Vem tror du att du är – eller –
Plötsligt händer det

Av Anders Höglund

Många släktforskare har under sitt letande efter förfäder misslyckats med att föra i bevis en eller flera muntliga skrönor, som har levt sitt eget liv i släkten, generation efter generation. Jag är en av dem. Min släktskröna gick ut på att släkten hade en koppling till en svensk kung som varit på genomresa i släktens hembygd. Det gick naturligtvis inte att bevisa, så, bort med den skrönan. Det närmaste en kung, som min släkt kommit, är ett brev som Carl XIV Johan undertecknat. Kungen gav två kusiner tillstånd att gifta sig, trots det nära släktskapet.

Men så är det, som det står i reklamen för ett visst lotteri. ”Plötsligt händer det”, att man hittar kopplingen till riktigt gammal adel, eller till en kung. Under de senaste två åren, har det hänt mig två gånger. Båda gångerna har det gällt utredningar som jag gjort på beställning. Båda gångerna har det handlat om släkter i Rudskoga socken i sydöstra Värmland. Båda gångerna har det handlat om en inte helt ovanlig ståndscirkulation, men som alltså toppats med kopplingen till en kung.

För ett par år sedan, började jag leta förfäder till Björn Johansson, född 1944 i Rudskoga socken. Det flöt på som det brukade. Jag noterade 4 generationer med bland annat hemmansägare, brukare, rättare, statkarl, torpare, och jordbruksarbetare, alla med patronymikon i efternamnet.

I den femte generationen bryts trenden. Mannen har visserligen det inte så ovanliga efternamnet Andersson, men han arbetar inte inom jordbruk, utan han är masmästare i Ramundeboda, Örebro län. Hustrun bär släktnamnet Norberg. Hennes fader, Sven Norberg, född 1756, var bruksskogvaktare på Stora Lassåna bruk i Ramundeboda. Hans svärfar, Erik Persson Schult, född 1741, var hammarsmedsmästare i Ramundeboda.

Nu kommer Smedskivan fram. Där hittar jag fyra generationer hammarsmeder med efternamnet Schult. Den äldsta var mästersmeden Henrik Schult, född 1655. Här tar släkten nästa steg i ståndscirkulationen. Henrik Schult gifte sig med Beata Undenia, född i Undenäs. Utan att titta vidare, förstår jag att det döljer sig en prästsläkt bakom Beatas efternamn. Undenia, är en feminin form av ett latiniserat efternamn. Det namnskicket var mycket vanligt bland kyrkans tjänare.

Beatas pappa hette Haqvin Undenius, född 1652 i Undenäs, Skaraborgs län. Han var prost och kyrkoherde i hemsocknen. Hans hustru blir nästa ”länk” i ståndscirkulationen. Hon hette Märta Lenck, född 1660 i Undenäs, dotter till adelsmannen Jakob Lenck, född 1624.

Jakob Lencks hustru leder oss till nästa adliga släkt. Hennes namn var Constantia Frankelin, född 1631 i Undenäs. Constantias far och farfar leder oss vidare bakåt i tiden, och nu börjar det hetta till i letandet.

Farfadern hette Henrik Frankelin, född 1565. Han var gift med Constantia Eriksdotter, född på Stockholms slott natten mellan den 13 och 14 juni 1560.

Nu har vi hamnat i finrummet hos den tidens jetset. Constantia Eriksdotter har ett efternamn till. Hon hette Vasa, och var dotter till Gustav Vasas son, Erik XIV. Nu är ståndscirkulationen fullbordad.

Vän av ordning kan nu invända, och säga att Erik och hustrun Karin Månsdotter inte hade någon dotter som hette Constantia.

Det är helt rätt, men innan Karin Månsdotter kom in i bilden, hade Erik en frilla vid namn Agda Persdotter. De hade två eller kanske tre döttrar. Förhållandet var allmän känt och accepterat.

Både kung Magnus Erikssons landslag från 1350 och kung Kristoffers landslag från 1442 reglerar hur så kallade frillobarn ska uppfostras. Modern skulle ta hand om barnet tills det var tre år och fadern tills det var sju. Båda föräldrarna hade vårdnaden tills barnet var sju år, då det ansågs vuxet. Till skillnad från barn födda i “hor” fick frillobarn ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän 1734.

Det förtjänar att påpekas att frillobarn inte bara hade arvsrätt. De kunde också få förläningar. I Constantia Eriksdotters fall, gällde det bland annat nio gårdar i Väne härad, Älvsborgs län. År 1595 fick hon Bocksjöholm med 13 kringliggande gårdar, i Undenäs socken, Skaraborgs län.

Mer om Agda Persdotter och hennes döttrar hittar du till exempel på Wikipedia.

Gustav Vasa är fjortonde generationen före Björn Johansson i Revsten, Rudskoga. Gustav Vasa har kända förfäder i ytterligare femton generationer. Där hittar man både kända och mindre kända adliga släkter. Det blir en resa genom historien, som heter duga, ända ner till år 1100.

Samma resa fick Ebba von Sydow göra, med hjälp av släktforskaren Ted Rosvall, i programmet ”Vem tror du att du är”, som sändes i STV, 21 september detta år. Hon har samma koppling till Vasakungen, som Björn Johansson i Rudskoga, numera bosatt i Degerfors.

Det ovan skrivna redovisar endast det direkta släktskapet mellan Björn Johansson i Revsten, Rudskoga, och kungafamiljen Vasa. Den ”fullständiga” antavlan innehåller i dagsläget drygt 800 namn, men skulle kunna utökas ytterligare. Främst genom kompletteringar med syskon i alla släktled från och med smedsläkten Schult, och bakåt i tiden.

Källor:
– Berörda socknars husförhörslängder, församlingsböcker, föddevigde och dödböcker.
– Smedskivan
– Internet, främst Wikipedia