2007_1

En gravvård vid Dalby kyrka

Av Anneli Johannesson

Slumpen gjorde att jag hittade en ovanligt påtaglig källa i min släktforskning, ett gravkors i smide. Det ledde till lite extra efterforskningar kring personerna det är rest över.

I Lars Bäckvalls bok “Om övre Klarälvdalen i gångna tider” (s 61) läste jag hans beskrivning av ett smideskors på Dalby kyrkogård:

“Vid rotryckningen av korsen, kvarlämnades en vacker vård av smidesjärn, helt olika de andra förfärdigad av den skicklige järn-och metallarbetaren, klockaren Jan Thyberg och rest på hans och hans hustrus grav. … Denne Thyberg var ett syskonbarn till Anna Maria Lenngren.”

Johan (Jan) Thyberg, det namnet kände jag igen, men det där med syskonbarn stämde inte, det visste jag.

1982 ritade jag av korset och skrev av texterna som finns på båda sidor av vimpeln. Korset var i bra skick då, men nu när jag fotograferade det 2006 var det rostigt och i mycket dåligt skick.

Andra järnkors som jag tittat på är oftast välgjorda men med svårläst text och det kan nog bero på att de som smidde korsen var bra på smide men inte vana vid att skriva. På det här korset är framförallt versen mycket prydligt skriven. Det låter rimligt att det var en klockare, som var van att skriva, som gjorde korset. Det är alltså rest över min mormors morfars farmors far och mor, och deras dotter. Genom att pussla ihop en rad olika källor har jag fått veta en del om vilka personerna var – men också hittat massor av nya frågor.

Texten på vimpeln

Vimpelns framsida
Johannes Laur. Thyberg
Född i Kyrkebohl 1742 den 24 April
Klockare 1777 den 31 Augustij
Död den 4 Decem: 1834
I Jesu Syr. Bok Cap 51 V: 2. 3. 4: 5
Daniels Bok 12 Cap: V. 13
2 Maccabers 6 Cap: V:27

Caijsa Hindriksdr Född 1740 i Höljös
Död den 9 Sept: 1831
Tobie Bok 3 Cap: V. 6

En liten Mines Vård på denne KyrkeGård.

Löst inristat i övre högra hörnet:
Dottren Sara Marja Lagerquist
Född År 1770
Död År 1859
89 År

Runt vimpelns kant finns en zigzag-bård och det finns också en svårtydd signatur.

2 Maccabers står för den andra av Mackabeer-böckerna, den hör liksom Tobie bok och Jesus Syraks bok till de gammaltestamentliga apokryferna. Daniels bok finns i den nuvarande bibeln och versen lyder: “Men gå du åstad mot ändens tid; sedan du har vilat, skall du uppstå till din del, vid dagarnas ände.”

På vimpelns baksida
Ett Johnelag här under Vilar
Som har Lefvat Många Åhr.
Nu Treffad är af Dödens Pilar
Som giver alla Dödlit Sår.
Vi nöjda nu til Grafven Gått
Ävenledes för den Lott
Som vi af Herren hafver Fått
Den som til Gud har haft sin Bön
Han Seger Kronan får til Lön.

Funderingar

Har Johan Thyberg själv tillverkat korset? Ja det verkar så. Förutom att Bäckvall skriver att det var så finns det i bouppteckningen upptaget en smedja, en “klensmedsbälg i godt stånd” och ett smedjestäd med flera verktyg. Det kan också vara han som ristat in dikten.

– Vem skrev dikten? Johan Thyberg var kusin med Anna Maria Lenngren och han bodde en tid i hennes föräldrahem i Uppsala. Där var det vanligt att man skrev och deklamerade egna dikter. Kanske har han skrivit versen själv?

– Varför ligger dottern Sara Maria begravd tillsammans med sina föräldrar? Hon gifte sig med prästen Anders Lagerqvist. Han var 24 år äldre än henne och dog 1825, 79 år gammal. Hon levde ytterligare 34 år därefter. Begravdes prästen kanske inuti kyrkan eller var det bara enklare att lägga henne i föräldrarnas grav? Kanske ville hon själv ha det så?

Om personerna

Johan Thyberg
Johans far hette Lars Thyberg, prästson från Ekshärad född 1702, och komminister i Dalby från 1742 till 1773 då han avsattes. Det var enligt Edestam hans “benägenhet för spritmissbruk som bragde honom i misär”. Redan 1751 började problemen dyka upp. 1756 får han sträng och allvarsam varning av prosten att “taga sig till vara för ämbetsförseelser och dryckenskap”. Johan Thyberg var då 15 år, han hade en äldre bror och tre yngre syskon, varav det yngsta var 6 år och modern var dessutom gravid i sjätte månaden.

