2008_21

Bergslagshistoria

Föreningen Bergslagsarkivs årsbok 19/2007, red: Peter Olausson, inb 98 s, ill, ISSN1100-7087, Örebro 2007.

“Bergslagshistoria är en årsbok med syfte att väcka intresse för Bergslagens historia och kulturhistoria” läser man på den här bokens omslag. Och visst bör den vara intressant för de värmländska släktforskarna. Årsboken 2007 handlar nämligen mycket om Värmland! Här följer några axplock ur det intressanta innehållet.

Kjell Åberg, som nyligen besökte vår förening, bidrar med två uppsatser. Den ena återger ordagrant Filipstads äldsta kyrkoräkenskapsbok 1648-1649 med kommentarer. Räkenskaperna ifråga avser bidrag till fattiga i staden om omnejd.

Årsbokens redaktör, välkände och flitige och numera fil dr Peter Olausson, har skrivit tre bidrag. Den första artikeln handlar om skifferbrytningen i Glava som startade omkring 1770 och som fortfarande är i drift. In exstenso återges ett protokoll från Gunnarskogs bergstingslag 1820, som berättar historien om hur det gick till.

I sin andra artikel skriver Olausson om Stömne koppargruva i Stavnäs socken där malm bröts under 1600-talet. Majoren Uggla på Hammarsten i Grums fick privilegium på driften men köptes efter en tid ut av bröderna Momma/Reenstierna. Företaget blev dock ingen större succé och gruvdriften lades ner senast år 1675.

Till hjälp för den som vill tränga djupare in i ämnet redovisar författaren en omfattande litteraturförteckning och notapparat.

Olaussons tredje artikel handlar om en liten anteckningsbok förd under 1800-talet av hembygdsforskaren Olof Jönsson Granström från Gräsmark. Denne vandrade omkring i bygden och letade efter malmfyndigheter varvid han intervjuade folk om guld, silver, koppar och järn. Samtidigt tog han tid på sig och noterade också annat än det som rörde själva malmerna. Det senare ger en bild av hur folk levde i bygden för 150 år sedan.

Thomas Kvarnbratt presenterar boken “Nycklar till Brukssamhället” som utgivits år 2007 av Värmlandsarkiv och där han själv svarat för sammanställningen av faktauppgifterna. Den bärande tanken bakom boken är att skapa en överblick över käll- och forskningsläget för varje bruk i landskapet.

Slutligen berättar Folkrörelsearkivets chef Berith Sande om det med statliga medel finansierade Access-projektet. Inom Bergslagsområdet har man i första hand inriktat sig på basarbete som inventeringar, vård, registrerings- och förteckningsarbete. Det är ett imponerande registreringsarbete som utförts.

Vid Folkrörelsearkivet rör det sig om drygt 230 hyllmeter handlingar, 511 affischer, 24 fanor/standar och 179 ljudband. Arkivet sitter på i vissa fall ett helt unikt material som bör bli alltmer intressant för släktforskarna allteftersom tiden går. Bara som ett exempel kan nämnas köpmannen och kulturpersonligheten Nathan Hedin i Sunne som efterlämnat ett komplett affärsarkiv 1870-1987.

Lars Gunnar Sander

Värmlands Släktforskarförenings hemsida