Fyrtal i borgmästare – eller?

av Jan Olov Nilsson

När folk får veta att man släktforskar kan det heta att ”det är inget intressant för mig. Det är bara torpare och bönder.” Jag brukar då invända att en torpare kan ha ett nog så intressant liv, och om någon anfader eller anmoder dessutom råkat i klammeri med rättvisan kan det finnas rika ingångar till liv och leverne i domböcker och rättegångsprotokoll.

Jag väntade mig heller inte finna annat än småfolk beroende av åker och väder när jag började forska på min mors sida. Så mycket visste jag ju att min mormors anor i Gräsmark var skogsfinnar ända bort till Savolax, och morfar stammade väl mest från torpare i Ekshärad.

Så förvåningen blev stor när en morfarsgren plötsligt for i väg till bergsmän och bergsfogdar i Filipstads bergslag. Jag kunde dessutom snart inkassera två borgmästare i Filipstad under 1600-talet. Den förste var den andres svärfar, och det var ju tämligen naturligt. En småstadsnobless där släkterna gifte sig med varandra, och där förmodligen alla rådmän och borgmästare så småningom var befryndade. Samma fenomen hade jag ju sett på finnskogen där alla giften skedde inom samma kulturkrets.

Ett par borgmästare är ändå uppiggande bland alla torpare, det får jag medge, men ändå ett slags kuriosum.

Men när jag sen började forska på min fars bohuslänska och norska släkt, och ett av spåren helt plötsligt leder mot Filipstad. Och två andra borgmästare under 1600-talet! Då räcker knappt osannolikt till.

Så var det då verkligen på riktigt?

Strömstadspigan
När jag ansåg mig ha utrett min norskfödde fars synnerligen snåriga släktförhållanden, så återstod ändå en ana där jag fullkomligt kört fast. Min farmors farfars mor. Hon heter Maja Lena Dahlholm och jag hittar henne som piga hos en kapten Strömsten i Strömstad 1819. Hon är då 29 år, gravid och ogift, och hon kommer inte att gifta sig med barnafadern förrän 14 dagar innan förlossningen.

Det ena mysteriet är hennes familjenamn. Hon är ingen mamsell Dahlholm från stan. Det finns ingen familj med det namnet i Strömstad. Vilket också möjligen skulle kunna förklara det andra mysteriet, att hon och hennes Jonas Nilsson väntar så länge med att gifta sig. Om hon inte har föräldrar, eller i vart fall far, i närheten, så kanske hennes förmyndare är en farbror eller bror, och hon har inte lyckats nå någon för att skaffa fram ett intyg från giftoman att förete  rästen. Hon var ju ändå kvinna. Och omyndig.

Varifrån kommer då Maja Lena Dahlholm? Hon går att spåra ett snäpp tillbaka i tiden, till en pigtjänst på Blomsholms gård i nordligaste Bohuslän. Men där är det stopp.

När jag sen letar efter dahlholmar finner jag en koncentration i Eds socken i Dalsland ett par generationer före Maja Lena. Men hon är inte född i Ed vare sig 1791 eller åren däromkring.

Hur många timmar jag sen brukade på att tröska igenom Dalslands kyrkböcker vågar jag inte tänka på. Men det bar frukt. Maja Lena var född i Billingsfors. Och året var nästan rätt. 1790. Det visade sig också vara lättare att följa henne framåt än bakåt, och jag landade till slut på Blomsholms gård i Bohuslän. Det var min Maja Lena!

Skomakaren
Maja Lenas far Johannes Dahlholm var skomakare, och det var förmodligen rätt tänkt att etablera sig på bruket i Billingsfors. Smeder och svenner sliter fort ner ett par träskor.

Men varifrån kom de då, skomakaren Dahlholm och hans hustru Maria Ekström. I husförhörslängden (Billingsfors A1:2 sid 29) finns förstås ingen födelseort angiven, bara ett födelseår, 1756 för dem båda. På Maria går jag bet. Av namnet att döma kan hon vara en smeddotter, men jag finner ingen smed Ekström med en dotter Maria. Men Johannes, kan han ha någon koppling till den släkt Dahlholm jag tidigare hittat i Dals Ed?

I Ed fanns komministern Andreas Dahlholm, och där fanns också kyrkoherden Jonas Carlhamn. Och när jag sen försöker googla mig fram till skomakare Johannes Dahlholms första andetag i livet så får jag en träff på släktdata.org i Sanne socken i Bohuslän. Johannes född den 29 juni 1753, föräldrarna Nils Dahlholm och Cat. Carlhamn.
(Sanne C:2 sid 267) Fadern visar sig vara korpral vid Bohusläns dragoner, och Sanne ligger i Sörbygden i Bohuslän på gränsen till Dalsland.

Det föds fler barn i Sanne och föräldrarnas namn utkristalliserar sig till Niclas/Nicolai Dahlholm och Anna Catharina Carlhamn. Kyrkoherdens och komministerns barn i Ed gifte sig alltså. Det skedde i Eds kyrka den 15 februari 1733 (Dals Ed C:1 sid 233).

Nu var ju Johannes Dahlholm enligt husförhörslängden i Billingsfors född 1756. Ändå känner jag mig säker på att det är rätt Johannes, och jag ska återkomma till varför.

Mot Värmland
Så hur går man nu bakåt när det inte längre finns några kyrkböcker till hjälp?

Jo, och det är nu vi hamnar i Värmland, Annas mor visar sig heta Sara Engelborg Faxell, och med det namnet är det bara att leta i adelsvapen.com och liknande sajter. Det är visserligen  andrahandskällor, men till skillnad från våra vanliga torpare och bönder, får man nog anse att dessa översta samhällsklasser är tämligen välutredda.

Sara Faxell är dotter till kontraktsprosten i Näs, Erlandus Svenonis Faxelius och Maria Strokirk från Filipstad. Även Jonas Carlhamn är värmlänning. Son till en skeppare i Karlstad, och som sen läste till präst och disputerade vid universitetet i Åbo. Han och Maria gifte sig  på Värmlandsnäs 1702.

Marias föräldrar var Ewert Strokirk, borgmästare i Filipstad, och Ingeborg Håkansdotter Skragge, vars far Håkan Skragge naturligtvis var borgmästare i Filipstad.

Fyrtalet fullbordat! Två från far och två från mor, och ingen i släkten har bott i Filipstad på mer än 300 år. Men nu skulle det ju faktiskt kunna vara så att den skomakare Dahlholm jag hittade i Billingsfors egentligen tillhör en annan släkt Dahlholm i Dalsland. För det finns flera. Det kan vara så, jag är medveten om att fyrtalet kan spricka om  någon synar. Det skulle vara spännande! Men det jag fäster mig vid är skomakarbarnens namn.

Den förstfödde sonen får heta Niclas. Och när Niclas Dahlholm och Anna Carlhamn i Ed får sitt första barn den 9 maj 1733 så får hon namnet Maja Lena. (Dals Ed C:1 sid 403). Skomakarens yngsta dotter ges samma namn som hans äldsta syster, och första gossen får namn efter hans far. Så jag säger som GW Persson. Jag hatar slumpen.

Alla hänvisningar till kyrkböcker avser Arkiv Digital.

”Mina” borgmästare i Filipstad
Håkan Svensson Skragge, borgmästare i Filipstad ca 1630-35
farmors farfars morfars farmors mormors morfar

Måns Skräddare Elofsson, borgmästare i Filipstad 1639-40
morfars farfars mormors farmors farmors far

Evert Strokirch, borgmästare i Filipstad 1653-54
farmors farfars morfars farmors mormors far

Jon Jonsson Fernell, borgmästare i Filipstad 1665-67
morfars farfars mormors farmors farfar

Min mors släkt finns beskriven i Masurholk och fallråg – en släktresa genom Värmland under 400 år (Ultima Esperanza Books 2015). Min fars släkt i Olaf – historien vi aldrig ärvde (Ultima Esperanza Books 2016). jan-olov51@hotmail. com