2007_4

Borgmästaren Jöns Börjesson i Filipstad på 1600-talet

Av Anita Carlstedt

Vilken tur man kan ha ibland även inom släktforskningen!

I många år har jag intresserat mig för de människor, som levat här i östra Värmland för 350 år sedan. Det fynd som jag plötsligt gjorde av en tillfällighet, då jag av en helt annan orsak skummade igenom en microfilmrulle med Näs härads domboksprotokoll, kändes fantastisk. Det går alltså att hitta en efterlängtad pusselbit – om man har tur.

Förhistorien

Dessförinnan hade jag förundrat mig över att rubricerade borgmästare i några skrifter behandlats som en ”infödd borgareson”.

Orsaken till det kan vara, som i många andra sammanhang, att alldeles för stor tilltro har satts till Erik Fernows handskrift ”Philipstads Slägter”. Det skulle ändå varit intressant att få studera antavla N. 22, som i hans eget handskrivna register hänvisar till släkten ”Bilor”. Tyvärr saknas denna ana i Originalet och följaktligen också i Arkivets kopiepärm. (Känner någon sig skyldig?) Fernow har satt detta släktnamn inom parantes efter några personer i nyssnämnda handskrift och efter Jöns Börjesson (”Joannes Birgeri”) i en annan skrift.

En liten kommentar betr. ”Bilor”: Det som i äldre handstilar ser ut som ett r är ett c, och två olika y-n användes. Det y-et som skall uttalas som y har en krok nertill på stapeln och det y som har en rak stapel, skall uttalas som ett långt i. Därför borde detta släktnamn alltid ”översättas” till Bilock med betoningen på första stavelsen.

Här finns tydliga exempel på de två olika Y-na, som nämns i texten. Det är taget ur Rådhusrättens protokoll från den 23 mars 1680. (Innehållet är mycket intressant. Johan Johansson Bilock är i 40-åresåldern och har tre små barn, ca 6,8 och 9 år gamla.)

I Filipstads Tidning från den 17 juni 1982 har den nu avlidne Ulf Nilsson skrivit en artikel om ruinerna efter ett gammalt järnbruk, Kytthyttan, som fanns 2 km SO om nuvarande Filipstad redan år 15661.

Däri påstår han att Jöns Börjesson var son till Börje Hansson på Stensta och sonson till Hans Andersson på Kytthyttan2. Detta är enligt min mening omöjligt. Hans Andersson3 var styvfar till fogden och bergsmannen Olof Olofsson och borgmästaren Jöns Börjesson4 var Olofs svåger, gift med Margareta Hansdotter5. Det var säkert inte tillåtet att gifta sig med sin faster.

Jag hade ju också hela tiden varit säker på att Jöns Börjesson kommit till Filipstad någonstans ifrån. När han svor sin Borgareed den 29 april 1639 står det inte i Rådhusrättens protokoll att han är en borgarson och inte heller var hans löftesmän, som brukligt var,en fader eller hans bröder utan Kyrkoherden Simon Skragges fader Håkan Swensson och rådmannen Oluff Nilsson. Den senare blev ett år senare utnämnd till borgmästare6. Jöns Börjesson, rådman, blev vald till borgmästare först när han kommit i ”pensionsåldern” år 16677.

Den första ”riktiga” Bilocken jag hittat är Börje Hanssons sonson Johan Bilock, som var gift med Änkan Elisabet Michelsdotter, dotter till Michel Hansson, hammarpatron, rådman, tullnär, stadsskrivare mm. Johans fader var Johan Börjesson (gm Ingrid Nilsdotter), vilken hade bröderna Erik, Peter, Sven, Jacob och Daniel Börjessöner.

Johan Börjesson hade också två systrar, Anna och Kerstin. Anna var gift med Nils Eriksson på Hennickehammar och år 1665 den 31 juli var hon tydligen avliden, ty då beslutades i rätten att mågen Anders Jöransson skulle få ”sin svärmorders och svärmoderns syster Kerstins i Högden” arvedelar i Stensta. Vid samma tillfälle krävde Nils Eriksson och hans svägerska (där står ”syster”) ”Hustru Chierstin Sahl: Biörn Ericssons hustru på Högden” att få sina andelar i arvet efter svärfadern resp. fadern Börje Hansson i Stensta. Var det denna änka som blev Nils Erikssons andra hustru? År 1668 var ”Nils hustro Kerstin Böries” en av faddrarna då Hindrik Hammarsmeds dotter Kerstin döptes. Tio år senare står det i dödboken ”Nils Erssons H: wid Hennickehyttan född wid Herrgården 68 år gl”.

År 1647 står det i domboken8 ”Samma dagh kom för rätten Erich Börjesson her i staden och tilltalte sin styfmodher Cecilia i Stenstadh om det byte efter sin Sal: fadher Börje Andersson———”. Detta har förvirrat mig mycket, men det måste vara ett skrivfel. År 1638 kallas Johan Börjessons fader Börje Hansson9 och några månader tidigare står det10 ”Thillsades Byrie Hansson i Stensta at han medh aldraförste skall lageligen skiffta och della sina barns Möderne ifrån sigh——-.” Modern har avlidit11 och 5 mån. efter nyssnämnda skrivfel kallas fadern ånyo Börje Hansson (Salig) då arvet diskuteras med styvmodern. Änkan Cecilia lever fortfarande i Stensta år 164712 då hon kräver en barkad (=garvad) kohud och sex daler kopparmynt i arv efter sin salig man.

Nedre Stensta där Borgmästare Jöns Börjesson bodde, med nuvarande Dennicketorp i bakgrunden (Oljemålning 1974 av R. Claesson)

Alla dessa människor bodde eller hade anknytning till Stensta, en by vid sjön Daglösens östra strand. På en karta från 1724 kan man se Jöns Börjessons gård ligga där en gård fortfarande ligger med Dennicketorp på andra sidan sjön.

Norr om husen finns en del av den väg, med stengärdsgårdar på bägge sidor, som Jöns Börjesson och hans måg Peder Wastersson byggde. År 1671 står det i domboken13 att de ”widh Stensta wela igengierdha dhen gambla gatan och strax af sin jordh willia uthläggia en ny gata—–.—- att ten gatan tee willia uprätta skall blifwa mycket större, bådhe endha nedher ifrån Stensta som och nedher widh siön medh landstadh”.

Ovannämnde Hans Andersson på Kytthyttan, fogden Olof Olofssons styvfader, är troligen inte fader till Börje Hansson. Jag har aldrig sett någon antydan om ett sådant släktskap, trots att de båda förekommer ofta i källorna från år 1611 tills de skrivs som saliga 1648.

Det finns två Kungl. brev14 omnämnda i Nya Kroppa Gårds räkenskaper. Tex: ”Efter Konung Mg bref den 17 Marti /611 hafwer Börge Hansson och Hans Andersson bekommit till hielp till Masugnsbygging som Konung Mg them skinckte them på theres bevis—–Spann:11 – 6. t:or” (=Spannmål 6 tunnor). Varken här eller då de den 1 juni 1614 har kvitterat med sina bomärken 12 tunnor spannmål15 nämns något om släktskapet. Och eftersom Börje i första exemplet står före Hans, tyder också det på att de inte hade en fader- och son-relation16.

Masugnen som de återuppbyggde kallades Kytthyttan och låg strax öster om Stensta. ”Kytta” betyder hoppa. Enligt författaren till inledningen i ”Mögsjö dagbok” användes detta ord vid blåsningen då turordningen mellan delägarna för rättvisans skull växlades vid varje ny omgång (”kyttvarv”). Kan detta vara förklaringen till namnet på denna hytta? ”Kötthyttan”, som det ofta står i källorna, låter mer obegripligt.

Det stora fyndet

Det stora fyndet jag nämnde i inledningen av denna artikel var enligt följande:

I Näs häradsrätt år 1699 den 23 februari på sid. 276 fick jag ögonen på ”Jöns Börjesson i Phillipstad”. Det är ett flera sidor långt protokoll, som handlar om Salige Borgmästaren Jöns Börjessons i Filipstad Jordlått i Kiärrholmen, Kila socken. Sonen Daniel Jönsson var närvarande och uppvisade ett bevittnat utdrag ur sin faders böcker, varmed bevisades att Klockaren Peder Andersson hade löst och betalat sin ”Sal: Faderbroders Jordepart”. Genom några mantalslängder under Kila socken från åren 1640, 1648, 1653 och 1654 samt med hjälp av flera domstolsprotokoll, påstår jag att några av Jöns Börjessons släktingar är följande.

Borgmästare Jöns Börjessons släktingar:
Fader Börje Eriksson i Kärrholmen
Broder Anders Börjesson, Bonde i Bråten, Kärrholmen
Död 15/3 1670 ”vid pass 60 år”17
gm Elin Persdotter 2:a ca år 1654, död ca 1689
(1:a hustrun död ca år 1652)
Broderns barn Peder Andersson, Klockare i Sågehultet
Barn: Anna Persdr död ca 169218
gm Anders Olofsson i Tängelsrud
Börje Persson i Kärrholmen19
gm Karin Hemmingsdotter
Erik Andersson
Ingrid Andersdotter, Salig 1699
gm Jon Larsson i Kärrholmen, Salig 1699
Barn: Lars Jonsson
Dordi Jondotter20
Borgmästare Jöns Börjessons egen familj:
Jöns Börjesson född 1599 i Kila sn, begravdes 1691 i Filipstad, 3:e dag jul ”92 åhr 3m. gl.”
gm Margareta Hansdotter död 1716 i Filipstad (ingen ålder angiven)
Barn: Börje Jönsson född ca 1665 död 1706
Hans Jönsson död 1707
Daniel Jönsson död 1709 gm Lisken Håkansdr21
Lars Jönsson i Daglösviken Salig 172122 gm Maria Eriksdotter
Ingeborg Jönsdotter gm Rådm. Peder Swensson född ca 1616 död 169123 (i hans 2:a gifte)24
Justina Jönsdotter född ca 1645 död 1724 gm 1:a Jonas Nilsson född ca 1638 död 1668, dtr Karin
2:a Rådm. Peder Wastersson Salig 168625
3:e Peter (Andersson) Bratt död 1690
Ingeborg Jönsdotter ?? En måg Måns Hansson ”födh i Vestergiötalandh”26 27
När Jöns Börjessons dotter Justina blev änka för tredje gången var hon endast 45 år gammal!

Noter – Källor

1 LH – 1566:13-2
2 HR – 1624 sid 35
3 RR – 1648 4/3, RR – 1653 24/1
4 RR – 1648 20/11
5 HR – 1710 sid 192
6 RR – 1640 28/3
7 RR – 1667 sid 36
8 RR – 1647 7/2
9 RR – 1638 16/8
10 RR – 1638 25/4
11 RR – 1647 5/7
12 RR – 1663 27/7
13 RR – 1671 24/9
14 LH – 1611:1-2
15 LH – 1613:1-1
16 RR – 1641 15/11
17 HR – 1670 sid 28
18 HR – 1699 sid 342
19 HR – 1699 sid 341
20 HR – 1699 sid 276
21 HR – 1709 23/7
22 RR – 1693 11/1+17/1
23 RR – 1679 7/4
24 RR – 1691 16/3
25 RR – 1686 sid 19+33
26 RR – 1681 7/4
27 RR – 1695 19/8

LH = Riksarkivets landskapshandlingar för Värmland
HR = Färnebo och Näs häradsrätter
RR = Filipstads rådhusrätt Kyrkböcker

Värmlands Släktforskarförenings hemsida