Sundsjöfinnarna
Av Anita Fredh
Några av mina släktgrenar har sina rötter i det som idag heter Filipstads kommun. En av de släktgrenarna kallar jag Sundsjöfinnarna. Sundsjön ligger mellan Hagfors och Filipstad, strax norr om Motjärnshyttan.
Den anmoder som leder till dessa trakter är Margareta Matsdotter som gifte sig med Jonas Jonsson Mannick i Dalkarlssjöhyttan. Jag har varit osäker på hennes ursprung, men enligt säker källa så hoppas jag att det nu är rätt. (Elisabeth Thorsell)
Margareta var född 1726 i Älgsjön Gustaf Adolfs församling och härstammar i rakt nedstigande led från den sägenomspunne Lång- Kristoffer.
Följande är ett utdrag ur ”400 år i finnmarken, en släkthistoria” av Olof Mattsson.
Lång-Christoffer
Pitkä Risto Havuinen eller Lång-Christoffer Jönsson var ”en arg och bister karl”. Han ansågs härstamma från Rantasalmi socken, mellan städerna Savolinna och Varkaus i Savolaks i östra Finland. Den finländske författaren och professorn Veijo Saloheimo har också enligt uppgifter från år 1614 funnit släkten Havuinen i den sydösterbottniska socknen Iloma.
Beträffande namnfrågan är det dock inte säkerställt att Lång-Christoffer hade släktnamnet Havuinen. Viss risk finns att sammanblandning skett med Kristoffer Tomasson-Havuinen i Brunnsberg, ca 5 mil norr om Hagfors. Båda finnarna utnämndes till finnelänsmän, fast i skilda härader.”
Ett annat finskt släktnamn som också är troligt är Honkainen, i vissa källor anses det som mest sannolikt.
Åter till Olof Mattsson: ”Ett rykte gör gällande att Lång-Christoffer till en början ska ha uppehållit sig i Stockholm och där arbetat med silversmide.
Vissa uppgifter tyder på att han ska ha kommit till Kopparbergstrakten i Ljusnarsbergs socken tillsammans med sin far Jöns och sin farbror Påfwel Andersson. Det är känt att Påfwel Andersson tidigt tog upp torpet Björkesund ( nuvarande Sundet) vid sjön Björken norr om Kopparberg. Påfwels son Anders Påfwelsson sålde torpet 1607 till länsmannen Nils Hindersson.
Enligt ett svårtytt domstolsprotokoll fick Lång-Christoffer tydligen ärva sin far Jöns Andersson från Ljusnarsberg. Enligt obekräftad uppgift bodde fadern hos Christoffer i Sundsjön något år på 1620-talet. Även ett par andra uppgifter styrker uppfattningen att Christoffer hade släktingar i Kopparbergstrakten.
Lång-Kristoffers ”meddagsmjölkflaska” som rymde 7 kannor mjölk
I sitt andra äktenskap gifte han sig med Marit Persdotter från Tappen intill Kopparberg, som var änka efter Sigfrid Clementsson.
Så till Christoffers val av boplats. Som ung man sökte sig alltså Lång-Christoffer till Värmlandsberg, som var benämningen på hela Filipstads bergslag.
Eftersom han troligen hade erfarenhet av malm och järnhantering så uppehöll han sig kanske vid någon av hyttorna i inom Filipstads bergslag. Redan på 1540-talet fanns det hyttor i trakten, Finnhyttan och Saxåhyttan.
Vid Saxåhyttan bodde under 1560-talet Erik och Mårten Finne samt ytterligare några finnar. Finnarnas släktnamn togs oftast bort vid registreringen vid hyttan och ersattes med ett svenskt sonnamn.
Mycket tyder på att hyttorna i Bergslagen var ett basområde där nykomlingar kunde få arbete och försörjning medan de sökte sig egna bosättningar och ansökte om ”fastebrev”.
Dessutom var det nödvändigt för nybyggarna att klara livsuppehället de två första vintrarna innan svedjandet givit skörd. Det kan vara en förklaring till tidigt samband mellan svedjebruk och bergsbruk.
Lång-Christoffer kom alltså vandrande till Västra Sundsjön medförande endast en bössa och en yxa. Enligt sägnen skulle det varit redan på 1500-talet som Christoffer och hans hustru – ”en lång och stark kvinna” – letade efter boplats i trakten.
Vid stranden av Sundsjön lade han sig på en urholkad sten för att sova och i drömmen skulle han ha fått anvisningen: ”här ska du stanna”. På morgonen fick han se sju älgar som han fällde. Nu hade han och hans hustru mat för lång tid och de kunde ägna sig åt att göra ordning sin boplats.”
Tillsammans med sin första hustru fick Christoffer nio barn eventuellt tio. Det är den tredje sonen Erik f. 1618 som för våra anor framåt.
Men efter första hustruns död gifte han om sig med Maria Persdotter, från Ljusnarsberg och får med henne en son och fyra döttrar. Maria förde från sitt första äktenskap med Sigfrid Clemetsson med sig fem barn, av vilka Malin Sigfridsdotter f. 1630 skulle bli Eriks hustru.
Utdrag ur ”Lång-Kristoffer” av Arne Östman.
”Den 12 januari 1643 hölls det ting med allmogen i Värmlands Bergslags härad i Filipstad.
