Innan tystnaden. Stjernsfors bruk och samhälle 1800-1900

Bengt Stjernlöf. 360 sidor, inbunden. Förlag: Promatec, Götetorpsvägen 84, 663 40 Hammarö. Tel. 054-524581. E-post:promatec@xpress.se ISBN 91-631-2974-4. Mer information om boken finns på www.stjernsfors.com

Stjernsfors eller Stjärnsfors är beläget fem kilometer väster om Hagfors i Norra Råda socken. Idag är det omöjligt att se något av den verksamhet som gjorde Stjernsfors till en industriell metropol i Värmland under 200 år. Författaren Bengt Stjernlöf är född i Stjernsfors och vill genom sin bok ”berätta hur det var innan tystnaden hade lagt sig över bruket”, som han skriver i företalet.

Denna bok kom ut till Värmländska bokmässan 2002 så det är kanske många av VärmlandsAnors läsare som känner till dem – men hellre en sen recension än ingen alls! Vid 2003 års bokmässa fick författaren också pris av Föreningen för Värmlandslitteratur för sin bok.

Förutsättningen för att en sådan här tjock bok om ett enda bruk kan skrivas är förstås att det finns källmaterial bevarat. Stjernsfors bruksarkiv förvaras vid Värmlandsarkiv och innehåller 22 hyllmeter handlingar med över 600 volymer. Det är alltså fråga om veritabla ”arkivmassor” och boken bygger på ett mycket omfattande forskningsarbete i dessa källor men också genom litteraturstudier – därom vittnar en omfattande litteraturförteckning.

Stjernsfors bruk var en grundpelare inom Uddeholm och grundades redan 1668 av Johan Karlström. En kort beskrivning ges av brukets öden under 1600- och 1700-talen men den egentliga handlingen tar sin början när år 1800 bryter in. Det är inte en bruksmonografi i strikt mening utan Bengt Stjernlöf tar upp en mängd aspekter på mänsklig verksamhet i Stjernsfors under seklet: levnadsvillkor, kvinnornas liv, social verksamhet, jakt och fiske, skolan, väckelsen och mycket annat.

Den andra huvuddelen visar på de olika industriella verksamheterna som bedrevs vid Stjernsfors – naturligtvis främst stångjärns- och manufaktursmidet och ståltillverkningen, men även svagdricksbryggeriet, träskotillverkningen och andra industrigrenar. Stångjärnssmidet upphörde 1884 och flyttades till Munkfors medan manufaktursmidet – alltså tillverkning av spik, hästskor, spadar, jordbruksredskap m. m. – hölls igång ända in på 1900-talet. Stjernsfors nedgång hör samman med etableringen av järnverket i Hagfors. Som en ersättning för järnbruket byggdes 1889 en massafabrik. Den lades ned 1919 och sedan dess härskar tystnaden i Stjernsfors. Detta och mycket annat får man veta i boken.

Själva boken är både vackert och funktionellt formgiven av Anita Stjernlöf-Lund, författarens syster som givit många värmlandsböcker form de senaste åren. Det svarta bandet med rött pärmpapper utgår från omslagsbilden – Pehr Hilleströms interiör från en stångjärnssmedja. Trots de många sidorna så är boken inte tungläst – vilket beror både på typografin men också på att texten är i bästa mening lättillgänglig och folkbildande. Det finns illustrationer i rikt mått – både porträtt på brukssamhällets invånare, statistik över produktionen men även många kartor och pedagogiska ritningar. Och visst finns det person- och ortregister också!

Carl-Johan Ivarsson