Värmland i Sverige
SCB-kod: 17
GEOKOD: 1700000
Länsbokstav: S
Lantmäteriets länsbokstav: R
”Mellan Norge och Sverige bor Värmlänningarna”. Så skrev Adam av Bremen i slutet av 1000-talet. En annan teori säger att gränsen mellan Sverige och Norge gick längs Klarälven/Göta älv. Nuvarande gräns länderna emellan gränslades inom Värmlandsområdet ca år 1270. Särskilt tätbefolkat var det dock inte. Spår från mänsklig bosättning finns från tidig stenålder. Den mytiske konungen Olof Trätälja, skulle varit den som satte fart på uppodlingen av Värmland.
Om namnet Värmland finns flera teorier. Den mest gångbara är ”Värmernas land” de som bodde kring ”Värman”, en äldre benämning på Borgviksälven. De kraftiga forsarna gjorde att vattnet aldrig frös, därav namnet. Namnet finns bevarat i gårdsnamnet Värmerud, som enligt traditionen var en Kungsgård, enligt Fernow ”säte för en jarl”.
Landskapet Värmland ligger i västra Svealand, nordväst om Vänern. Landskapet är 18 202 km2 och har ca 329 000 invånare. Värmland gränsar i väster mot Norge, i öster mot Närke, i norr mot Dalarna och i söder mot Dalsland och Västergötland.
Värmlands län omfattar landskapet utom Karlskoga- och Degerforsbygden samt Södra Råda församling i sydöst. Länet är 14 584 km2 och har ca 285 000 invånare. Residensstad är Karlstad. Länet bildades 1779 genom utbrytning ur Örebro län.
Nordmarks härad hörde under medeltiden till Dalsland. Under några år på 1620-1630-talen var Värmland gemensamt län med Dalsland.
Områden som hör till landskapet, men ej länet
- Södra Råda socken hör till Skaraborgs (numera Västergötlands) län
- Degerfors socken hör till Örebro län
- Karlskoga socken hör till Örebro län
- Nysunds socken (den del som hör till Visnums härad)
hör till Örebro län.
De delar av Nysund som hörde till Edsbergs och Lekebergs
härader tillhör landskapet Närke och Örebro län.
Områden som hör till länet, men ej landskapet
- Södra och västra delen av Svanskogs socken, den så kallade Dalboredden, vilken är gamla Ämmeskogs socken, hör till landskapet Dalsland
- Norra delen av Rämmens socken hör till
landskapet Dalarna.
Unikt för Värmland, jämte de gamla norska landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen, i Sverige är indelningen i sysslor. Varför Värmland fick denna indelning är oklart, men det är troligen under 1300-talets influenser från Norge, som indelades i sysslor under tidig medeltid. Värmland uppdelades ursprungligen i Väster- och Östersysslet. 1551 inrättades två fögderier i Värmlands län, Östersysslet och Västersysslet. 1682 utbröts ur dessa Mellansysslet och 1796 även Södersysslet. Norrsysslet utbröts ur Västersysslet och Mellansysslet 1826.
Värmland tillhör Karlstads stift, som även omfattar Dalsland samt Nysunds församling i Närke.
Värmland uppfylls till största delen av Nordskandinaviska höglandet. En mindre del i söder upptas av den bördiga Vänerslätten. Det finns många vattendrag och sjösystem, bl a Klarälven, Frykensjöarna och Byälven med Glafsfjorden. Traditionellt är skogsbruk och järnbruk stora näringsgrenar. Det finns många herrgårdar i landskapet som vittnar om livet i den tidigare bruksmiljön.
Flera kända författare kommer från Värmland såsom Selma Lagerlöf (Östra Ämtervik), Gustaf Fröding (Alster), Erik Gustaf Geijer (Ransäter), Esaias Tegnér (By), Göran Tunström (Sunne) och Nils Ferlin (Filipstad).
| Värmlands landskapssymboler | |
| Blomma | Skogsstjärna |
| Bröd | Skrädmjölskakor |
| Djur | Varg |
| Fisk | Nors (Slom) |
| Fågel | Smålom |
| Grundämne | Mangan |
| Insekt | Brun gräsfjäril |
| Lav | Norsk näverlav |
| Maträtt | Inbakad älgfärsbiff med trattkantareller och potatiskaka |
| Mossa | Kuddäppelmossa |
| Sten | Kyanit-kvartsit |
| Stjärna | Sirius |
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Svamp | Sotvaxskivling |
| Väsen | Lyktgubben |
| Äpple | Stenbock |