Modern Christina Catharina Florin var född 1718 i Ransäter. Hon verkar ha levt ett hårt liv trots att hon var född prästdotter och sedan blev prästfru. Hon blev moderlös vid 12 års ålder då hennes mor dog i barnsäng. Hon var äldsta barnet och hade sju yngre syskon som hon antagligen fick ta hand om. Men hennes far lär vara förebild till den runde och gode prosten i Anna-Maria Lenngrens dikt “Den glada Festen”, så livet i prästgården kanske ändå var ganska glatt. Hon gifte sig när hon var ungefär 20 år med den 16 år äldre Lars Thyberg som söp och misskötte sig. Lars och Stina-Cajsa var halvkusiner eftersom hans mor och hennes far hade samma mor men inte samma far. De fick nio barn mellan 1740 och 1762. Alla överlevde utom de två sista: Zacharias som föddes 1759 dog när han var fyra månader gammal och en dödfödd flicka föddes 1762.

Johans farbror Sven Thyberg, som var adjunkt i Ny socken, kom 1761 till Dalby med uppdrag att försöka medla mellan sin bror och medhjälparen Berglöf. Han skrev: “Vi ankomsten fann jag min broder, hans hustru och 7 st. barn i så uselt tillstånd, att jag det med blodiga tårar icke nog begråta och med en alltför vidlöftig penna ej beskriva kan, utan går det med hjärtinnerlig bön till Gud om nådig hjälp och bistånd i tysthet förbi.” (Edestam)

I husförhörslängden 1757-66 finns en anteckning att barnen Petter, Johan, Lisa och Anna Maria finns i Uppsala. De kan därmed ha åkt tidigast efter farbroderns besök 1761 och senast 1766. Kvar i prästgården Lillbergsgården fanns Lars och Stina-Cajsa med de tre yngsta barnen Sven, Britta Stina och Elsa Cajsa.

Lars Thyberg åtalades 1770 för sina ämbetsförseelser, dömdes 1772, överklagade, osv. Domkapitlet ålades att finna någon utväg till hans underhåll och 1776 föreslog man att familjen skulle tas in på Karlstads hospital, men det blev avslaget “emedan Lars Thyberg och hans hustru icke kan räknas till dem som enligt instruktion borde ges vård på hospital. … Slutligen blev han omhändertagen av sin svåger akademiadjunkten Magnus Malmstedt i Uppsala.” Lars och hans hustru dog i Uppsala, 1780 resp. 1783.

1776 när föräldrarna slutligen flyttade till Uppsala var barnen vuxna och de hade redan tidigare tagits om hand av sin moster och morbror i Uppsala, möjligen utom yngsta dottern Elsa Cajsa som finns upptagen tillsammans med föräldrarna i husförhörslängden 1778 i Uppsala.

Vad hände till slut med syskonen?
Peter, född 1740 – dog 1787, 47 år, i Uppsala som “försvarskarl”.
Johan, född 1742 – blev klockare och smed i Dalby. Han dog 1834, 92 år.
Elisabeth Catharina (Lisa), född 1746 – dog i Uppsala 1834, 88 år (gift med sin kusin konsistorieamanuensen Johan Magnus Malmstedt, Anna Maria Lenngrens bror).
Anna Maria, född 1748 – “uppges blivit gift i Göteborg”.
Britta Christina, född 1750 – ?
Elsa Cajsa, född 1753 – ?
Sven, född 1757 – “studerade lagfarenhet i Uppsala 1773 men blev bonde i Älvdalen” (Klarälvdalen?).

Sammantaget kan man utan att överdriva säga att Johan Thyberg och hans syskon inte verkar ha haft en särskilt lycklig barndom, men hans vidare liv verkar ha blivit bättre. Han gifte sig, möjligen mot föräldrarnas vilja och därmed troligen av kärlek, med en finskättad piga och levde ett långt liv, mer om detta nedan.

En utvikning om mostern och morbrodern i Uppsala

Moderns ett år yngre syster Märta gifte sig med Magnus Brynolph Malmstedt, en universitetslärare som senare blev professor i Uppsala. De blev föräldrar till fem barn födda 1749-60, däribland Anna Maria Lenngren. Hos familjen Malmstedt tog man ofta hand om värmländska studenter och det verkar ha varit ett verkligt gästfritt och trevligt hem. Däremot var det tidvis fattigt eftersom Magnus Malmstedt var avstängd från arbetet som lärare en tid på grund av att han hade obekväma religiösa idéer. Han tycks ha varit en stridbar person eftersom han också var avstängd ett par år från att vara kurator vid Värmlands nation. Detta berodde på att han försvarade de yngre studenterna mot att bli utnyttjade av de äldre.

Cajsa Henriksdotter Siekinen

Cajsa (Karin) var född i Höljes och hade en helt finskättad far och en svensk mor. Fadern hette Henrik Danielsson Siekinen, född i Trysil 1699. Om honom skriver Bäckvall att han satte sin yxa i en stock och skickade iväg den på älven. Där stocken stannade skulle han bosätta sig. Den flöt i land på Heden i Höljes så dit flyttade han. Och där träffade han Sigrid Jonsdotter, född 1702 i Höljes, som blev Cajsas mor. Cajsa föddes 1740 som det fjärde barnet av sex kända.

Cajsa arbetade som piga i nuvarande Sysslebäck, först i Slättne, troligtvis hos en morbror (hfl 1751-56), och sedan i Lillbergsgården hos prästfamiljen (hfl 1757-66).

Om man antar att barnen Thyberg åkte till Uppsala 1761 så var de 21, 19, 15 och 13 år, men Cajsa var 21 och kanske behövde prästbarnen ha en piga med sig till hjälp när de reste. Eller följde Cajsa trots allt med som Johans godkända fästmö, bonddotter?

Johan och Cajsa gifter sig

Man kan misstänka att Lars Thyberg motsatte sig att sonen gifte sig med en piga som var av finnsläkt. Jag letade länge för att hitta när de hade gift sig för prästens son borde ju finnas i vigsellängden. De fanns inte i Dalbys vigselbok, men längre fram i husförhörslängderna såg jag att äldste sonen var född i Uppsala. I Heliga Trefaldighets församling i Uppsala hittade jag då både Johan och hans syskon hos familjen Malmstedt, överstruket och kladdigt, men dock, och en anteckning där det såg ut att stå att Johan och Catharina Dahlén(!) gift sig i Stockholm.

Cajsa Henriksdotter hade alltså bott en tid i Uppsala och under den tiden förvandlats till Catharina Dahlén! Hon verkar ha gjort en “total make-over”. Det måste ha varit en kulturkrock att hamna i de “fina salongerna” i det akademiska Uppsala. I hushållet där fanns också Märta Dahlin f 1676, Magnus Malmstedts mamma, som kan ha varit inblandad i detta eftersom det är närmast hennes namn hon tagit. Märta var folkskollärarinna och soldathustru från Högsäter och försörjde sin sjuklige man och de två barnen först i Högsäter och sedan i Karlstad. På äldre dar bodde hon hos sin son i Uppsala. Kanske tog hon hand om pigan från Värmland och förvandlade henne till en stadsfröken?

Den som letar igenom vigselböckerna för sex församlingar i centrala Stockholm hittar till slut vad hon söker! Johan och “Catharina Dahlén” gifte sig 7/7 1765 i Maria församling i Stockholm. Lysning hade ordnats genom Philosophie Magister Herr Magnus Becklund (Magnus Malmstedts svåger som bodde i Stockholm), och han var också vittne tillsammans med Contrefaiteuren Herr Paul Dahlman. Cajsa hade attest från Dalby daterad 26 januari 1765 och Johans attest var från 1 april samma år. Var det de datum de åkt hemifrån eller var attesten utfärdad senare för giftermålet? Kanske rymde de, med lite hjälp av morbrodern, till Stockholm för att gifta sig? Kanske var till och med hela Uppsala-flytten till för just detta?

Johan kallas vid vigseln för “Amanuens vid ekonomie tidning”. Amanuens låter fint men kan stå för skrivbiträde. Vid sonens födelse kallades han något liknande men svårtytt “Amanuensi —academ”, kan någon tolka vad det står? Det betyder ändå att han försörjde sig själv och sin lilla familj, men kanske också de yngre syskonen, under tiden i Uppsala, att han troligen studerat där, och att de måste ha bott där en längre tid.

När planerades bröllopet? Var det på tal redan innan Uppsala-resan eller slog kärleken till först i Uppsala? Rent fysiskt lär det ha hänt något i april 1765 eftersom äldste sonen föds 27/1 1766 i Heliga Trefaldighets församling i Uppsala, sex månader efter bröllopet. Nästa barn som föds 1768 är enligt husförhörslängderna fött i Gunneby, så då har de alltså flyttat tillbaka.

1772 bodde de i alltså åter igen i Lillbergsgården hos Johans föräldrar, med ytterligare ett barn (Sara Maria) fött 1770. Samtliga är strukna men finns igen längre ner på sidan och då finns ett barn fött 1774 med också. Där emellan har de alltså flyttat till eget hus/hushåll. Där står också att de sedan flyttat till Gunneby (ett hemman några kilometer söderut). 1774 är det antecknat att Lars och Stina Cajsa slutligen flyttat till Uppsala. 1777 blev Johan klockare.

Nästa gång Johan och Cajsa träffas på, i hfl 1784-94, bor de i Holmberga som ligger strax norr om Vingäng på västra sidan älven, och där har också de två sista barnen fötts. Johan och Cajsa fick sex barn; Johan Magnus 1766, Anna Martha 1768, Sara Maria 1770, Stina Cajsa 1774, Bengt Gustaf 1777 och Lars 1779.

De bor kvar på torpet till sin död, hos sonen Johan Magnus som också blev klockare. Johan blev 92 år och Cajsa 91 år. Bouppteckningen visar att de hade det förhållandevis bra ställt. Intressant är också att han utöver kanske förväntade böcker som t ex “Nya Testamentet apokryfiska böcker” och “Latins Gramatica”, dessutom hade Fernows Wermlands beskrifning” och “Philip August Kärlek Historia”! – Kan den sistnämnda vara en roman? Jag har sökt på nätet utan resultat – någon som vet?

Dottern Sara Maria

Sara Maria föddes 1770 i Gunneby som Johans och Cajsas tredje barn av totalt sex. Man skulle kunna tro att hon var ogift eftersom hon begravdes med föräldrarna, men så var det inte.

I hfl 1784-94 hittar man Sara Maria hemma hos föräldrarna i Holmberga och Anders Lagerqvist som adjunkt boende hos prästen Chenon i Lillbergsgården. 1794 gifte de sig och de fick åtta barn mellan 1795 och 1814. De bodde först i Långav och flyttade sedan till Lillbergsgården någon gång mellan 1807 och 1811, vilket man kan se av barnens födelseort.

Familjen finns med i Gottlunds dagbok från år 1821 (texten säger kanske mest om Gottlunds syn på skillnader mellan folk och folk): “Hans (prästen Anders Lagerqvists) fru var både till det yttre och det inre en riktig bondgumma, men då man för dessa bär en slags aktning, ty de äro sitt stånds prydnad, så går detta helt och hållet förlorat, då man ser en pastorska, som ej kan göra annat anspråk än en bondhustru.”

Hennes man Anders Lagerqvist får följande omdöme: “Han var en liten, smal och spinkig man, redan över de 70 åren, och hade varit i socknen präst 37 år.” Därefter följer en hel del klander för att han arbetat på ett som han själv tyckte bra sätt med att försvenska finnarna.

Barnen nämns också (äldste sonen Jan, Präst-Jan, är min mormors morfars far): “Barnen voro många, flickor och pojkar, alla hyggliga och utmärkt vackra, men hade förmodligen sin mor att tacka för att de blivit uppfostrade alla i ett stånd, som ej var deras. Dock, det är bättre att bli dugliga bönder och torpare än odugliga dagdrivare och herremän. Pastorskan ävensom husets döttrar gingo alla med fårskinnspälsarna på sig i rummen, dit de buro ved och gjorde andra tjänstefolkens sysslor. Även var det omöjligt att skilja prästmamsellerna från pigorna på annat än syskontycket och något finare och ädlare anletsdrag, i synnerhet de vackra listiga ögonen.”

Gottlund visste inte att prästen var en bondson från Väse, medan” pastorskan” härstammade till hälften från en vittförgrenad präst- och “herremans”-släkt och till minst en fjärdedel från finnarna, som han annars värderade så högt.

Anders Lagerqvist dog 1825, 79 år gammal. Då var Sara Maria bara 55 år, hade tre barn kvar hemma som var 11, 14 och 18 år gamla, och hon hade 34 år kvar att leva. På prästgården kunde hon inte bo kvar. Först bor hon med barnen några år inhyses på en gård i Sysslebäck, sedan flyttar de till äldste sonen Jan (kallad Präst-Jan) i Gunneby.

Fram till sin död 1859 flyttar hon sedan runt mellan sina barn på olika gårdar i nuvarande Sysslebäck. Hon dog då hon var 89 år och begravdes med föräldrarna, inte med sin man, vilket verkar lite underligt.


Källor

Gravvård i smide på Dalby kyrkogård
Bäckvall, Lars, Om övre Klarälvdalen i gångna tider
Edestam, Anders, Karlstads stifts herdaminne
Gottlund, C A, Dagbok över mina vandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821
Johan Thybergs bouppteckning 1835:321
Dalbys kyrkoböcker för den aktuella perioden
Husförhörslängder och födelsebok för Heliga Trefaldighets församling i Uppsala
Vigsellängd för Maria församling i Stockholm, 1756-74
Karl Warburg, Anna Maria Lenngren, Ett bidrag till Sveriges litteraturhistoria, 1887, (http://www.lysator.liu.se/runeberg/warlenng/1887/0037.html)
Nationalencyklopdedin
Wikipedia (http://sv.wikipedia.org)

Värmlands Släktforskarförenings hemsida