1996_41

Resor, Östergötland och Varia

”Släktforskarnas årsbok 1996″ utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, red Håkan Skogsjö, Karlstad 1996, inb, 351 sidor, ill, kartor, källförteckningar, ISBN 1-87676-13-3. Pris medlemmar 240 kr, övriga 365 kr.

Årsboken har tre delar: Resor, Östergötland och Varia. Rubriken “Resor” är något långsökt men det har mindre betydelse. Bengt Hjord skriver om bergsidet Daniel Tilas svenska resesamlingar. Tilas eget register över de orter han besökt återges och här är Värmland rikligt presenterat.

Mikael Lejdeby skriver om “1600-talets båtsmän och förflyttningen av flottan till Karlskrona”. En något svårsmält uppsats för den som ej är speciellt bekant med ämnet. Men båtsmansforskaren finner här med stor sannolikhet många intressanta uppgifter.

Lars Hallberg skriver om “Svenska katolska präster i USA på 1870-talet”. Man läser här med speciellt intresse om svenska katolska familjer i Sverige under 1700- och 1800-talen. Åtminstone jag fick lära mig i skolan att katoliker inte hade något som helst existensberättigande i vårt land på den tiden. Men det var alltså en sanning med modifikationer.

Det är många släktforskare som i sin lokala medlemstidning brukar återge en för länge sedan timad händelse. Men alltför ofta är författaren så inne i sin forskning att han glömmer bort att läsaren inte har samma kunskaper som han själv vad gäller geografiska förhållanden och berörda personers inbördes relationer. Alla vi som skriver om en händelse i gången tid bör noga läsa Håkan Skogsjös uppsats “Stenen som minner om en drunknad löjtnant”. Här har vi ett lysande exempel på hur man levandegör historia. Kartor och fotografier bidrar till att läsaren hänger med i händelseförloppet på ett sätt som man ofta saknar i liknande skildringar. Kort sagt: det är så här det skall göras!

“Med rötter i Centraleuropa” heter Carl Szabads uppsats. Författaren berättar på ett medryckande och spännande sätt om sina släktforskarresor till Rumänien och Frankrike.

Årsbokens östgötadel inleds med en uppsats om “Borgmästarval i 1600-talets Söderköping” av Björn Helmfrid. En matnyttig berättelse för alla som har anfäder bland borgerskapet. Författaren beskriver bland annat hur statsmakterna blandade sig i valet av borgmästare.

Bo Lindwall bekräftar sin ställning som produktiv och framstående släktforskare i “Tage Danielssons förfäder”. Författaren redovisar 39 sidor (12 generationer) med anfäder till den kände östgöten. Ett mycket gediget arbete.

Jan Liedgrens (+) uppsats heter “Plock ur min farfars antavla”. En bra rubrik för det är litet småplock.

De flesta är väl vid det här laget med anledning av emigrationsåret ganska mätta på berättelser om utvandrare. Trots detta lyckas Elisabeth Thorsell ytterligare fängsla läsaren med “Utvandring från Östergötland”.

Olle Elm skriver om “Tre släkter från Kisa, Nyman/Nyberg, Jern med Vernsten & Spart”. Det är en genealogisk uppsats av det klassiska slaget vågar jag påstå. Ett arbete som vittnar om en mycket seriös släktforskare. Den omfattande notapparaten och källförteckningen är av sådant slag som man absolut måste läsa för inte riskera att missa eventuella tips.

Varia inleds med en lång uppsats om “Johan Bures släktbok över Bureätten tillkomst och tillförlitlighet” av Urban Sikeborg. På ett förtjänstfullt och övertygande sätt reder författaren ut vad som egentligen är myt och vad som är verklighet kring Bureätten. Uppsatsen är en sammanfattning, komplettering och tillrättaläggande av tidigare forskning kring denna släkt till vilken många släktforskare leder tillbaka sina anor. Men nog blir fler sörmlänningar än undertecknad en smula betänksamma då Stenkvista pastorat placeras i Småland och strängnäsbiskopen Zebrozynthius får sitt namn stavat “Zäbråzynthius”! Är det några nya stavningsregler inom språkvetenskapen som språksekreteraren Sikeborg tillämpar?

Pontus Möller skriver om “Jonas Sundel, rikshistoriografen som gick upp i rök”. Författaren berättar om hur han vaskat fram en bortglömd “kändis” från 1600-talet. Som vanligt skriver f d riddarhusgenealogen elegant och med glimten i ögat.

Ingeborg Brunkhorst redogör för en lång process ur Höks härads dombok titulerad “Mordbranden i Ränneslöv”. Hon visar hur mordbrännaren klarade sig undan straff genom att blåneka. Slutligen underhåller Olof Cronberg läsaren med en uppsats om oxhandlaren Anders Brun i Vimmerby. En del forskningstips serveras tillsammans med inblickar i den omfattande småländska oxhandeln.

Lars-Gunnar Sander

Värmlands Släktforskarförenings hemsida