Två mästare på Sandgrund – Det nya Värmlands Museum

Värmlands museums årsbok 1999

143 sidor. Säljes av Värmlands museum.

Årets årsbok behandlar till övervägande del den nya museibyggnaden i Karlstad. Man kan grovt dela in bokens innehåll i tre delar:
Byggnaden
Byggnadens innehåll
Byggnadens tillblivelse

Bokens titel ”Två mästare …” syftar på den första delen och här tas även upp den gamla museibyggnaden och dess arkitekt. Den nya byggnadens arkitekt, Carl Nyrén, jämte ett par övriga arkitekter skriver om själva byggnaden. Carl Nyréns artikel heter Må det bli ett älskat barn, vilket väl återspeglar vad han känner för sitt verk.

Byggnaden är unik och omdiskuterad och utgör ett mäktigt skal till det den skall innehålla och vad den innehåller är ju det viktiga i sammanhanget. Arkeologer, antikvarier och andra kulturpersoner ger sin beskrivning över vad det nya museet innehåller. Innehållet ger en bild av Värmlands historia och kultur. Det utgör, som Curry Heimann och Suzanne Palmquist rubricerar sin artikel med, samhällets minne.

Om tillblivelsen skriver biträdande landsarkivarien och museichefen Barbro Mellander. Hon beskriver hur Per-Olof Millberg på ett förtjänstfullt sätt ledde arbetet och om hur han tog tillvara sina och medarbetarnas kunskaper i formandet av hur innehållet skulle presenteras på bästa sätt. Uppbyggnaden av museet återkommer som inslag även i de övriga artiklarna i boken och även där beröms Millbergs insats.

Bokens helhetsintryck för mig är att den ger ett värdefullt komplement till och en välbehövlig korrektion av den bild av museet som givits under det senaste året. De som hade att under 1990-talet med ekonomiskt snäva ramar verkställa ett beslut taget under 1980-talet med dess optimistiska framtidssyn bör ha haft en hart när omöjlig uppgift. Här skall dock påpekas att boken redovisar 1998 års verksamhet varför de senaste händelserna inte beskrivs.

Bernhard Granholm