Arkiven och informationssamhället

Av Nils Nilsson. Ac. Studentlitteratur, Lund 1976.

Nils Palmborg skriver om boken i information till biblioteken: ”På ett par ställen har det smugit sig in ett något snävt och kritiskt formulerat omdöme om biblioteken och bibliotekstekniken. Att kulturminnesvårdande uppgifter skulle spela mindre roll än förut i biblioteken kan knappast vara riktigt, och likaså torde det vara ganska olyckligt med ett påstående att skiljelinjen mellan arkiv och bibliotek blivit större nu än tidigare.”

Red anser att Nils Palmborg läst nämnda bok med skygglappar. Han har helt missat bokens budskap. Det är beklagligt att biblioteksinformation skall bestå av ett så slarvigt hopkommet och komplexfyllt omdöme som Nils Palmborgs.

Arkiven och informationssamhället handlar om det dess namn anger. Nils Nilsson behandlar arkivens roll, karaktär samt mål och medel. Han tar upp synpunkter i samband med mikrofilmning. Han tar upp till diskussion om det är möjligt att låta ersättningsfilmer inta originalhandlingarnas plats i arkivet. En stor del av boken är måhända svårsmält och kräver något mer än en genomläsning för att fullt ut tillägna sig. Den handlar till stor del om arkivvetenskapliga problem. Jag vill dock för släktforskare särskilt rekommendera kap 3: ”Ögonblickets skuggor” med underrubrikerna ”Till kyrkoarkivens pris”, ”Att förevisa ord” och ”Det var en gång”. Han belyser på ett både sakligt och poetiskt sätt kyrkoarkivens stora värde. I det sista kapitlet berör han knytningen mellan arkivmaterial och litteratur. Han ger författarna av historieromaner både negativ och positiv kritik Som exempel på författare som nått långt i behärskning av källmaterialet nämner han Eyvind Jonsson, Vilhelm Moberg och Sigrid Undset. Detta kapitel ger släktforskaren en anvisning om den kritiska analys man bör göra når man läser litteratur med skildringar av förfädernas miljö och levnadsvillkor.