Fjällfinnen på Kyrkskogen

Av KG Nerander

Inledning
Hembygdsföreningen i Köla har en mycket läsvärd skriftserie ”I Köla”, särskilt för släktforskare. T ex så handlar del V bl a om olika släkter, del VII bl a om emigrationen och del VIII bl a om hantverkare. Jag läser ofta om böckerna och hittar alltid något nytt vid varje omläsning.

I del III sid 52-64 finns en mycket spännande berättelse om ”Fjällfien”, fjällfinnen. Det fanns många skrönor om fjällfinnarna i Kyrkskogen, Köla och det var flera olika personer. De flesta av skrönorna samlades in av folklivsforskaren i Köla, Edvard Olsson (1862-1937). Dessa finns i folkminnesarkivet i Göteborg samt beskrivna i en bok av David Arill.

En berättelse skildrar hur fjällfinnens hustru dör och han gifter om sig med en ung piga. De vuxna barnen i det första äktenskapet lämnar hemmet och får ut sina förtida arv. Den nya hustrun blir förälskad i en ung dräng, Tjyv-Sven. De båda mördar fjällfinnen och flyr söderut till Göteborg med de två äldsta barnen i den nya kullen och en piga. Hustrun dör där förgiftad av arsenik enligt skrönan och TjyvSven dör så småningom i ett krig. De två äldsta barnen åtta resp tio år vandrar från Göteborg och tillbaka. En dramatisk skröna!

Min morfars bror, Karl Rencke, berättar om hur han forskar i Göteborgs landsarkiv för att hitta sanningen bakom mordet. På den tiden (1960) krävdes det ganska mycket av en släktforskare. Det fanns då inte internet eller släktprogram. Det som gällde var penna och papper samt ett träget arbete. Han lägger ned ett stort arbete i landsarkivet och lyckas också till slut hitta beskrivningen av dramat i hfl Köla AI:16 (1796-1802) sid 215.

Fjällfinnen var en mycket rik hemmansägare med stora ägor i både Skillingmark (Bön) och Köla (Älgestad). Han tillhörde den s k Tasse-släkten i Skillingmark. Det finns inga indicier på att han skulle vara av finsk börd utan Fjällfinnen var nog ett öknamn. Han hette Olof Olsson och var född 1732 i Bön, Skillingmark och död 1800 i Kyrkskogen, Köla. Han gifte sig 1758 med Margareta Jakobsdotter också född 1732 i Bön. Familjen flyttade 1763 från Bön till Kyrkskogen. Hustrun dog 1780 i Kyrkskogen. De fick sju barn varav Jakob, Amund och Olof växte upp och bildade familjer.

Familjen hade en ung piga, Kerstin Danielsdotter, drygt 30 år yngre än husbonden. De gifte sig 1790 och fick så småningom en ny kull med fem barn varav Anders, Gullbrand och Karin bildade familjer. Husbonden dör 1800 av lungsot enligt dödboken. Hustrun, Kerstin Danielsdotter, drängen Sven Olsson (Tjyv-Sven), pigan Karin Persdotter samt barnen rymmer till Göteborg i januari 1801. En 30 mil lång slädfärd i kallaste vintern, som säkert tog flera veckor! I maj 1801 återkommer barnen Gullbrand och Karin från Göteborg till Gunnarsrud. Hustrun dog 1801 i Göteborg enligt anteckning i kyrkboken. De unga barnens hemfärd verkar också som en spännande historia. Förmodligen togs de hand om av en präst i Göteborg, som via kontakter med andra präster lyckades förmedla deras hemtransport.

När jag läste om detta spännande drama så blev jag nyfiken på vad som hände med barnen, men också varifrån den andra hustrun, pigan och Tjyv-Sven kom. Ättlingarna till alla barnen är nu i stort sett  kartlagda förutom alla de som emigrerade till Norge och Amerika.

