Arkivskatter

SSF:s årsbok 1994. Redan bokens titel och omslagsbild väcker förväntan hos släktforskaren. Omslagsbilden är hämtad från Axel Oxenstiernas kansliordning från 1618. I ordningen stadgas att en av det kungliga kansliets sekreterare skall an­svara för ”riksens archivum”.

Innehållet består av 20 uppsatser. De flesta av författarna är arkivfolk och historiker. Vi ger enbart ett urval av artiklarna.

Riksarkivarien Erik Norberg inleder i Riksarkivet och forskningen med en historisk överblick. Anna Karin Hermodsson berättar om Hjälpmedel i riksarkivets forskarexpedition. Hon beskriver bland annat en ny serie ”lathundar”, som utarbetats, ”Hitta i … (mantalslängder, domböcker etc.)”. Hon går även översiktligt igenom vad som finns i RA och hur det är uppdelat. Irma Ridbäck berättar om Arkiv- och kultur­huset i Ramsele. Ragnar Boll skriver om Släktforskarens syn på Riksarkivet. Han redogör för de svårigheter släktforskaren kan möta när man börjar forska på RA, men visar också på de möjligheter som finns.

Lars-Otto Berg visar i Riksarkivets… arkivskatter äro icke de enda på material även utanför RA. Han nämner bland annat bouppteckningar, fångförteckningar och militärt material. Christer Danielsson skriver i Länsräkenskaper – en personhistorisk guldgruva om landsboken och landsboksverifikationerna och vad man kan finna där. Han redogör även för förvaltningen bakom dessa arkivalier. Här måste tyvärr nämnas att beståndet för Värmlands del är starkt begränsat när det gäller sådant material på grund av branden i Karlstad 1865.

Christer Danielsson skriver om Likvidationer, lönefordringar för statstjänstemän. I en förbisedd personhistorisk skattgömma skriver Gunilla Karlsson om att man kan finna personuppgifter i departementsarkiven och deras föregångare. Jan Brunius skriver om Befordringsakter i kammarkollegiets arkiv samt om Slottsarkivet. Karin Wikberg skriver om tullförvaltning och tullarkiv i Bröderna Alfwegren på Gotland. Helmut Backhaus skriver om Personhistoriska källor rörande svenska Pommern i Riksarkivet. Birgitta Österlund berättar om SCB:s arkivmaterial. I Om namnbyten och namnlagar i Sverige av Rolf Linde finns en förteckning över några icke adliga personer, som tagit sig adliga namn, en följd av tillfälligt liberaliserad namnlagstiftning och som kan skapa förvirring för släktforskaren. Vi har som sagt gjort en summarisk sammanställning av bokinnehållet och redogjort för enstaka detaljer. Det finns mycket mer att säga. Kort sagt, boken är en skatt när det gäller att söka arkivskatter.

Bernhard Granholm