Allmänt

Till att börja med den viktiga anmärkningen att detta är ett register som aldrig får ersätta den primära källan. Dels kan ingen garantera att ett register är 100% rätt, dels finns det ofta ytterligare uppgifter i originalkällan.

Datum

• Många register, särskilt de äldre som gavs ut på papper, skiljer inte på födelsedatum/dopdatum, vigseldatum/lysningsdatum, döddatum/begravningsdatum. Som sig bör ska man alltid kolla registrets uppgifter mot originalboken. Där notering finns om detta, anges det med dp, ly eller bg.
• I de äldre böckerna står ibland inga datum, utan istället exempelvis Post 15 Trinitatis. En del registrerare har inte tolkat dessa datum till exempelvis 17050910, utan skrivit nollor istället.
• Vissa böcker är blandade mellan exempelvis död- och begravningsdatum. Prästens anteckningar kan göra det omöjligt att säga om det är död- eller begravningsdatum som avses. Om inget anges antas det vara född- respektive dödsdatum, även om det med viss logik kan sägas vara dop- eller begravningsdatum.
• En del böcker är även en salig blandning av dels olika kyrkbokstyper, dels mellan årtalen, som kan återkomma blandade med varandra. Att fel årtal då registrerats kan förekomma.

Personnamn

Personnamn är normerade redan vi inmatning. Någon tabell över ursprungsstavning har vi inte tagit fram. Där det går har vi stavat namnen med modern stavning.

• I de äldre pappersregistren var vi tvungna att nomera namnen ganska hårt, för att det skulle bli en någotsånär enkel sökning. Exempelvis står det Jan för både Jan, Jon, Jöns och Jonas. Detta rättas när vi upptäcker ”felen” på just den posten.
• Jan / Jon. Är i vissa böcker omöjligt att se gränsen mellan dessa två namn.
• Denick och Denis är samma namn, förekommer olika på samma person, men under olika tidsepoker.
• Janne, Olle m.fl. talspråksformer är ibland de rätta dopnamnen. Är normerat i vissa register till Jan, Olof m.fl.
• Utländska personnamn är oftast inte normerade, exempelvis Wilhelm och Joachim.
• Lennart och Linnar är helt olika namn med en hel del stavningsvarianter.
• Z. En del namn kan stavas både med s och z, exempelvis Frits/Fritz, Maurits/Mauritz. Finns båda varianterna i registren. Sök med enbart Frit osv.
• Några prästers handstil gör det omöjligt att skilja på Ersson och Larsson.
• Efternamn med både patronymikon och släktnamn anges i registren i båda ordningsföljderna, exempelvis både ”Andersson Bergkvist” och ”Bergkvist Andersson”.
• Några registrerare har tyvärr normerat släktnamn.
• Särskilt i födelseböcker för lasarett anges många barn utan namn, då de inte var döpta vid tillfället för anteckningen. Står då enbart son eller dotter.

Ortnamn

Ortnamn kan vara svåra. Ett torp i egna socknen kan ha samma namn som en större gård i grannsocknen eller t o m ett annat sockennamn, eller tvärs om. Samma torpnamn kan förekomma i flera närliggande hemman. En ort kan även ha kallats för någonting annat, exempelvis Anunderud i Östervallskog kallas ibland för Amundebyn. Men Amundebyn är även ett hemman i grannsocknen Holmedal. Här finns sannolikt en stor mängd förväxlingar.

Orter runt städer mm kan vara angivna i fel socken. Städerna har allt eftersom knaprat in på omgivande sockens område.

Ortnamn har angetts på olika sätt. Om ett ortnamn, ex. Kärrholmen, förekommer i registrets ”hemsocken”, står bara ”Kärrholmen”. Nämns orten i en annan sockens böcker anges ”Kila (S), Kärrholmen”. Orten finns därför på fler ställen i plocklistorna med hemort. En del register, särskilt vigselregister, innehåller sockennamnet även för egna socknen. Man kan söka med text och jokertecken, *Kärrholmen, för att komma runt problemet.

Sockennamn kan anges på olika sätt. Heter det ”Vasa (O)” eller ”Göteborgs Vasa (O)”.

Samma ort kan ha flera namn, så det kan se ut som om en familj bor på olika ställen. De vi känner till presenteras i Värmlands Ortregister samt på respektive sockensida under menyvalet Om Värmland. Det gäller även om en socken utbrutits. Exempelvis kan en ort ligga i Rämmen, men före 1786 ligger den i Gåsborn.

Ortnamnen som presenteras i sökresultaten sätts samman av sökprogrammet. Det kan då se lite märkligt ut. Exempelvis
”Sunne (S), Lilltorp, Lysvik (Värmland)”.
Innebörden är att orten Lilltorp är i Sunne, men finns i Lysviks kyrkbok.

