Binamn

Många hemman har flera namn. Jordebokens namn har använts och det andra namnet är antecknat som binamn, vilket markeras med ett bindestreck efter namnet (ex. Brunnberget-).

Mantal

1628 bestämdes att hemmanens skattemässiga storlek skulle anges i 1, 1/2, 1/3 eller 1/4 mantal. Mantalsuppgiften är därför inget mått på en gårds areal, utan enbart ett mått på dess möjliga avkastning. Från början ansågs att 1 helt mantal kunde försörja 1 man och hans familj. Bättre jordbruksmetoder medförde att även mindre gårdar bildades.

Efter arv och försäljning av hemmansdelar, blev mantalet uppdelat i allt mindre delar. I vissa fall blev dessa delar, i rättvisans namn, helt osannolika (ex. 586111/8869975^dels mantal). Under senare delen av 1800-talet genomfördes en jämkning till mer normala siffror.

För de orter som ej är mantalssatta anges typ av ort (ex. Torp, Bruk, Tätort).

Jordnatur

Under Gustaf Vasas tid på 1500-talet, i samband med en skatteomläggning, fördelades alla byar eller hemman efter så kallad jordnatur. De jordnaturer som förekommer i ortlistorna är:

• sk, skattehemman. Ägdes och brukades av självägande bönder, som betalade grundskatt enligt jordeboken till kronan (staten). Kallades därför även kronoskattehemman.
• kr, kronohemman. Ägdes av kronan (staten), och brukades av en åbo eller landbo (arrendator), mot arrende till kronan. Brukningsrätten kunde säljas eller ärvas.
• fr, frälsehemman. Ägdes av frälsemän (adelsmän), och brukades ofta av frälsebönder eller landbor mot arrende till frälsemännen. Brukningsrätten kunde säljas eller ärvas. Jorden var befriad från grundskatt till kronan, men vissa andra skatter utgick med hälften jämfört med skatte- och kronohemman. Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga frälsejord. Efter detta år kunde jorden ägas av präster och borgare, och från 1789 även av bönder.
• sä, säteri. Så kallat ypperligt frälse. Jorden var befriad från all skatt mot att adeln gjorde rusttjänst. Säteriet var i allmänhet stamgods eller sätesgård i en adelssläkts godsinnehav. Därför kunde även skattehemman betecknas säteri, men var då inget säteri i skatteteknisk mening, utan betalade sedvanlig skatt.
• ky, kyrkohemman. Ägdes av stiftet. De flesta kyrkohemman drogs in till kronan av Gustaf Vasa. Därför är många prästgårdar kronohemman.

RT90

RT90 är ett system för att positionera orter på kartor. X-koordinaten ger läget i nord-sydlig riktning och y-koordinaten i väst-östlig. Koordinaterna anges som standard med 7 siffror, vilket ger en noggrannhet på ± 1 meter. Det är omöjligt att mäta så noggrannt, så vi har angett läget med sex siffror, dvs ± 10 m och sedan lagt till en nolla. Alla hemman har en viss utbredning varför läget angetts ungefär mitt i bebyggelsecentrat. Bebyggelsecentrat kan även ha flyttats under tidernas gång. Vissa orter finns inte längre kvar. De vi kan finna på äldre kartor har vi koordinatsatt liksom orter som vi vet ungefär var de legat, exempelvis Forsnäs i Ransäter där Munkfors bruk uppfördes.

Jordeboken

Jordeboken var en skattelängd som baserades på jordinnehavet. Den upptog grundskatten, samt skyldigheter att hålla krigsmakten med förnödenheter och underhålla soldater. Grundskatten var en fastighetsskatt som fanns kvar till 1903. Den sista fullständiga jordeboken upprättades 1855, och var färdig först 1885. 1931 hade jordeboken helt ersatts av jord- eller fastighetsregistret. Numera skattas efter taxeringsvärdet, vilket i princip är en efterföljare till mantalspenningen.

De ortnamn som förekommer i ortlistorna är stavade som de stavades vid jordebokens upphörande 1936. Registret upptar därför inga förändringar i indelningar och stavningar efter detta år. Namn på tätorter mm, som hämtats från moderna källor, stavas dock med nutida stavning.