Klockare i Visnums-Kil under 340 år
Av David Engh
Tidigare publicerad i Visnums-Kils hembygdstidning
Klockaren, kantorn, läraren genom tiderna har uppenbarligen uppburit en förtroenderoll mellan prästen och menigheten i församlingen. I vigselböckerna kan observeras hänvisning till släktskap med klockaren – klockares broder, klockaredotterna. Vigselgåvorna var av relativt höga värden vid deras vigslar. Prästen, kantorn – läraren var personligheter vars namn man ännu i vår barndom, då och kanske fortfarande uttalar med högaktning.
Från Magnus Ladulås tid
En klockarstadga finns bevarad, som enligt uppgift är från Magnus Ladulås tid 1275-1290. Klockare, ursprungligen kyrkotjänare, har att vårda kyrkan med inventaria samt ombesörja klockringningen. Sedan vid reformationen korprästerna, korherrar (kaniker) som assisterade vid gudstjänsten försvunnit, uppdrogs kyrkosången åt djäknar (deras sångledare kallades kantor). På landsbygden började man under 1600-talet av klockaren kräva förmåga att undervisa i sången i kyrkan. Vid samma tid fick klockaren i uppdrag att lära ungdomar läsa och skriva.
När skolväsendet ordnades 1842, medgavs att förena skollärar- och klockartjänst. Likaså blev klockaren ofta organist sedan orgel anskaffats.
Avlönad tjänst
Utom klockarboställe ingick länge i inkomsten offer samt afgifter för förrättningar. Enligt Kungl förordning 2/11 1883 skulle klockaren i stället åtnjuta viss lön, vars storlek bestämmes av församlingen. År 1861 fick kvinna rätt att söka organistbefattning, dock måste, om den är förenad med klockartjänst, sökas dispens. Efter ny lag 1949 har bestämmelserna efterhand moderinserats.
Oluf Klockare återfinnes i Kils kyrkas räkenskapsbok år 1653. Han var troligen socknens första klockare efter reformationen.
Lars Hansson klockaren i Kylen vigdes 57 år senare den 1 juni vid Sara Svensdotter i Mosserud. Morgongåva 16 lood sölfwer. De fick fyra barn, tre döttrar och en son födda i Klockaregården fram till år 1726. Den 12 juni 1710 vigdes klockarens bror Jonas Hansson vid Margareta Thöresdotter i Dyröhn. Morgongåva 16 lood sölfwer.
Måns Kilberg klockare, vigdes den 26 maj i Klockaregården med Sal Lars Klockares enka hustru Sara Svensdotter. Måns Kilberg torde ha varit klockare fram till 4 november 1739, då vigdes nämligen i Klåckaregården hans hustrus äldsta dotter Margareta Larsdotter vid drängen Oluf Bengtsson.
Carl Carlsson, född 1713, väljes år 1842 till innehavare av klockaretjänsten. Samma år den 10 oktober vigdes han på Eds gård vid Catharina Jönsdotter född år 1722. De fick ett barn, dottern Sara född 1746. Morgongåva 35 lod S. Den 14 november 1765 vigdes i Klockaregården Carl Carlssons dotter Sara med snickaren Daniel Larsson Wennerström född 1744. Morgongåva 50 l s. De bosatte sig i Daniels födelseort Bengtsgård, Visnum. Där föddes fyra barn, två döttrar och två söner. Yngsta sonen i första giftet Lars Wennerström, född 1779, efterträdde 1805 sin far som klockare i Kil. Sara Carlsdotter avled i Bengtsgård 1784. Efter Daniels omgifte med Britta Ferdinandsdotter tillkom en son och två döttrar födda i Bengtsgård. På sockenstämma år 1787 under hovjunkare Göran Martin Hammarhjelm ordförandeskap, ifrågasatte denne om uttryck för erkänsla och uppskattning icke voro tillbörligt.
Prosten Salomon Sundelius avlämnade ett för klockaren Carl Carlsson hedrande vittnesmål om hans trogna och vävilliga tillmötesgående vid alla tillfällen, och föreslog församlingen att överlägga, huruvida de kunde antaga Carlssons måg Daniel Wennerström såsom hans ersättare, att gå sin svärfader tillhanda i klockaresysslans bestridande. Så bleb beslutet, men Daniel Wennersttröm erhöll ingen lön under de sex år han upphöll svärfaderns tjänst.
Daniel Wennerström född 1744, valdes på decemberstämman 1793 till ordinarie klockare, med tillträde i januari 1794. Under vikariatet och även som ordinarie klockare kvarbodde familjen i Bengtsgård fram till Carl Carlssons död 1799. Nästa år flyttade familjen Daniel Wennerström till Klockaregården i Kil.
Den 20 maj 1793 vigdes Jonas Larsson Jaette i Klockaregården vid Greta Cajsa Danielsdotter Wennerström. Morgongåva 30 lod S. Hon var äldsta dottern till klockaren Daniel Wennerström och klockaredottern Sara. De var bosatta på Kils Klockaregård fram till 1799. Åren 1800-1802 bodde de i Bengtsgård och 1803-1830 på Hallerudsbacken, Visnum. År 1830 flyttade de till Hofva. Den 11 mars 1803 vigdes Lars Wennerström i Klockaregården vid Maria Olsdotter i Tohlstorp. År 1804 flyttade Daniel Wennerström med familj till Bengtsgård. Han avled där samma år.
Lars Wennerström född 1779, övertog 1804 klockaretjänsten. Han hade redan 1797 i februari avlagt den anbefallda tjänsteeden som klockare. Han var son till Daniel Wennerström. I ”Socknen vid Kilsviken” har ovanstående Lars Wennerström förväxlats med sin farbror Lars Larsson Wennerström född 1754, bosatt på V Sund. Lars Wennerström kvarstod i tjänsten till år 1822, då han flyttade till Visnums klockare Göran Göransson född 1766, död 1820. När Göran Göransson tillträdde som klockare i Visnum är oklart, men att han tjänstgjorde där 1791 är konstaterat. Hans hustru Greta Lundberg födde fem söner och en dotter.
Karl Gust Göransson född 1795, utsågs 1821 till klockare i Kil. Han var tredje son till klockaren Göran Göransson och föddes på Visnums Klockaregård. Hans syster Gunilda Göransdotter född 1798 medföljde till Kil. År 1825 gifte sig klockaren Carl Gust Göransson med Maria Mörth, född i Visnum 1801. De fick en son och en dotter. Ett anställningsvillkor var utbildning i orgelspel efter anskaffning av orgel till kyrkan. År 1841 avled Carl Gust Göransson och den förenade klockare-, organist- och lärartjänsten ledigförklarades samma år.
I Kils vigselbok kan vi göra följande intressanta iakttagelse: Den 24 juni 1824 vigdes denne och änkeman Magnus Ingvallsson i Medhamn vid klåckaredottern Gunilda Göransdotter här i Klåckaregården. Magnus Ingvallsson var farbror till skeppsredare Axel Broström. Före detta 3:e giftermål var Ingvallsson 2:a gången gift med Johanna Hallorsdotter Wennerström född 1782. Hon var brorsdotter till förre klockaren i Kil Daniel Wennerström. En son till Magnus Ingvallsson och Johanna Wennerström – Lars Johan Magnusson född år 1819 – blev gift med dessa raders nedtecknares farfars syster Greta Larsdotter Engberg född i Amnehärad år 1817.
