1989_1

Generalregister

Av Lars Gunnar Sander

Håkan Skogsjö har i Släkthistoriskt Forum nr 4/88 tagit upp mina visioner om ett “generalregister” över samtliga personer som är omnämnda i alla genealogiska skrifter. Se medlemsbladet 1988:3. Han tycker att tanken är spännande och menar att förbundet kan tänka sig att utreda frågan. Skogsjö påpekar också att “det redan i dag är svårt att orientera sig i den tryckta släktlitteraturen – hur kommer det inte att vara om tio, tjugo eller trettio år? Det som speciellt vållar problem är släktmonografier, ofta tryckta i små upplagor och utredningar publicerade på undanskymda ställen, exempelvis i hembygdsföreningarnas årsböcker.”

Det är säkerligen helt riktigt som Skogsjö antyder, att man bör starta registreringen från dessa mindre kända skrifter. Mot bakgrund härav bör förbundsordförandens tankar på en bibliografi över genealogisk litteratur få högsta prioritet.

I samma riktning strävar även ett projekt som förbundet har beslutat att ta itu med. Det gäller en kartläggning av alla register som är intressanta för släktforskare. Det finns nämligen många register men någon samlad bild av vad som är registrerat har ingen.

Det rör sig även på det här området inom GF. I GF-aktuellt nr 83 får vi veta att det inom GF sedan några år bedrivs ett intensivt arbete att genom dataregistrering ställa hittills relativt okända delar av föreningens samlingar till forskarnas förfogande. Exakt vad det är man registrerar får läsaren tyvärr inget begrepp om, men det hela verkar intressant.

I samma nummer presenteras en sammanställning över GF:s samlingar som i kommande nummer skall beskrivas i detalj punkt för punkt. Det vittnar om ett strukturerat tänkande som bådar gott inför framtiden. Till detta skall sägas att GF funderar på att ordna en temakväll med ämnet “databaser för släktforskare”.

DIS har kommit en bit på väg mot ett “generalregister”. I Diskulogen nr 13 skriver nye ordföranden Sture Bjelkåker i sin programförklaring, att man under 1989 kommer att satsa på ett forskarregister “som möjliggörs tack vare den stora spridningen av DISGEN. Då det sammanlagda antalet individer som matats in med DISGEN redan är uppe i flera hundra tusen – och snart kanske överstiger en miljon – kommer ett samsorterat register baserat på ortnamn, efternamn och tidsperioder att kunna bli mycket användbart för forskarkontakter.”

Men redan i samma nummer anmäls svårigheter. DIS arbetar ju med persondatorer och är hänvisad till disketter som lagringsmedia. Björn Johansson skriver således: “Våra försök med DIS Forskarregister har snabbt kommit in i ett nytt skede. Trots det blygsamma antalet av bidrag som insänts, har vi konstaterat att de framtagna registren snabbt fyller flera disketter. Det är därför svårt att för ögonblicket säga hur vi kommer att publicera materialet.”

Det här läget borde man väl ha kunnat förutse, men alla försök är lovvärda. För att realisera sina idéer på det här området måste nog DIS tänka sig en stordatorlösning vare sig man vill eller inte.

Att det är fler som har sina funderingar kring ett “generalregister” förstår man när man i Släkthistoriskt Forum läser Ulf Berggrens kommentar till DIS satsning: “Drömmen vore att alla forskares resultat fanns tillgängliga på samma ställe. Men dit är det naturligtvis lång väg. Att användare av DIS program nu får denna möjlighet är i alla fall en början. Men det vore en ännu större insats om man även kunde se till att forskare som använder andra program och/eller datorer kunde komma med i samma register. När tas detta steg?”

På skilda håll börjar man således tänka till och för mig verkar det som om utvecklingen mer eller mindre medvetet går i riktning mot ett “generalregister”. Den stora faran är att höga kostnader och problem med finansieringen kan stoppa utvecklingen. De ekonomiska frågorna kan därför i framtiden tvinga de stora aktörerna (förbundet, GF och DIS) till samarbete på det här området. Tills vidare skulle säkerligen en utredning inom förbundet hälsas välkommen av många.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida