Rörliga värmlänningar

Värmlänningar i rörelse. Några anteckningar om migrationsrörelser…, av Peter Olausson. Utg av Centrum för historisk-filosofisk forskning vid Högskolan i Karlstad, 651 88 Karlstad. Forskningsrapport 97:14, ISSN 1103-8284. Hft, 113 s, ill, litteraturlista, engelsk summary.

Denna recension har tidigare varit införd i Släkthistoriskt Forum 1998:2 och återges här med recensentens medgivande.

I den här forskningsrapporten berättar Peter Olausson om befolkningen i Värmland och dess tillväxt sedan Gustav Vasas dagar, då den första skattelängden skrevs (som f ö finns tryckt) och hur tendenser på riksplanet återspeglas regionalt. Han går igenom olika vågor av inflyttare till landskapet, tyska gruvexperter på 1500-talet, valloner och finnar under första hälften av 1600-talet, och senare t ex tyska glasblåsare. Finnarna var nog den grupp som mest satt sin prägel på omgivningarna genom sitt speciella levnadssätt och sina nyodlingar på tidigare tassemarker. Under ofredstider kom flyktingar över gränsen – i västra Värmland har närheten till Norge alltid spelat stor roll, och det kom andra grupper av ”människor i marginalen”, resande (tattare) t ex.

Samtidigt har det hela tiden varit en rörlighet i befolkningen från Värmland, man har gått på arbetsvandringar till Norge och till fiskelägena i Bohuslän, när sillen gick till. När sågverken började byggas upp i Norrland flyttade mängder av både enskilda och familjer upp dit. Ibland var det bara första steget till att ge sig över Atlanten.

En stor del av boken upptas också av redogörelser för olika grupper av värmländska emigranter och deras öden, en utvandring som började redan på Nya Sveriges tid.

Här finns så en speciell värmländsk handledning i hur man kan forska om sina emigranter, som bl a berättar om de resurser som finns hos Emigrantregistret i Karlstad, men även i USA, hos Swenson Center i Rock Island och mormonerna i Salt Lake City.

Denna skrift platsar väl i hyllan hos alla intresserade av Värmland och emigrationshistoria, eller antingen det ena eller det andra.

Elisabeth Thorsell