1986_2

Lite militärhistoria

Av Anders Höglund

I 1600-talets Roterings- och utskrivningslängder finns uppgifter om socknarnas manbara befolkning, och den som letar efter rusthållare och rotebönder kan söka i serierna regementsräkenskaper, som går fram till 1723, samt Indelningsverk och Jordeböcker, ej att förväxla med jordeböcker i de kamerala arkiven.

Indelningsverket innebar, att de flesta hamman (skatte-, krono- och frälse-) indelades i rotar, vilka var och en skulle anskaffa, underhålla och delvis utrusta en soldat eller, i vissa kusttrakter, en båtsman. Gårdar som var stora nog att sätta upp både ryttare och häst kallades rusthåll. De på detta sätt rekryterade förbanden skulle undergå generalmönstring, i regel vart tredje år. Den av kungen utsedde generalmönstraren skulle fastställa de mönstrades krigsduglighet och granska deras utrustning. Dessa rullor förvaras i två ex vid Krigsarkivet och ett ex vid resp. landsarkiv.

I de tidigare generalmönsterrullorna står knektens nummer inom kompaniet, vilken rote han tjänade för, hans förnamn, soldatnamn, efternamn före anställningen, vanligen patronymikon. Vidare anges ålder och antal tjänsteår samt från vilket landskap han var. Omkring mitten av 1700 börjar knektens längd anges liksom om han var gift eller ej. Från mitten av 1800 anges födelsetid i stället för ålder och så även födelsekommun i stället för landskap. En särskild kolumn med plats för anteckningar om att knekten blivit sårad, fått medalj e.d.

Observeras bör även att rullorna rätt ofta anger roteböndernas och rusthållarens namn, varför det ibland finns möjlighet att finna fadern till en viss soldat, som “tjänar för roten” eller till en ryttare, som “rider för rusthållet”.

Sitt soldatnamn fick knekten vid generalmönstringen. Omkring 1700 förekom ofta djurnamn eller namn på växter: Mård, Orre, Lilja… Omkring 1800 hänvisade ofta namnet på den rote eller rusthåll som karlen tjänade: hemmanet Gansbyn – Gans t.ex. Under 1800-talet – sedan Sverige slutat föra krig – blev namnen i stället alltmer krigiska: Dunder, Svärd, Tapper… Vid övergången från patronymikon till familjenamn tog barnen ofta faderns soldatnamn till släktnamn, varför flera olika släkter kan ha samma namn.

Adressen till Krigsarkivet är:
Banérgatan 64
115 88  Stockholm
Tel: 010-476 75 00

Knekttavla från Visnums Kompani, Nerikes Regemente. Soldattorpet där denna tavla satt, beboddes under en lång följd av år av soldater som hette Skotte

Värmlands Släktforskarförenings hemsida