Lärorikt om kvarnar

”Kvarnarna vid Rottnafallen” av Eric Sundell, utgiven i Karlstad 1997, A5, häftad, 110 sidor, ill, kartor, källförteckning, personregister. Kan köpas för 120 kr + porto från Värmlands Släktforskarförening.

Författarens farmor var mjölnardotter i Södra Arneby (numera Rottneros Villastad) vilket väckte en viss nyfikenhet på hur livet i en kvarn hade sett ut. Efter tre års insamlande av all möjlig information så har alltså denna lilla bok kommit till.

I dag syns så gott som ingenting av Rottnafallen. Det fria forsande vattnet har numera dämts upp och försvunnit ner i trånga turbiner. Men förr fanns här mängder med kvarnar. Författaren har identifierat inte mindre än tjugo stycken.

Som sig bör inleds beskrivningen med en kort historik från äldsta tid, där det möjligen var munkar som byggde den första kvarnen vid fallen. Läsaren får veta litet om till exempel skatter och fraktkostnader för kvarnstenar som rekvirerades från fjärran orter.

Kvarnarnas teknik och malningen beskrivs på ett pedagogiskt sätt. Skvaltkvarnar, grovmalning, siktmalning, husbehovskvarnar, tullkvarnar är några av de begrepp som läsaren får bekanta sig med. De olika anläggningarna är markerade på en detaljerad karta.

Husbehovskvarnarna som tillhörde olika gårdar och byar var byggda i rad ut från land. Detta gav naturligtvis upphov till tvister som avhandlades vid tinget och som författaren följt upp. Kvarnarna konkurrerade inte bara med varandra om vattenkraften utan även med brukets hammarsmedjor. De svenska myndigheternas traditionella nit att registrera, reglera och beskatta drabbade särskilt kvarnarna och det var väl inte särskilt uppskattat av de berörda. Men till glädje för sentida släktforskare med mjölnare bland anfäderna kan man förstå.

De fyra tullkvarnarna Ed, Rottna, Öjervik och Skarped ägnas var och en ett eget kapitel. Här beskrivs respektive kvarns historia från äldsta tid, ägare, skatteläggning av kvarnstenar, tvister inför tinget samt tekniska förbättringar av kraftöverföringen och produktionen. Beskrivningarna kompletteras med detaljerade ritningar och inventarieförteckningar för anläggningarna. Inte minst intressant för släktforskaren är mjölnarlängderna med korta biografier.

Att mjölnarna hade ett riskabelt arbete förstår man när man läser om Peter Petersson född 1795 i Nyed som krossades under kvarnhjulet år 1820.

Kvarnarna vid Rottnafallen hade ett stort upptagningsområde och var mycket konkurrenskraftiga. Detta berodde till icke ringa del på att fallen aldrig frös under vintern och att malningen därför kunde hållas igång året runt. Anläggningarna var också imponerande. En tid var Skarpeds kvarn störst i landet med elva par stenar. Som jämförelse nämns att den välkända Eldkvarn i Stockholm samtidigt hade tre par.

Har man mjölnare bland sina anfäder så bör den här boken vara mycket lärorik och stimulerande. Man behöver inte ha direkt anknytning till Rottnafallen.

Lars-Gunnar Sander