1997_32

En by i Järnskog

“Boken om Slärteg” av Forskargruppen för Slärteg. Järnskogs Hembygdsförening, Arvika 1995, inb, 239 sid, ill, kartor, källförteckn, ISBN 91-630-2597-3

Slärteg ligger i Järnskogs församling, i dag tillhörigt Eda kommun. Byn är belägen ungefär 10 km från norska gränsen. Boken omfattar följande kapitel:

1. Byn. Natur, bebyggelse, befolkning, arbete och gemenskap

2. Stugorna. Beskrivningen av alla nuvarande boställen med familjer, personer mm är utförd på ett bra sätt och dokumenterad med bra bilder.

3. Försvunna stugor – gamla platser. En bra karta över tidigare byggnader/stugor är framtagen med åtföljande utmärkta beskrivningar. Även en mängd andra platser är beskrivna som till exempel broar, mjölkbord, fotbollsplanen, dansbanan, hagar.

4. Fornlämning och fornfynd. Fornlämningar har belagts väl. Den gravhög som fanns på Systugans mark är märkt och har fått beteckningen nr 12 Järnskog. Fornfynd upphittades under plöjning i åkern vid Åsen på 1930-talet. Det var en stenklubba daterad till 2000 f Kr-1000 e Kr. Klubban överlämnades till Järnskogs Hembygdsförening. Vid sjön Vadjungen i Oset vid Näved finns också en lämning av en boplats från den äldre stenåldern. Människorna här levde på jakt och fiske. Det är mycket troligt att det funnits bofast folk i Slärteg under mycket längre tid är vad fornfynd och gravhögar givit vid handen. Andra fynd i Järnskog och Köla antyder att här funnits en välmående bondebygd sedan minst 7000 år tillbaka.

5. Byfogdarna. 1742 års allmänna byordning bestod av rätt krångliga regler. Bakgrunden var det så kallade solskiftessystemet. Redan vid denna tid utsågs en ålderman, senare benämnd byfogde, för att samordna de olika arbetsuppgifterna i byn. I större byalag utsågs två bisittare som hjälp vid lösandet av tvister och indrivning av böter. Vid storskiftet i Slärteg 1763 upprättades en omfattande instruktion för byfogden. Den bestod av nio mycket väl formulerade paragrafer skrivna av lantmätaren Olof Ågren som genomförde skiftet. Gårdsboken började föras 1892. I den beskrevs vad som skulle göras till exempel för nämnda år en upprustning av byvägarna. En av fogdens uppgifter var att hålla reda på utförda dagsverken. Det var en grannlaga uppgift med alla tänkbara arbeten och man kan med dagens tankesätt jämföra byfogden med någon slags poliskameral tjänst. En specificerad lista över alla byfogdar från 1859 till 1947 finns. Arbetsuppgifterna minskade gradvis allt eftersom kommunen övertog dessa. 1949 hölls den sista gårdsräkningen och då beslöts att inte tillsätta någon ny byfogde. Traditionen återupptogs emellertid 1979 eftersom det blivit många gemensamma frågor som inte längre sköttes av stat och kommun.

6. Knektar under tre århundraden. Denna del avhandlar alla händelser som rörde de indelta soldaterna. En omfattande beskrivning från 1622 till omkring 1911, mycket läsbar för en soldatforskare.

7. Beredskapstiden 1940-1945. Många för oss svenskar ovanliga händelser utspelades i byn under denna tid som man efteråt kan se positivt på. En god sammanhållning och kämpavilja hos militär och den civila befolkningen är något som inte så många minns eller ens känner till. Därför är detta dokument ovärderligt och välkommet.

8. Hantverk. En mångsidig beskrivning av det hantverk, som förr var ett måste för att bygden skulle överleva och frodas. Även de personer och familjer som utövade olika hantverk är beskrivna. Här kan nämnas måleri, pälstillverkning, Väst-Olas snickeriverkstad, Fäldts snickerifabrik, Smedjan Slatesmia, hovslageri och beredning av lin.

9. Jordbrukskassan. Från bildandet 1939 beskrivs hur banken utvecklades till nutid.

10. Hästen. Hästen var nödvändig för bygden och kunskapen om hästar var också stor i Nordmarken. Trav på is var den första hästsporten för vilken intresset ökade avsevärt efter bildandet av Vadjungens travsällskap. Planer fanns på att anlägga en travbana i Slärteg men de styrande i kommunen sade nej och erbjudandet gick över till Årjäng. Så här i efterhand kan man se vad man gick miste om. Förutom travet fick hästen göra det stora arbetet vid gårdarna och i skogen. I och med traktorns intåg i jordbruket på 1950-talet blev hästen överflödig i en mängd sysslor. Men det skulle förvåna om hästen inte får en slags renässans nu i vår tid.

11. Järnvägen. Byggandet av en järnväg till Skillingmark med anslutning till banan mellan Mellerud och Arvika innebar utveckling för bygden. En rolig beskrivning från beslut till genomförande samt skildring av trafiken och händelse.

12-14. Dessa kapitel behandlar amatörteater, musik, sång, femtioårskalas och begravningar.

15. Sjukdom och död. För tiden 1664-1920 redogörs för antal avlidna och dödsorsaker som till exempel olika sjukdomar, drunkning, ihjälfrysning och våldsam död.

16. Slärteg i tidningarna. Inom hemmanet har fostrats några journalister. Intervjuer har gjorts i tidningar och många händelser har uppmärksammats om jordbruket, musik och sång, slåttertävlingar, idrott samt jordbrukskassan.

17. Urkunder, protokull och skrönor. För att göra denna bok komplett är det självklart att dylika uppgifter skall ha sin plats. Referat ur skattelängder från 1500-talet, landskapshandlingar från 1600-talet, kyrkohandlingar, bouppteckningar samt sockenstämmoprotokoll.

Intrycket av denna bok är klart positivt och ger en mycket klar bild av hemmanet Slärteg. Om man skulle önska sig något som tillskott i denna välskrivna och vältäckande bok, skulle det vara ett namn- och ortregister.

Tom Silja, Forshaga

Värmlands Släktforskarförenings hemsida