Hantverk och skråväsen
Folke Lindberg
Bokens titel fortsätter under medeltid och äldre vasatid. Mer exakt kan man med ledning av tabeller ange årtalen 1356 -1622. Boken behandlar hantverkarnas roll och ställning, skråväsendet, hovets och kronans hantverkare samt hantverksreformen 1621-1622.
Från tiden 1460-1525 finns på Stockholms stadsarkiv ”skotteböckerna”. De finns återgivna i tryck i Stockholms stadsböcker från äldre tid III:1-3. Men bokens författare konstaterar att dessa böcker, längder, inte ger helt tillförlitlig uppgift om hantverkarna. Yrkesbeteckningen utgjorde en del av namnet (Per skomakare, Anders köpsven o s v) eller för att undgå förväxling (Per Olsson skomakare). Men det finns felkällor. Namngivningen efter yrke var inte fullständigt genomförd; man måste räkna med att personens yrke ibland saknas. Å andra sidan fick yrkesbeteckningen karaktären av familjenamn och bibehölls även sedan bäraren ändrat yrke.
Boken konstaterar vidare att yrken, som var livsnödvändiga förekom rikligast. tillverkare av lyxartiklar och andra varor förekom endast sparsamt, med ett viktigt undantag: guldsmederna. Någon fullständig förklaring till detta ger inte författaren. Red gör den reflektionen att guld kanske mest varit en värdereferens genom tiderna. I modern tid har metallen t ex betydelse i egenskap av korrosionsfria kontaktytor i elektroniska produkter (radiomottagare, datorer etc.).
Den som idag har synpunkter på näringsfrihet, konkurrens, invandringspolitik – exemplen är många – bör ha nytta av att få det historiska perspektivet, som boken ger.