2013_2

Det kanadensiska arvet

Av Ragnar Johansson

Bakgrunden till denna artikel är ett brev från UD som vi fann efter en morbror till min fru.

Han dog 1989 och brevet blev liggande tills i höstas när jag tog kontakt med UD och de hänvisade mig till Riksarkivet i Arninge där akten finns arkiverad.

John Peter Erickson eller Johan Petter Eriksson, som han stavade namnet i Sverige, var född i Finland 1878. Johan Petters mor dog 1881 och efter hennes död emigrerade hans far och tre syskon till Sverige 1883.

Själv blev han kvar i Finland till 1896 då han förenades med sin familj. Han utvandrade från Sverige 1904 och dog i Kanada 1952. Johan Petter var ensamstående och hans närmaste anhöriga fanns i Sverige och USA.

Britta Maria Eriksdotter med familj. Hon var bosatt i Sunne och syster till Johan Petter

Svenska Generalkonsulatet i Montreal fick upplysning om Johan Petters död från polismyndigheten i Saskatoon. De meddelade Utrikesdepartementet i Stockholm i ett brev daterat 14 november 1952.

Brevet börjar så här: ”Härmed får jag vördsamt inberätta, att enligt från polismyndigheterna i Saskatoon, Sask., ingången underrättelse en person vid namn John Peter Erickson avlidit därstädes den 29 september 1952 efterlämnande kvarlåtenskap. Intet är känt rörande den avlidnes medborgarskap, men jag skall återkomma härtill så snart ske kan”. (Sask. avser den kanadensiska provinsen Saskatchewan).

I brevet anges att boutredningen handhavs av The Toronto General Trusts Corporation i Saskatoon, Sask. Generalkonsulatet skriver att det finns tillgångar i The Imperial Bank, Saskatoon på 11770 CAD (Kanadensiska dollar), aktier till ett beräknat värde av 1300 CAD och fast egendom värderad till cirka 1500 CAD. Kända skulder, oräknat boutredningskostnader ca 500 CAD.

Enligt brevet så fanns det inte något testamente varför kvarlåtenskapen kommer att skiftas enligt lagen i Saskatchewan. Som närmast anhöriga uppges två syskonbarn. Magda Björk i Vittangi och Olga Andersson i Koskullskulle. Adressen till de båda bifogas i brevet.

Brevet från UD till min frus morbror

Den 18 november 1952 skriver generalkonsulatet att bland Johans ägodelar finns två, av Norsjö församling i Västerbottens län, utfärdade arbetsbetyg av den 4 februari 1899 och 5 juni 1900. Enligt arbetsbetygen är arvlåtaren född 28 december 1878. Intygen är utfärdade för ”arbetaren Johan Petter Eriksson från Gissträsk”.

Utrikesdepartementets arvsbyrå (nedan benämnd UD) handlägger ärendet. De skriver brev till Magda Björk och Olga Andersson den 2 december 1952 och berättar att deras anförvant John Peter Ericksson avlidit den 29 september 1952 i Saskatoon, Saskatchewan och frågar om Magda och Olga känner till andra arvsberättigade släktingar.

Samma dag skriver de till Norsjö församling i Västerbottens län och anhåller om upplysningar om Johan Petter Eriksson.

Magda Björk skriver i sitt svar att hon forskat om släkten efter den avlidne och kan ge följande upplysningar. Johan Petter Eriksson hade tre syskon, Mats Hendrik Eriksson, Anders Eriksson och Maria Eriksson, gift Larsson. Alla syskonen är döda.

Hon skriver vidare att hon och Olga Andersson är döttrar efter Mats Hendrik Eriksson. Anders Eriksson hade fyra barn av vilka en är vid liv, Johan Valdemar Eriksson, Rentjärn.

Barn efter Maria Larsson, Tjust (skall vara Tjustersby) Sunne i Värmlands län har inte anträffats.

Pastorsämbetet i Norsjö svarar UD i ett kort svar att den efterfrågade inte finns med i födelse- och dopboken.

Två veckor senare får UD ett nytt brev från pastorsämbetet i Norsjö. Av brevet framgår att Magda Björk varit i kontakt med pastorsämbetet och att de nu tack vare henne fått fram nya uppgifter om Johan Petter Eriksson. De skriver följande: ”Johan Petter Eriksson är född 28 december 1878 i Oravais, Finland. Han återfinns inte i inflyttningsboken. Den tidigaste anteckningen om honom är ”endast kyrkoskriven 96”.

