2004_42

Släktforskarnas årsbok 2004

360 sid. Ill. Redaktör Håkan Skogsjö. Sveriges Släktforskarförbund. Stockholm (tr Västervik) 2004. ISSN 0280-3984 ISBN 91-87676-34-6

Årsboken inleds av Bengt Hjord som skriver om “Västerviks perukmakare 1695-1800”. Här finner man en del information om detta hantverk, till glädje för den som råkar ha perukmakare bland sina anfäder.

Gunnar Ståhl berättar om ett dråpmål i Allbo härad år 1618. författaren skänker läsaren värdefulla tips om hur man kan registrera data från domböcker.

Lisa Qviberg skriver om Charles Antoin Français “La Fleur” Zamore och andra morianer i 1700- och 1800-talets Stockholm. Den exotiske huvudpersonen är anfader till den svenska släkten Zamore.

Den som forskar i domböcker vet att arvstvister är rena guldgruvor för släktforskaren. Med utgångspunkt från ett sådant mål har Henrik Mosén utrett en släktkrets i 1500- och 1600-talets Östergötland: “Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män”. Uppsatsen är ett bra exempel på hur man kan illustrera komplicerade samband så att även utomstående läsare hänger med. Något som inte alla skribenter inom släktforskningen lyckas med.

År 1796 infördes militär tjänsteplikt i de ryska östersjöprovinserna, något som fick unga estlandssvenska män att rymma till Sverige. En av dem var Stig Östenssons farfars morfar om vilken han skriver i “Sökandet efter en invandrarförfader”. Den avslutande släktöversikten visar att det går at komma långt tillbaka i tiden med hjälp av estländskt arkivmaterial.

Magnus Bäckmark och Peter Jennergren visar en fallstudie av hur anteckningar i en familjebibel, tillsammans med de nya sök- och kontaktmöjligheter som erbjuds genom Internet, kan fylla luckor i släktforskningen. “Lisa Holst och familjebibeln” handlar om en prostfru i Österåker, Uppland.

Den som forskar i Bergslagen har säkert i ett eller annat sammanhang stött på namnet Christiernin. Denna släkt kom att förse den tidiga svenska järnindustrin med en rad brukspatroner och bruksförvaltare. Stamfadern kom från trakten av Ringköbing på Jylland. Carl-Thomas von Christierson skriver om “Släkten Christiernins danska ursprung”.

Drygt 3000 svenskar deltog i det amerikanska inbördeskriget. Bland dessa fanns några officerare som fick tjänstledigt från den svenska armén. Om dessa skriver Per Iko i sin artikel “Svenska arméofficerare i blått”. En av dessa var värmlänningen Hjalmar Edgren (1840-1903).

Erik Johansson Kuoksu skriver om “släkten Keisari från Vettasjärvi” i Gällivare socken. Släkten var ursprungligen samisk men blev förfinskad i Tornedalen.

I en 38 sidor lång uppsats redogör Göran Sparrlöf för “Ätten Fot, Gjord Fot och något om hans ättlingar”. Gjord Fot som omtalas 1372-1411 var häradshövding i Ydre i Östergötland. Detta är en mycket faktaspäckad uppsats i ämnet medeltidsgenealogi som i huvudsak bygger på tryckta källpublikationer.

Om hur det var att vara hattmakare och bland annat brottas med skråväsendets varjehanda restriktioner, kan man läsa om i “Hattmakarsläkten Schmidt i Falun” av Ronny Norberg. Några medlemmar av ifrågavarande släkt etablerade sig som hattmakare i Amerika redan på 1700-talet och man förvånas över hur mycket uppgifter det går att få fram om dessa tidiga utvandrare som tydligen också for obehindrat fram och tillbaka över Atlanten.

En något annorlunda form av släktforskning visar Ulrika Andersson i “Två visor och en man”. Hon har analyserat två visor som handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunfullmäktige öster om Ystad. De personer som nämns i visorna har identifierats och via olika källor har författaren kunnat presentera levnadsbeskrivningar för dessa.

Den flitige Gunnar Ståhl, nämnd ovan, har bidragit med ytterligare en artikel i årsboken: “Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal”. Med exempel från författarens favoritområde, Allbo härad, visar han att det ändå fanns domare på 1600-talet som besatt sans och förnuft då det gällde mål om påstådd trolldom.

Årsboken avslutas av redaktören Håkan Skogsjö med “Släkten från Sunds socken på Åland”. Släkten är ett exempel på ståndscirkulation där det förr fordrades flera generationers strävanden för att nå toppen på den sociala rangskalan.

Lars-Gunnar Sander

Värmlands Släktforskarförenings hemsida