Från Värmskog

Bilder af Värmskog, red Ingrid Johansson, 155 sid, ill, kartor, kan köpas för 250 kr från Värmskogs hembygdsförening, Degerbyns handel och Grums bibliotek.

Redaktör och huvudsaklig författare är Ingrid Johansson i Gansbyn, Värmskog. Medförfattarna är Astrid Carlsson, Asta Irlund, Oskar Liljestrand samt refererade anteckningar av Willie Lenhard, gjorda 1924. Boken innehåller även dikter av Per Stor och Ruth Nilsson. Det är en mångskiftande skildring av socknen ur demografiskt, historiskt och geografiskt perspektiv, som omfattar bland annat kyrklig verksamhet, föreningsliv, näringsliv, utbildning, kommunikationer och militär verksamhet. Totalt skildras tiden från stenåldern till nutid.

Bokens tre första kapital ger en ingående och vederhäftig presentation av Värmskog. Varje by, socknens natur och människans kulturella inverkan presenteras med redovisning av arkeologiska fynd. I och med det har man en historisk och topografisk ram till bokens övriga kapitel. Dessa behandlar olika ämnen och enskilda händelser.

Skildringen från den kyrkliga verksamheten omfattar såväl statskyrka som frikyrka. Bland föreningar presenteras Röda Korset och hembygdsföreningen. Socknens huvudsakliga industriella verksamhet, Vegerbols silvergruva, skildras. Vegerbol är ju även födelseby för socknens världskände industriman Lars Magnus Ericsson (1846-1926) samt platsen där denne begynte tillämpa sina tekniska kunskaper. Lars Magnus har fått ett eget kapitel i boken, som således inrymmer även teknikhistoria. Detta kapitel inrymmer såväl en berättande del som en sammanfattande kronologisk tabell.

Utvecklingen inom skolornas verksamhet från 1700-talet och framåt skildras i ett kapitel. Kommunikationer såväl till lands som till sjöss inklusive timmerflottning skildras, även här med inslag av teknikhistoria. Kommunikationsavsnitten innehåller även en beskrivning av Postverkets utveckling och tillbakagång i socknen.

Från försvarsverksamheten skildras Rombottens skans och Stora Skärmnäs soldattorp, den förra åskådliggjord med en karta. Som exempel på kapitel med allmänt demografiskt, bebyggelsehistoriskt och basnäringsbeskrivande innehåll kan nämnas Torpare, backstugusittare och inhyseshjon, Bondens bostad och Stora gårdar. Kapitlet om bondens bostad illustreras med ett par planskisser över typiska bostadshus.

Boken innehåller som nämnt även skildringar av händelser. En tragisk händelse hämtad från Göta hovrätts dombok 1666 rörande lek med vapen, en drunkningsolycka 1792 med 19 omkomna, kyrkobrand 1799 samt kolerans härjning 1857 är exempel på sådana. Även enstaka personer och mindre världskända än Lars Magnus Ericsson skildras, t ex Kajsa Jansdotter ( 1818-1894) i Grinsbol, vars namn givits åt ett berg. Boken är rikt illustrerad med fotografier som kompletterar textinnehållet. De flesta är tagna av Torbjörn Jansson. Förutom ovan angiven karta finns två kartor över Värmskog.

Sammanfattningsvis ger boken ett gott helhetsintryck. Den ger god täckning av Värmskog i såväl tid som rum. Jag är imponerad av mångsidigheten. Den är skriven med vetenskaplig saklighet samt med ett enkelt och lättläst språk. Boken har en litteraturförteckning. Däremot saknar jag en förteckning över använda arkivkällor. Dock finns det källhänvisningar insprängda i texten. Jag saknar även person- och sakordsregister. Boken har ett så rikt och omväxlande innehåll att detta vore välmotiverat.

Bernhard Granholm, Grums