad samhällsgrupp som var gamla tiders renhållningsarbetare, som tömde latrintunnor och tog hand om självdöda djur.

Den längsta artikeln är författad av Carl Szabad. Den behandlar präster i Ångermanland från äldsta tid till 1700-talet och är en komplettering av de uppgifter som finns i Leonard Bygdéns herdaminne över Härnösands stift. Det är kanske ingen artikel som man lustläser, men det är ändå oerhört nyttigt att uppgifter av denna karaktär kan samlas på ett ställe.

Det finns två artiklar med värmländsk anknytning. Ullagreta Carlsson, tidigare redaktör för Svenska släktkalendern och även mottagare av Victor Örnbergs hederspris, berättar om arbetet med att ge ut en ny upplaga av den gamla släktboken ”Värmländska släkten Berggren från Saxån med dess utgreningar”. Släktnamnets förste bärare var brukspatronen Johan Berggren (1713-1792). Ullagreta Carlsson berättar om hur hon arbetat, om kontakter som hon fått och ger också i berättande form en framställning om släkten. Den andra värmländska artikeln är ”Smeder i Värmland” av Kjell Åberg. Denna artikel bygger på det föredrag som han höll vid släktforskardagarna 1999, och som också finns med i VärmlandsAnor 2000:4. Artikeln i årsboken är något förändrad jämfört med den i vår tidskrift. I årsboken finns också en omfattande förteckning av litteratur om smeder, järnhantering m. m. Denna litteraturlista torde vara oumbärlig för den som forskar om smeder.

Årsboken avslutas med en artikel om järnbruksepoken vid Forssjö i Stora Malms socken, Sörmland av Stig Jansson, samt av en komplett innehållsförteckning för Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1993-2000. Här finns också släktforskarförbundets årsberättelse för 2000.

Carl-Johan Ivarsson