Johan Petter utvandrade till Norra Amerika den 1 mars 1904. Enligt släktingarnas uppgift skulle han vara son till Erik Mattsson Dalkarl född i Oravais 20 juli 1843. Erik Mattsson inflyttade från Munsala, Finland den 10 oktober 1883.

Vid ankomsten från Finland åtföljdes Erik Mattsson av tre barn. Sonen Matts Henrik Eriksson född 23 september 1870 i Munsala, utflyttad till Gällivare församling i Norrbottens län med familj den 26 november 1906. Dottern Maria Britta Eriksdotter född 22 november 1873 i Munsala, utflyttad till Sunne församling i Värmlands län den 31 januari 1903. Sonen Anders Gabriel Eriksson född den 17 augusti 1875 i Munsala, bosatt i Bastuträsk och överförd till Bastuträsks kbfd (kyrkobokföringsdistrikt).

Johan Petter Erikssons släktskap med Erik Mattsson och hans barn framgår ej av Norsjös församlingsböcker.

UD fortsätter nu arbetet med att skriva till pastorsämbetena i de olika församlingarna för att få ytterligare uppgifter. Eftersom flera av de efterfrågade flyttat flera gånger så går eftersökningarna vidare till församling efter församling. UD skriver också en förfrågan till den Svenska beskickningen i Helsingfors och de i sin tur skickar förfrågningen vidare till Svenska vicekonsulatet i Jakobstad som får uppdraget att utreda den finska sidan. I svaret från Jakobstad framgår Johan Petter Erikssons släktskap med Erik Mattsson.

Olga Andersson skriver till UD den 10 januari 1953. Hon förklarar att dröjsmålet beror på att hon och systern Magda har försökt komma i kontakt med de släktingar som möjligen finns. Hennes faster Britta Maria Eriksdotter känner hon till men är osäker på hennes efternamn som gift. Larsson eller Jönsson vet vi inte med säkerhet, skriver hon. På 1920-25 talet bodde de i Tjustersby, Sunne. Det fanns tre barn Göte, Erik och Ellen. (Bland Britta Marias barn fanns Sten Göte och Erik men ingen Ellen). (Britta Maria dog redan 1917 så kontakterna med släkten i Norrland upphörde väl i stort sett efter hennes död). Olga skriver också att hon har brevväxlat med farbror Johan och att brev och fotografier finns.

Både Magda och Olga verkar ha lagt ner en hel del eget arbete med att finna släktingarna. Magda skriver i ett senare brev att hon fått födelse- och dopbetyg från pastorsämbetet i Oravais avseende Johan Petter Eriksson.

Olga Andersson skriver till UD den 13 februari 1953 och hänvisar till ett brev som hon fått från en Herr Eliasson boende i Saskatoon. Eliasson har skrivit att grannarna till Johan Petter Eriksson uppgett att han hade del i en guldgruva. Till Olga hade Johan Petter skickat en karta över ett oljefält i Texas där han hade aktier. Olga ber att UD skall undersöka hur det förhåller sig med dessa påståenden. UD ber i sitt svar till Olga att få ta del av det brev och karta som hon hänvisat till.

En av arvingarna undrar över värdet på aktierna i en guldgruva och ett oljefält

Brevet som Olga hänvisat till finns hos Magda Björk. Magda sänder brevet till UD och skriver ”Om detta kan vara till någon nytta för utredningen sänder detta brev. Denna Herr Eliasson var den första som meddelade oss om vår farbrors frånfälle”.

Olga skickar in kartan till UD och hänvisat till brev från Magda och ber att de återställer brev och karta efter undersökningen. UD skickar uppgifterna vidare till generalkonsulatet i Toronto för utredning.

Av UD:s utredning framgår att det fanns 8 personer som var arvtagare till Johan Petter Eriksson, varav 7 personer bodde i Sverige och en i USA.

Arvtagarna var Olga Andersson, Koskullskulle, Magda Björk Vittangi, Johan Valdemar Eriksson Rentjärn, Erik Larsson Sunne, Hugo Larsson Sunne, Gunnar Larsson Sunne, Signe Engström Stockholm och Sten Larsson i USA.

Arvtagarna hade ansökt, enligt formulär från UD, att arvslotterna skulle utbetalas genom departementets förmedling.

Den 20 april 1953 sänder UD över ansökningarna och övriga dokument, som visar arvtagarnas rätt till arvet, till generalkonsulatet i Montreal.

Den 30 juni 1953 skriver generalkonsulatet svar angående Johan Petter Erikssons eventuella aktier i gruv- och oljeaktier. I svaret anges att: ”Boutredaren, Toronto General Trust Corporation, hade granskat Johan Petters efterlämnade korrespondens och aktier. Han hade under åren 1924 – 1930 inköpt ett stort antal olje- och gruvaktier. Vid granskningen har det emellertid visat sig att dessa investeringar, möjligen med ett eller två undantag, äro fullständigt värdelösa”. Brev och karta återsänds.

Generalkonsulatet i Toronto skriver till UD den 13 juli 1953 och ber om adressen till Sten Larsson. Eftersom generalkonsulatet frågar om adressen i juli så har väl inte Sten kontaktats tidigare. Det finns inga dokument som visar att UD haft någon kontakt med Sten. Under tiden som Utrikesdepartementets arvsbyrå har gjort släktutredning har arbetet med boutredningen pågått i Kanada.

Boutredaren, The Toronto General Trusts Corporation, lämnar över en sammanställning av boets tillgångar till generalkonsulatet. Sammanställningen är daterad den 10 juli 1953.

Generalkonsulatet skriver till UD och till arvtagarna den 20 juli. Tillgångarna som består av fastighet, banktillgodohavanden, obligationer och aktier uppgår till 18375:81CAD. Hittills kända skulder uppgår till 1004:88 CAD. Dessutom torde arvsskatt avgå tillika med boutredningskostnaderna. Olga Andersson tycker att det tagit lång tid och skriver till UD den 28 oktober 1953 och frågar om hur långt ärendet kommit. I brevet upplyser hon om att hon är sjuk och behöver genomgå en dyr behandling.

UD svarar den 4 november att de mottagit hennes brev men att de inte kan uttala sig om när redovisningen förväntas.

Den 7 januari 1954 skriver Generalkonsulatet i Montreal till UD med kopia till arvtagarna att vederbörande skattemyndighet begärt en omfattande utredning rörande arvlåtarens inkomster och de källor från vilka dessa härrört sig.

Boutredningsmannen finner det inte osannolikt att viss skatteskuld föreligger och de anser sig därför förhindrad att verkställa utbetalningen innan klarhet vunnits i skattefrågan.

De skriver också att den avlidnes obligationer, aktier och banktillgodohavanden sammanlagt omkring 15000 CAD kommer att omsättas i kontanter inom den närmaste tiden. Den fasta egendomen värderad till 1575 CAD har utbjudits till försäljning för 2500 CAD. De räknar med att få högst 2000 CAD. Med blyerts är det skrivet ”Såld för 2250 CAD”. Boutredningsmannen har inkasserat utdelning på aktier hos Marconi Wireless Telegraph Company Limited med 110 CAD.

Att det inte hände något i arvsärendet under hösten och vintern 1953-54 berodde nog på skattemyndighetens utredning. Utredningen gav inga spår i bouppteckningen.

Generalkonsulatet skriver i ett brev till UD den 8 mars 1954 att boutredningsmannen har gjort en delutbetalning á 9000 CAD varav 7 åttondelar motsvarande 7785 CAD tillfalla de i Sverige bosatta arvingarna. Efter avdrag av generalkonsulatets kostnader och expeditionsavgift återstår 7635:10 CAD. Pengarna skall delas lika mellan arvingarna.

UD skriver till arvtagarna den 2 april att de kommer att via postgiro utbetala 5708 SEK till var och en och den 21 juli att de kommer att utbetala 3822:71 SEK.

Den 3 september skriver generalkonsulatet till UD att boutredning har avslutats och att kvarvarande summa kommer att utdelas efter avdrag för kostnader. Boutredarens kostnader var 5 % av boets bruttotillgångar.

Arvtagarna fick besked från UD och utbetalningen gjordes den 23 oktober 1954. Totalt fick var och en 11091:03 SEK. Detta motsvarar i dagens penningvärde omkring 150.000 SEK.