Platsen för dramat
Olof Olsson och hans familj bodde i Kyrkskogen. Ett glest befolkat hemman i nordvästra Köla på gränsen till Norge och Skillingmarks socken. Boplatsen ligger nära vägen mellan Skillingmarks och Köla kyrkor i det lilla näset mellan Melltjärnet och Asketjärnet ca en mil öster om Skillingmarks kyrka. Platsen kallades Fjäll, därav säkert öknamnet Fjällfien. Fjäll ligger nästan exakt på gränsen mellan Nordmarks och Jösse härader. Mycket nära ligger f d provinsialläkare Gardells (farfar till Jonas Gardell) jaktstuga. Man kan köra bil dit och det finns en anlagd rastplats där. I ”I Köla” del IV, kapitlet om övergivna boplatser finns en beskrivning på sid 96 och en bild på sid 94.

Andra hustrun Kerstin Danielsdotter 1763
Det står inget mer om henne än att hon var född 1763. Efter att ha följt henne bakåt i husförhörs- och flyttningslängderna så kom jag fram till att hon var född i Västra Stömne, Stavnäs i en torparfamilj. Jag har letat i församlingarna i Göteborgs kommun efter någon dödsnotis, men inte hittat henne. En uppgift som fortsatt återstår.

Pigan Karin Persdotter 1780
När jag följde henne bakåt, så visar det sig att hon var kusin till Kerstin Danielsdotter. Hon föddes i Ollevik, Stavnäs. Någon inflyttningslängd finns inte för denna tidsperiod, men jag hittar henne 1803 i Nolgård, Stavnäs. Hon gifte sig aldrig, men fick barn med tre olika fäder och dör 1858 som fattighjon i Mörtnäs, Stavnäs. Några efterlevande lever nu i Sverige och förmodligen också i USA. Hon hade säkert mycket att berätta.

”Tjyv-Sven” Sven Olsson
Det går inte att följa honom bakåt och det finns inget uppgivet födelseår. Enligt en skröna så var han fältjägare och enligt en annan så dog han i slaget vid Leipzig 1813. Värmlands fältjägare deltog i detta slag så det är inga otroliga uppgifter. Fältjägarna var värvade regementen och inte indelta, så han kunde samtidigt vara dräng och fältjägare. Här finns det mer att göra.

I. Jakob Olsson 1761
Äldste brodern i första kullen född i Bön, Skillingmark. Gifte sig första gången 1787 med Ingeborg Nilsdotter född 1764 i Nedre Älgestad. Förmodligen börjar Jakob och Ingeborg misstänka att fadern har äktenskapsplaner och flyttar 1787 från Kyrkskogen till Övre Älgestad och Jakob får där ut sitt arv. Ingeborg dör 1805 i Övre Älgestad. Jakob gifter om sig ca 1807 med Marit Persdotter född 1778 i Övre Älgestad. Jakob dör 1819 i Övre Älgestad och Marit dör på samma plats 1865. Jakob får sammanlagt elva barn med sina två hustrur varav sex barn bildar familj. Familjen finns beskriven i boken ”Greges i Tömte”. Ett barnbarns barn, Henry Olsson, blir medlem av Svenska Akademin på den tiden ”Snille och smak” betydde något.

Ättlingarnas släktnamn: Aurbakken, Beckman, Berg, Bergenlind, Bergius, Bergström, Bernholm, Besterman, Björklund, Blomstrand, Boborg, Borén, Borg, Brask, Bratt, Brühn, Bylin, Böhn, Crafoord, Darke, de Figueiredo, Ekberg, Ekebo, Ekelund, Eldholm, Elgh, Enström, Envall, Fjäll, Forsberg, Fryk, Funeland, Gomes, Grundel, Gryttman, Haglund, Hallander, Hallberg, Holmkvist, Holt, Hugne, Hultström, Hvitt, Högberg, Höglund, Junghage, Karnbrink, Kindberg, Knave, Krogh, Kåremark, Kölén, Körner, Landén, Lillsäter, Lind, Lindholm, Lindkvist, Ling, Lundgren, Luthander, Lövgren, Malmstedt, Moberg, Mård, Möller, Norbäck, Norell, Näslund, Nävehed, Omnell, Opseth, Palén, Ramström, Rydström, Sax, Selin, Selldén, Sidestam, Skarfelt, Skistad, Skönnå, Solberg, Solman, Stolpe, Styffe, Sundberg, Sundin, Söderlund, Sördell, Tomte, Torgilsman, Trandem, Trane, Törnblom, Utbult, Wahlström, Walander, Westin, Wiemer, Åhs och Ödeen.