Därvid ”befaltes Nämpnden att rannsaka om hytteställe emellan Nordmarkshyttan och Sundsiön och tillse huarest lämpligast kan byggias uthan bolbyernes skada”.
Det var Christoffer Jönsson vid Sundsjön och Mattes Philipsson vid Älgsjön som prövade möjligheten att få anlägga en hytta. De bodde mer än en mil från varandra, men deras vidsträckta hemman gränsade ändå mot varandra.
Under de 25 åren som har gått sedan de bosatte sig i trakten har de försörjt sig med svedje-bruk, jakt och fiske, men försökte sig nu på med bergshanteringen.
Christoffer och Mattes byggde sin hytta drygt 1,5 km sydost om platsen för nuvarande Motjärnshyttan. Hyttälven bildar där en liten fors ett par hundra meter före utflödet i Finnhyttetjärn. Man kan fortfarande se tydliga spår efter anläggningen som var placerad på älvens östra sida. Det var en mulltimmershytta och föregångaren till Motjärnshyttan.”
Någon gång under vintern eller våren 1663 avled Christoffer Jönsson efter en tid sjukdom i sitt hem vid Sundsjön. Efter detta tog arvskiften och tvister sin början, det blev också många tvister med de stora bolagen och om häradsgränsen mm.
Lång-Christoffers ättlingar
Flera av de många barnen började flytta ut, Erik Christoffersson och Christoffer Christoffersson flyttade till Rämmen. Erik köpte Djuprämmen 1651, det var ett välbeläget hemman, gården ligger på ett näs vid sydvästra delen av sjön med samma namn. Det är öppet och utsikten är vid åt alla håll. Större delen av näset har odlats upp med tiden.
Erik blev också bergsman genom köpet och delägare av den nyanlagda hyttan vid Näs-rämmen. Det är osäkert om Erik hade varit gift en gång före Malin Sigfridsdotter eller ej och vem som är mor till de tre äldsta sönerna. Men det mesta talar för att det är Malin. Erik är i alla fall far till fyra barn, tre söner – Christoffer, Sigfrid och Johan, samt en dotter – Maria. Det var ett barn till på väg men var dödfött.
På gården Djuprämmen stod inte allt rätt till vid den här tiden. Erik och hans maka Malin kom inte överens. Det blev slitningar och Erik visade irritation och aggressivitet.
Vid påsktiden 1667 tog Erik till våld mot sin hustru och det slutade med en familjetragedi.
Han misshandlade henne så svårt att hon fick missfall och senare slog och knivskar han henne till döds. Erik avrättades senare samma år.
Barnen stod utan föräldrar och fick lita till släkt och vänner. Sönerna Johan och Sigfrid bodde vid Djuprämmen hela sitt liv fram till 1740-talet.
Det finns en intressant släkthistoria från den tiden att undersöka för den som så önskar.
Johan Eriksson var först gift med Karin Hansdotter, dotter till finnelänsman Hans Nilsson i Håen, och hade tillsammans med henne döttrarna Elisabet och Maria.
Andra giftet blev med Margareta Falk. Johan tog andra hustruns namn, falk betyder på finska hök. Johan kallade sig Hök.
Sigfrid Eriksson f. 1649 blev nästa länk, han gifte sig med Kerstin Larsdotter f. 1656 och de fick tolv barn. Sigfrid var bergsman och nämndeman, säkert en aktad man i bygden.
Även Sigfrids son Christoffer Sigfridsson f. 1685 – 1741 antog namnet Hök. Han blev stamfader till släkten Hök i Djuprämmen. Gifte sig med Maria Svensdotter, dottern Lisa 1726 – 1806 gifte sig med Göran Persson vid Rämmens gård. Anfäder till den legendariske hembygdsforskaren Albert Palmqvist.
Författaren och poeten Dan Andersson härstammar också från Sigfrid Eriksson.
Ur ”Dan Anderssons härstamning” av Erik Hellerström:
”På Dan Anderssons åttonde led på mormors sida återfinns Sigfrid Ersson Djuprämmen. Även på farfars sida med Maria Christoffersdotter, sondotter till Lång – Christoffer”.
Det femte barnet en flicka vid namn Elin f.1688, gifte sig med Mattias Svensson f. 1682. Mattias var barnbarn till Mats Svensson och son till Sven Mattson, alla var bosatta i Älgsjön.
Elin och Mattes fick tillsammans åtta barn och det femte blev Margareta f. 1726.
Hon gifte sig 1746 med Jonas Jonsson Mannik från Dalkarlssjön och därmed är cirkeln sluten.
Källor:
- 400 år i Finnmarken ”En släktkrönika” av Olof Mattsson Botberget Sunnansjö.
- ”Lång-Kristoffer” Berättelsen om en finsk nybyggarfamilj i 1600-talets Värmland. Av Arne Östman.
- Uppgifter från antavlor av Carin Widén, Kristinehamn.
Den osäkerhet beträffande huvudpersonens släktnamn, som refereras i denna artikel, har eliminerats av den forskning som skett efter det att den citerade boken av Arne Östman utkom. Jan Myhrvold, som är en av de mer insatta i frågan, har lovat att – till nummer 2008:2 av VärmlandsAnor – återkomma med ett klarläggande. Uppmärksamma läsare har även påtalet att Påvel Andersson var Lång-Kristoffers svåger (”wärbroder”) och inte farbroder. Även denna och andra frågor hoppas vi kunna återkomma till i nästa nummer.
Red. anm.