2002_4

Gud hugswale wåra hiertan

Om en gravsten på en ödekyrkogård i gränsbygden.
Av Ulf Johnsson

Vid kaffet, efter utomhusgudstjänsten på Östervallskogs gamla kyrkplats i Kyrkobyn, talar man nuförtiden om de legendariska berättelserna om Karl XII:s besök i byn och hur hans minnessten kom till, hur det gamla sockenmagasinet en gång länsades på säd genom ett borrat hål i golvet. Man fantiserar om höjden på andra sidan sjön där allmogekonstnären “Olof Persson i Kyrkebyn” lär ha funnit all sin silvermalm som “låg så blank att den kunde skäras med kniv”. Det talas med saknad om hans folkliga altarprydnad “Christi dop”, basunblåsande änglapar samt den praktfulla ljuskronan med tuppar; föremål som elden tog 1983. Man funderar över Kyrkobyns forntida gårdssamling med sitt tempel och sina invånare. Var det en bit av prästen Groths levnadsöde som Selma antydde i Gösta Berlings saga? Man doppar kakor i kaffet, byter lokalnyheter samt beundrar “konstmästerns” gravsten på den lilla kyrkogården, en sten med ett sägenomspunnet hål.

Den 22 mars 1785 vigdes allmogekonstnären “Olof Persson i Kyrkebyn” med pigan Ingrid Persdotter från Amunderud till äkta makar. Han var 24 år och hon gravid. Men någonting gick snett och samma år antecknade prästen tungt i socknens dödsbok:

No 7: 4 augusti dog hustru Ingrid Persdotter från Kyrkebyn, av håll och sting ålder 20 år

No 8: Samma dag dog nämnda hustruns barn Ingrid Olsdotter där sammastädes ålder ½ dygn

Och inte nog med att Olof miste både sin käraste och sitt enda barn. Inom loppet av fem veckor återkom döden ytterligare två gånger till gården där Olof bodde och hämtade hans föräldrar, som båda avled av lunginflammation:

No 9: 13 aug dog hustrun Kjerstin Rasmusdotter i Kyrkebyn av håll och sting 63 år

No 10: 9 sept dog änkemannen Per Olsson i Kyrkebyn av håll och sting 65 år

I socknens statistiska tabeller från 1785 har bygdens själavårdare angett att hustru Ingrid Persdotter avled under “barnsbörd”. Drygt ett år senare, på självaste nyårsdagen, gifte “konstmästern” om sig med den nittonåriga grannflickan Anna Bryntesdotter. Tillsammans fick de tre flickor och tre pojkar.

På Östervallskogs gamla kyrkplats i Kyrkobyn finns Olof Perssons gravvård. Majestätisk i grå täljsten står den bland järnkorsen. En gravsten som han själv högg och försåg med sina ord:

HÄR
WILAR DU
INGERI PERDOTR
MED DET KÄRE BARN
DE DÖDE DEN 4
AUGUSTUS 1785
GUD HUGSWALE
WÅRA HIERTAN

På minnesstenens andra sida träffar man på följande inskrift:

HÄR
WILAR OLOF
PERSON KYRKOB
FÖD DEN 19 SEP 1760
DÖD DEN 22 JAN 1830
NÄR DE MIG BGRAWER
SKAL I EI BERÖMA MIG
TY HERREN PRISER och
BERÖMMER GUD SOM
RÄTTWIST DÖMMER
DE TROGNA EJ GLÖM
MER

Därunder finns ett slarvigt ristat “GRAF” med ansenligt ojämna och klumpiga skrivtecken, något som antyder att stenen under dåtiden kan ha blivit förskönad av en klottrare. Texten på vårdens ena kortsida är till minne över en av Olofs svärdöttrar (sonen Pärs första hustru):

HÄR HVILAR
DE JORDISKA
LEFNINGER
HUSTUN
ANNA OLSDR
FRÅN KYRKOBYN
FÖDD 15/2 1776
DÖD DEN 6/12 1830

Tvärsigenom gravstenens tyngdpunkt går ett grovt borrat hål, fyllt med hemligheter. Enligt envisa rykten lär Olof ha använt en stång i hålet, vid det tillfället då han själv bar ämnet från täljstensbergets brott på Dalens ägor, en tung vandring över skogen på styva fem kilometer till Kyrkobyn. För denna bedrift krävdes en björns styrka, men “konstmästern” gjorde allt som stod i hans makt för att hedra minnet av sin insomnade hustru och deras dotter.

Bonden Olof Persson var en originell, kreativ samt sägenomspunnen folkkonstnär som levde 1760-1830, i dåtidens avlägsna gränssocken Östervallskog. Hans naiva arbeten skapades med kärlek, fantasi och hantverksskicklighet. Ett av “konstmästerns” mest beundrade föremål är en ytterst säregen spinnrock med drakhuvud och framtassar, skapad 1813 ur en trädrot. Odjuret är majestätiskt gestaltat med en fulländad form, där varje detalj är kärleksfullt snidad. Enligt sägnen skar “konstmästern” med sin “förtrollade kniv” ut var sin djurspinnrock till sina tre döttrar. För att öka kännedomen och kunskapen om “Olof Persson i Kyrkebyn” har jag i samarbete med Fornminnesföreningen Nordmarksstugan sökt efter hans arbeten. Femton sakrala utsmyckningar till fyra kyrkor, samt sjutton möbler och vardagsting i allmogestil har hittills påträffats och dokumenterats. Arbeten som nuförtiden äger ett stort kulturellt värde för gränsbygden och är tillverkade utav en av Värmlands mest intressanta allmogekonstnärer.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida