1986_3

Soldatforskning på Värmlandsarkiv

Av Olle Nilsson

Forskning i militärt rullmaterial har alltid varit en viktig pusselbit för släktforskaren. På Värmlandsarkiv har vi sedan ett par år nästan allt militärt rullmaterial som berör Värmland. Den gamla mikrofilmen har vi gått ifrån och istället finns nu allt material på mikrokort. Vi har emellertid märkt att rullorna inte används i den utsträckning de förtjänar, och det har vi nu försökt göra någonting åt genom att presentera materialet i form av en utställning som under hösten finns att bese i forskarsalen på Gamla Badhuset i Karlstad.

Vad innehåller då rullorna som kan vara av intresse för släktforskaren? De äldsta handlingarna är de s k militieräkenskaperna som sträcker sig från 1530-talet till 1610-talet. De består i stort sett av ett slags namnregister över utskrivna knektar med uppgifter om utbetald sold. Utmärkande för de s k knektlängderna är att soldaterna registrerades socken- och byvis. I Gustav Vasas förordning av 1552 står att knektarna skulle registreras “i vart härad, socken och by, var knekt för sig”. Därefter indelades de i rotar som stod under uppsikt av en rotemästare.

Under Erik XIV:s regim gjordes registreringen av krigsfolket noggrannare. I lokalförbandens register som skulle skickas till kammaren i Stockholm angavs standarden på knektens hemman och dess eventuella frihet från skatt. Registren skulle även omnämna knektar som var närvarande vid mönstringen liksom de som avlidit eller rymt sedan förra mönstringen. Denna typ av registrering blir inte allenarådande under resten av århundradet utan löper parallellt med den gamla typen av registrering.

Den andra omfattande rullserien är de mer kända roterings- och utskrivningslängderna. De finns för åren 1622-1683 och behandlar inte bara utskrivningen i Värmland utan även flera andra landskap. I sin krigsfolksordning från omkring 1620 stadgar Gustav II Adolf enhetliga regler för utskrivningen. Det bestämdes att prästen, som kände sockenborna bäst, skulle upprätta längder över den manliga befolkningen. När krig nalkades och beslut om utskrivning togs, delades de utskrivningsbara männen in i rotar om tio man. Därmed tog utskrivningskommissionen vid som bestod av både civila och militära myndighetspersoner som sammanträdde och diskuterade val av knektar i tingsstugan. När förrättningen var klar fördes de till knektar uttagna männen upp på en utskrivningslängd. I utskrivningslängden stod knektarna tills de slutligen mönstrades som soldater och uppfördes i en ny rulla.

Den mest intressanta delen för släktforskaren torde vara roteringslängden, där samtliga män över 15 år i en viss by skulle uppföras. Nu får man inte räkna med att hitta samtliga män i längden, därför en del var befriade och andra höll sig undan roteringen. Närmare uppgifter om de enskilda männen är det sparsamt med. Både för- och efternamn angavs inte heller alltid utan man nöjde sig ibland med något i stil med “Sven i Skumperud”. I en del fall anges männens ålder men det finns långt ifrån några regler för detta.

Slutligen kommer jag till kanske den största och mest intressanta avdelningen för släktforskare nämligen generalmönsterrullorna. Våra mikrofilmade rullor sträcker sig från 1680-talet fram till 1880-talet. De militära förband som berörs är Värmlands regemente och dess föregångare samt Värmlands fältjägarkår. Dessutom finns en serie besiktnings- och kassationsmönsterrullor från åren 1742-1819 som jag återkommer till.

Generalmönsterrullorna är kanske de som också är mest bekanta för släktforskaren. Värmlands regemente liksom andra indelta förband mönstrades vart tredje år av en av kungen utsedd mönsterherre. Detta skedde oftast på regementets lägerplats vid Kristinehamn fram till 1810-talet och därefter på Trossnäs fält. Vid mönstringen antecknades i rullan soldatens och rotens namn och nummer, soldatens ålder, hur länge han tjänstgjort, hans civilstånd och längd och eventuellt hans födelseort.

Ibland kunde regementsskrivaren förbereda sig inför mösntringen genom att fylla i de uppgifter han visste, vilket kunde innebära att han skrev av den förra mönsterrullan med det resultatet att soldaten fick behålla samma ålder som tre år tidigare. Därför bör man alltid ge kyrkböckernas uppgifter om ålder försteg framför rullans. Längst uti rullans högra kant finns en anmärkningskolumn som ger oss uppgifter om soldaten t ex befordrats, dekorerats, sårats, stupat eller erhållit pension.

Mellan generalmönstringarna, eller samtidigt på exempelvis annan ort, hölls s k besiktinings- och kassationsmönstring. Syftet var att mönstra den personal som inte deltog i den stora generalmönstringen av olika skäl. Där fanns knektar som var sjukskrivna och hemförlovade, sådana som hade begärt avsked och inte längre kunde tjänstgöra p g a hälsoskäl.

Välkomna till Värmlandsarkiv för att spåra Era förfäder i de värmländska knektlängderna.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida