1988_3

Ur Gräsmarks historia

Av Gunhild Svensson

Från Gunhild Svensson i Karlstad fick redaktören ett udrag av uppteckningar, gjorda av nämndemannen och riksdagsmannen Jan Magnusson i Granbäckstorp. Han föddes i Sunne 1838 och flyttade till Gräsmark 1851. Hans bibliotek omfattade 4000 volymer, enastående för en odalman. Han hade hjälp med sina uppteckningar av Olof Jönsson, Granbäckstorp.

1708 I hemmanet S:a Vesterrottna var krigsfolk inkvarterade efter Karl XII död. En man blev ihjäskuren med kniv vid ett försök att infånga kyrktjuven Staffan Staffansson.

1773 Tre à fyra alnar snö föll, kallat det stora Holgamässyret, av de gamla.

1778 Dog 79 personer, av dem 49 i Kopporna.

1782 Dog 84 däraf 23 i Kopporna.

1786 Åskan hördes trettondagen. Sommaren efter blev dyrtid, 1 tunna råg kostade 5 riksdaler, korn och havre 3 riksdaler. Fanns i Långnäs ett flickebarn på 13 år som var endast 3 fot hög. Föräldrarna reste ifrån henne till Norge, flickan blev bortauktionerad av fattigvården, hon finns omnämnd flera år senare.

1788 Natten till den 25 november, kl. 2 kändes två starka jordstötar, den första så stark att allt i huset skakade ganska kraftigt. Den andra, lindrigare stöten kändes 4-5 mil.

1789 Natten till den 7 maj, kl. 1 blev ett starkt åskväder med blixtar som upplyste hela horisonten, hela en timma. Hela sommaren därefter mycket starka åskväder ända fram till den 21-23 december. Även då ganska starkt.

1790 Ingen snö på hela vintern. Isarna på sjöarna ovanligt starka. På det följde en mycket regnig sommar, mognaden blev dålig eller ingen. Frost tog allt ömtåligt redan i juni månad. Vid Mickaelitiden frös jorden 3 tumm, tinade ej upp före snön, som kom mycket tidigt. Vid juletid blev ett starkt åskväder. Levde en man i Hornsjön, han kunde hela bibeln ord för ord utantill.

1794 Började ploganden 10-12 april, strax därefter blev stark torka som gjorde svår missväxt. Till råga på det kom snö vid midsommartid, att det räckte mitt på benet.

1798 Var så svår missväxt, att ingen minns värre.

Ca 1800 Från Karlstorp under Berg. Medan hustrun badade sitt mindre barn om kvällen, hade det större gått ut. Hon hörde det skrika och sprang ut. Då blev hon varse en varg i fullt lopp med hennes barn. Hon förföljde vargen så länge hon kunde utan resultat. Återvände hem och fann det andra drunknat i baljan.

1803 Dog 181 personer, 128 i Rödsoten, årets födda var 68.

1811 Om julaftonen drunknade 6 personer i sjön Rottnen under färd till kyrkan alla av samma familj. En liten gosse som inte var med, blev enda kvar av familjen.

1820 Rasade en vädervirvel vid Sorrandstorp varvid stora träd upprycktes med rötterna. Virveln fortsatte nordost ända till Bredsjön i Lekvattnet.

1834 Ett får fick 4 levande lamm, 3 klarade sig till vuxen ålder. Det var hos en bonde i N:a Vestrottna. (Skönt när det inte är bara elände nedtecknat).

1837 Åskan slog ned genom en skorsten i Kärr, och dödade 3 personer.

1840 Blommade fruktträden i Granbäckstorp i oktober månad.

1844 Nedbrann genom vådeld nästan alla hus på herrgården Anneborg. Omkring den 25 augusti, en söndagseftermiddag, kom ett häftigt skyfall åtföljt av blixt och åska. Stora skador uppstod då skyfallet förorsakade kraftiga översvämningar, vattendragen och sjöarna växte till en höjd vars like man aldrig skådat. Kvarnar, dammar och broar bortfördes, även säd och hö. Utskärningar och uppslamningar gjorde också stor förödelse. Samma år uppkom det skogseld. Heden mellan Granbäck, Grässjön och Rottne-älv brann 3000 tunnland. Nordlig vind drev elden så fort så att all mänsklig åtgärd var omöjlig. Folk han med knapp nöd undan elden. Turligt nog vände vinden och stoppade eldens framfart.

1846 Över Stora Vesterrottna, vid klar himmel, hördes en stark knall sannolikt en eldkula.

1847 Födde en kvinna trillingar i Timbonäs.

Ca 1850 Begravdes Hellmans Marit från Högden. Jorden stannade inte över henne, jord fick tas från Högden, denna jord stannade över henne. Hon hade varit elak, flyttat råmärken m.m.

1850 Dog en person i kolera, 1853, 3 till av samma sjukdom.

———-

I parken nedom Anneborg växer 2 Aspar 5 alnar från varandra, 8 alnar från marken växer dom samman i en stam.

———-

Gräsmarks sista “trollkarl” bodde på den s.k. Sprättlyckan i Långenäs, kallades därför Sprätt-Sven. Han kunde bota sjukdomar, som han läste bort i brännvin, stämma blod och tillrättaskaffa stulna saker. Han var på sin tid en mycket anlitad underdoktor.

———-

En man från Mangen var känd för sin styrka. Han hette Nils Olsson, kallades Peckerudsgutten, född 1826 död 1896, under ålderdomen utaktionerad som många andra. När värmlänningarna drog till Bergslagen på arbete med häst och vagn, fick han dra sin vagn själv. Han ägde ingen häst. Vagnen var oftast lastad med 2 1/2 skeppund (425 kg). En silltunna tog han under armen. Under en vistelse i Stockholm blev några ligister för närgångna. Trots hans varningar lämnade de inte honom i fred. Han slog därför tillbaka ett slag. En föll och dog. Nils anhölls men Kung Karl lovade straff-frihet om han lämnade staden.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida