Släktforskarnas årsbok 1999

Sveriges Släktforskarförbund, Västervik 1999, inb, 352 sid, ill, källförteckningar, ISBN 91-87676-19-2.

Så har det gått ett år igen och Släktforskarförbundet har kommit med en ny årsbok redigerad av den flitige Håkan Skogsjö. I år har han inte fått ihop så mycket allmännyttigt material. Men den som råkar ha intressen i de smala ämnen som behandlas kan säkerligen skatta sig lycklig. Vi har gjort en kort resumé av artiklarna som trots allt faktiskt innehåller en del värmländskt stoff:

Rädda familjearkiven av Ingalill Tengvall och Roland Karlsson

Om man som författarna har fått om hand ett familjearkiv omfattande bland annat 15 000 brev, skall man akta sig för att själv ordna upp detta efter eget huvud, såvida man inte är arkivutbildad. I annat fall kan man åstadkomma obotliga skador. Det är väl den lärdom som man drar av denna artikel. Författarna varnar för flyttningar och arvsskiften som varande livsfarliga för familjearkiv. Upprörande är det att läsa om den stadshistoriker som ur författarnas familjearkiv lånade oersättligt material som därefter var spårlöst borta!

Historien om doktorn med två familjer av Kerstin Jonmyren

Även de mest respekterade och ansedda källor kan ibland förmedla helt fel budskap! Två Gotlandsforskare har i sina skrifter beskrivit en ensling och läkare som bodde i ett gammalt ruckel på öns sydligaste socken Sundre. Han hette Johan Hjort och var född omkring 1730, troligen i Värmland. Det som Kerstin Jonmyren funnit i arkiven stämmer dock inte alls med de tryckta källorna. Doktorn visade sig i verkligheten vara en välbärgad man, hade tjänstefolk, hustru och barn. De senare lämnad honom visserligen och flyttade till Öland, men då skaffade han sig en hushållerska med vilken han levde som man och hustru. Så åter igen den gyllene regeln för alla släktforskare: kontrollera alla uppgifter. Kanske f ö någon av våra läsare har träffat på denne Johan Hjort som påstods vara värmlänning?

Så stavar du namnen av Håkan Skogsjö

I årsboken 1995 publicerade Skogsjö en första version av Släktforskarförbundets namnlista. I denna årsbok framlägger han en andra, reviderad och utökad upplaga. Nya namn har tillkommit samtidigt som andra har utmönstrats. Vidare har källor och belägg angivits i större utsträckning än tidigare.

Släkten Felländers ursprung av Carl Henrik Carlsson

Nissen Felländer (1845-1920) från Raczki tillhörde den grupp judar från det rysk-polska guvernementet Suwalki som emigrerade till Sverige under andra hälften av 1800-talet. Han slog sig ned i Karlstad och blev med tiden en framgångsrik grosshandlare och trikåfabrikör. Författaren visar hur man med hjälp av den judiska namngivningstraditionen med stor säkerhet kan fastställa en persons både far och farfar.

Roebling och de valsande svenskarna av Joan Klingloff Foss

Författaren berättar om bröderna Roebling som vid sitt stålverk i New Jersey byggde upp ett mönstersamhälle för sina anställda. Vid företaget fanns många svenska stålverksarbetare, framför allt många från Värmland. För var och en av dessa redovisas en utförlig biografi.

Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582-1680 av normal”>Thomas Sverker

Detta är årsbokens längsta artikel – 68 sidor. För den som har anor i Hudiksvall med kringliggande socknar torde den vara en verklig guldgruva. Ett oändligt antal detaljuppgifter bygger till största delen på domböckerna. I ett appendix redogör författaren för den genealogiska samlingarna i Hälsinglands museum.