Det har uppmärksammats att i en del register där sockentillhörighet anges för alla orter, har aktuell socken antagits för orter man inte känner till. (Uppmärksammades i registret för Fryksände vigde).

Boställen kan ha bytt hemmanstillhörighet under åren och finns därför under flera olika namn. Exempelvis Vitvedsdalen i Nysund som skrevs under Hållunda, men efter 1850 under Liden.

Titlar

En del titlar har befunnits fel inskrivna. Det är skillnad på ex. ”hemmansägareson” och ”hemmansägare son”.

Förkortningarna h.-äg. och l.-äg. är ibland omöjliga att skilja på (hemmansägare och lägenhetsägare). Det samma gäller grovarbetare och gruvarbetare.

Dödsorsaker

I senare dödböcker anges enbart det latinska namnet på dödsorsaken. Här finns en hel del felskrivningar, trots tillgång till medicinsk lexikon. Kolla detta i originalboken om det är av intresse att se dödsorsaken.

Kommentarer

Anteckningen om dödfödd kan även beteckna att barnet dog inom kort tid.

---

Bjurtjärn

Födelseregistrens antecknade döddatum är i de flesta fall hämtade från dödboken.

Brunskog

Döde i E:1, F:1 m.fl. har överlag begravningsdatum registrerat istället för dödsdatum.

Ed

Två hemman med liknande stavning med olika varianter under årens lopp. Risk för förväxling. Säkerligen en del felregistreringar.

• Mörkärr 1/2 frälse under Kyrkebyn – Mörtkärr 1/4 frälse under Östra Segmon.
• Starkerud/Starrtjärn i Ed – Starrkärr i Borgvik.

Ekshärad

Tidiga födde-vigde-döde är kompletterade med uppgifter från ett flertal tillgängliga källor, såsom domböcker, mantalslängader mm.

Eskilsäter

Hemmanen Gumnerud och Gunnerud kan mycket väl ha förväxlats vid registreringen.

Filipstad/Färnebo

Ligger registrerade i samma register med församlingsnamnet Färnebo. Orter i båda församlingarna anses vara inom socknen.

Gillberga

Kålsäter i Långserud och Kålsäter i Gillberga förekommer båda i böckerna. Stor risk för sammanblandning.

Gustav Adolf

Socknens gränser var inte helt klarlagda förrän 1928. Dessutom angavs orter tillhörande Uddeholm ligga i Gustav Adolf, fastän de ligger i annan socken.

Karlsdal

Samförda böcker med Karlskoga. Karlskoga anges inte som utsocknes.

Karlskoga

Vigselregistret anger i stor utsträckning lysningsdatum. Vigseldatum finns ofta i originaltexten. Samförda register med Karlsdal. Karlsdal anges inte som utsocknes.

Karlstad

Staden och landet har gemensamma böcker under långa perioder. Registreringen för dessa delar inte på landet och staden, varför ex. Fintatorp ser ut att ligga i Karlstad sfs.

Kila

Registren har kompletterats från flera andra källor. Detta anges inte på något särskilt sätt.

Långserud

Kålsäter i Långserud och Kålsäter i Gillberga förekommer båda i böckerna. Stor risk för sammanblandning.

Norra Råda

Många ortnamn med samma namn som i grannsocknar. Se även notis för Gustav Adolf.

Nysund

Alla ortnamn anges som liggande i Nysund, delas ej på Värmland och Örebro län i registren, då länstillhörigheten ändrats. Kolla i Värmlands Ortregister för länstillhörighet innan 1923. Torpet Vitvedsdalen skrevs under Hållunda, men efter 1850 under Liden

Rudskoga

De så kallade Tivedshemmanen överfördes till Nysunds socken 1771, men förekommer i Rudskoga kyrkböcker ända till 1808 och även efter detta år i enstaka fall. Håll alltså koll på båda socknarnas kyrkböcker vid forskning.

Stora Kil

Kils me (municipalsamhälle) bildades 1901. Benämns tidigare enbart Kil.

Trankil

Vigde i Trankil CI:3 samt EI:1 är kompletterade från Blomskog EI:1 samt CI:6. Vissa olikheter mellan dessa finns. Trankil CI:3 och EI:1 är huvudkällan om inte annat anges.

Visnums-Kil

Släktnamnet Bengtsing förekommer i trakten. Det är i vissa fall omöjligt att särskilja detta från en förkortning av patronymikonet Bengtsson.

Älgå

Vid registreringen av döda har man av någon anledning konstruerat en anhörig efter den dödes patronymikon.

Älvsbacka

Stora problem med tillförlitligheten i källorna. 1861-1920 är registrerat från SCB-utdragen och innehåller fler uppgifter än originalboken. Även skillnader i uppgifterna finns. Så kolla båda källorna vid forskning.