Isak Wallgren valdes den 22 maj 1842 till organist och klockare. År 1838 flyttade han från Skara till Kärr skola, där han anställts som folkskollärare. Wallgren föddes den 26 maj 1811 i Warnhems församling i Skaraborgs län. Den 6 okt 1847 fick Wallgren attest till äktenskap med Susanna Carol Hamnstedt född den 30 maj 1820 i Kristinehamn. De fick sex döttrar och en son. De tre tidigast födda döttrarna avled under 8-årsåldern. År 1859 befriades Wallgren från lärartjänsten. Han fick därmed bättre tid som veterinärläkare och för de kommunala bestyren. Klockare- och organisttjänsten uppehöll han ända till 1902. Genom försvagad syn och hörsel synes Wallgrens funktion som organist ha upphört 1889. Tjänsten sköttes därefter växelvis av en dotter till Wallgren och folkskollärare Erik Zetterqvist. Den sistnämnde erhöll från 1892 100 kronor årligen som vikarie.
Erik Zetterqvist född 1848, valdes år 1902 till vikarie och kvarstod som sådan till och med halvåret 1910.
Johan Viktor Nilsson Gardén valdes till den förenade tjänsten år 1910. Han var tidigare folkskollärare och organist i Östra Fågelvik. Han kvarstod i Visnums-Kil till 1915 års slut. Därefter synes vikarier ha uppehållit tjänsten till halvårsskiftet 1919.
Axel N Eriksson tillträdde tjänsten den 1 juli 1919 och kvarstod till den 30 juni 1924.
Agnar Johansson valdes den 28 april 1924 och började som folkskollärare och kantor i Kärr skola och kantor den 1 juli samma år. År 1931 flyttade han till Lerum.
Erik O Ahlzén född 1903, tillträdde 1931 tjänsten som folkskollärare och kantor i Kärr skola. 1940 flyttade familjen till en nybyggd lärarbostad i Kärr. Därmed var Klockargårdens historia som tjänstebostad tillända. Erik O Ahlzén kvarstod i tjänsten till 1950, då han valts till förenad tjänst i Visnum och flyttade till Nybble. Han var verksam i Visnums-Kil och Visnum. Sedan han pensionerats 1968 flyttade han till Mariefred där han avled 1984.
Komminister emeritus B J Kaldén köpte Klockaregården 1941. Den är fortfarande i släktens ägo. De genomförde för några år sedan reparations- och underhållsarbeten på ett sådant sätt, att byggnadens kulturhistoriska värde bevarades.
Mauritz Jonsson valdes 1950 till ordinarie folkskollärare vid Kärr skola och kantor i Visnums-Kils kyrka. Han avled 1957.
Per-Vilhelm Heimer valdes till icke ord folkskollärare vid Kärr skola och kantor i Visnums-Kils kyrka den 1 juli 1957. Den 1 juli 1960 blev han ord skolkantor i församlingen. Hans hemsocken är Steneby i Dalsland.
Ingeborg Magnusson tjänstgör i församlingen som vikarierande kantor. Hon har tidigare varit orgelspelare i Väla församling i Västergötland.
Klockare Daniels fader, Lars Wennerström född 1711, död 1773, var bonde och snickare i Bengtsgård, Visnum. När den nya kyrkan byggdes, ackorderade församlingens ledamöter med Lars Wennerström om kyrkans inredning och kyrkbänkar. Beträffande Lars hustru Greta Wallström, född 1714 i Bengtsgård, vet vi att hennes fader hette Jonas Wallström, född 1681, död 1752. Hennes mors namn var Stina Elfvia, född 1680, död 1760. Flera i Wennerströmssläkten var snickare och klensmeder. Forskaren och författaren Domar Skafte har konstaterat, att en landshövding i Värmland härstammade från Wennerström i Visnum. År 1991 hörde Wennerströmsättlingar, komna från Visnums-Kil, av sig från Örebro. De visade sig även vara släkt med soldaten Kilman, Kilsby och har besökt Henry Kihlman, Berg.
Källor och litteratur
Otryckta källor: Kyrkböcker Visnums-Kil, Visnum, Nynäsarkivet, Landsarkivet i Göteborg.
Tryckta källor: Socknen vid Kilsviken av A Ernvik, Svensk Uppslagsbok 1951 och Nya Kristinehamnsposten 1991.