På jakt efter Gubben Fast och en del andra anor av Ullagreta Carlsson

En både underhållande och lärorik artikel. Lärorik i så måtto att författaren redogör för uppgifter som hon hämtat från mindre vanliga källor. Somset House i London förvarar t ex testamenten, bland annat efter inflyttade svenskar. Vidare nämner hon Otto Waldes katalog över enskilda arkiv varav kopior lär finnas på en del bibliotek och landsarkiv. På Riksarkivet finns en inte så ofta använd källa nämligen Diplomatica-samlingen med personregister. Här hittar man bland annat brev från enskilda personer till våra beskickningar utomlands. På Kungliga Biblioteket kan finna bröllopsverser innehållande genealogiska uppgifter.

En hälsingerustmästares medeltida jämtlandsanor av Lars Nylander

Här får man veta en del om forskning i medeltida jordbrev. Ett foto av ett brev från 1422 med vidhängande renskrift och översättning utgör en utmärkt pedagogisk illustration till ämnet. Men författaren kunde ha kostat på sig att förklara en del ålderdomliga ord som förekommer i artikeln. Man saknar också en översiktlig släkttavla som komplement till texten. Sedan är inte alla läsare bekanta med den jämtländska lokalgeografien, så en karta över det aktuella området hade inte skadat. Ytterligare något foto utöver det ovannämnda skulle ha lättat upp den i och för sig ambitiösa men torra släktutredningen.

Marsken Sten Pederssons (stjärna) ursprung av Hans Gillingstam

Sten Pedersson var mask under kung Karl Knutsson Bondes regering. I den korta artikeln med en omfattande notapparat utreder författaren hans härstamning – en lektion i medeltidsgenealogi.

Breven hem till Ulricehamn. Amerikaskildringar på 1840-talet av normal”> Lars Hallberg

Amerikabrev brukar ofta återges i släktforskartidningar. Det unika med ifrågavarande brev är, att de är skrivna så tidigt som på 1840-talet. Brevskrivaren Gustaf E Dejrich, född 1808 i Vänersborg, berättar livfullt om 1840-talets USA. Han blir enrollerad som ingenjör på ett amerikanskt örlogsfartyg där han som kamrat får en viss S Leopold Huss, bror till handlanden Huss i Karlstad.

Nordantjäl i Ramsele. Människor i en by under 300 år av Bo Lindwall

Författaren visar ett exempel på hur man med hjälp av mantalslängdernas uppgifter om gårdsbrukare, kombinerat med kyrkliga och juridiska handlingar, kan skapa en byhistoria. På 66 sidor redovisas hemman för hemman med totalt 134 familjer. Så mycket mer än en oändlig massa namn och årtal sida upp och sida ner blir det inte. Men den som eventuellt har anor i denna ångermanländska bygd kan nog skatta sig lycklig. När redaktören ändå avsatt så stort utrymme i årsboken för denna utredning kunde han lika gärna ha utökat den med ett ortregister.

När pesten kom till Mariefred av Sölve Bengtsson

Under peståren 1710-1711 förlorade Mariefreds stad hälften av sin befolkning i farsoten. Myndigheterna sökte förgäves genom olika mer eller mindre ändamålsenliga påbud hindra smittans spridning. Men på grund av fattigdom och okunnighet trotsade allmänheten ofta de olika förbuden med katastrofala följder. Författaren har gått igenom stadens dombok och breven till borgmästaren från hauptmannen över Gripsholms län. Under den här tiden hörde nämligen Mariefred till Gripsholms län som i sin tur var en del av Livgedinget som styrdes av en guvernör.

Genealogiskt önsketänkande av Anders Winroth

Winroth recenserar ett franskt verk av en viss Christian Settipani som i översättning lyder Våra förfäder under antiken. Studier över möjligheterna av genealogiska band mellan antika och medeltida familjer. Settipanis utgångspunkt är kung Henrik I av Frankrike som regerade 1031-1060 och till vilken många européer kan leda sin härstamning. Från honom kommer Settipani ända ner till farao Ramses II som härskade i Egypten 1279-1213 f Kr. Denna härledning plockar dock Winroth obarmhärtigt sänder bit för bit i sin läsvärda recension. Nyttig läsning för de ”släktforskare” som upprättar antavlor på basis av dylik litteratur utan att ens ta hänsyn till författarens egna reservationer.

Lars-Gunnar Sander