I. Amund Olsson 1763
Amund flyttar 1788 till sitt arvegods i Bön, Skillingmark. Han gifter sig 1789 där med Marit Olsdotter född 1767 i Bön och död 1813 på samma plats. Jag har inte funnit Amunds dödsnotis, men förmodligen efter 1821. Amund får sju barn varav fyra bildar familj i Sverige.

Ättlingarnas släktnamn: Blad, Blasius, Boström, Bratt, Bäckström, Bönström, Dahl, Eide, Forslund, Granander, Helander, Högberg, Krogh, Kutt, Mossvik, Ordéus, Skog, Stenborg, Strömberg, Svala, Trädgårdh, Tvetus, Wikstrand, Wikström och Ågaurdh.

I. Olof Olsson 1770
Olof, som är det yngsta barnet i den första kullen flyttar 1801 till Övre Älgestad och gifter sig där 1802 med Karin Persdotter född 1782 i Övre Älgestad och dör 1868 på samma plats där också Olof dött tidigare 1854. De får sju barn varav tre bildar familj. Ganska många av ättlingarna emigrerar till Norge och Amerika.

Ättlingarnas släktnamn: Alström, Bergryd, Björklund, Fjäll, Kaplan, Kullgren, Melin, Robarth, Roos, Smitt, Wallgren och Östman.

II. Anders Olsson 1790
Anders, den äldste sonen i andra kullen flyttar samtidigt med Olof till Övre Älgestad. Anders bor hos Olof tills han i sextonårsålder börjar att tjäna som dräng. Jag har inte hittat några giftermåls- och dödsnotiser för honom. Däremot får han utomäktenskapliga tvillingdöttrar med Karin Svensdotter född 1790 i Högsäter, Skillingmark och död 1863 i Bergerud, Skillingmark. En av tvillingarna dör vid födseln, men den andra växer upp och bildar familj. Många ättlingar emigrerar.

Ättlingarnas släktnamn: Amneteg, Elgh, Lövgren och Stenberg.

II. Gullbrand Olsson 1794
Gullbrand var en av de två barnen i den andra kullen, som enligt kyrkboken återvände från Göteborg. De togs om hand i Gunnarsrud av deras kusin på faderns sida Marit Hansdotter född 1777 i Bön. Marit var gift med nämndemannen Anders Börjesson född 1769 i Bergerud. Gullbrand gifte sig ca 1822 med Marit Nilsdotter född 1795 i Bön och död 1877 i Bergerud. Gullbrand dog tidigare på samma plats 1851. De får fyra flickor, en blir tidigt sjuklig och bor hos modern hela sitt liv, en emigrerar till Norge och en blir dömd till döden för barnamord men benådad till en månads vatten och bröd. Säkert ganska jobbigt för föräldrarna. Den fjärde och yngsta dottern systern gifter sig och bildar familj.

Följande släktnamn finns bland ättlingarna: Björk, Fryk, Klevestrand, Norbäck, Nordlander och Wettmark.

II. Karin Olsdotter 1797
Det andra barnet som återvände från Göteborg och omhändertogs också av Marit Hansdotter var Karin. Hon gifte sig 1819 med hemmansägaren Halvard Nilsson född 1792 i Olerud, Skillingmark och död där 1883. Där också Karin dog 1878.

Ättlingarnas släktnamn: Nordlander (samma släkt som är ättlingar till Gullbrand).

• Referenser
• David Arill: ”Värmländska folkminnen”, 1932
• Dialekt, namn och folkminnesarkivet i Göteborg (Institutet för språk och folkminnen)
• Hembygdsföreningen Köla Stämma: ”Greges i Tömte”, 2012
• Hembygdsföreningen Köla Stämmas skriftserie: ”I Köla” del III,
  1961 och del IV, 1963
• Kyrkböcker