1991_36

Horan i Bondesamhället

Av Jonas Frykman. Lund 1977.

Etnologen Jonas Frykman har i sin doktorsavhandling, Horan i bondesamhället, studerat den utomäktenskapliga fruktsamheten i det förindustriella Sverige. Han använder begreppet “hora” synonymt med ogift mor och menar att rollen som hora var ett livslångt straff och att hon fick leva i marginalen på samma nivå som t.ex. tattare och tiggare. Dessa påståenden är svåra att sätta någon tilltro till.

Om Frykman hade studerat kyrkoarkivalier i stället för traditionsuppteckningar, så hade han kommit närmare sanningen angående de ogifta mödrarnas sociala status.

Ann-Sofie Kälvemark har studerat Julita socken i Södermanland (Historisk tidskrift 1977) och menar att … i Julita gifte man sig inte för att man väntade barn, man väntade barn för att man skulle gifta sig. Det finns fler undersökningar som motbevisar Frykmans teorier. Jag har själv studerat Askersund under 1800-talet och fann där att chansen till äktenskap för en ogift kvinna fanns kvar även efter ett utomäktenskapligt barn. Många ogifta mödrar hade det säkert svårt men då kanske mer av ekonomiska orsaker än av att omgivningen stötte ut henne Så länge hon inte låg någon till last utan klarade av försörjningsbördan innebar det ingen social katastrof för henne att föda ett utomäktenskapligt barn.

Annelie Söderberg, Örebro

Värmlands Släktforskarförenings hemsida