När Anders Eriksson köpte hela Elofsbyn i Långserud

Av Mats Johansson

Ett gammalt bevarat fastebrev har lagt grunden till en släktberättelse om min förfader som kom hem från Trettioåriga kriget med pengar nog att köpa hela gården Elofsbyn i Långserud.

Fastebrevet är utfärdat vid Gillbergs härads laga ting i Backa, Långserud den 10 mars 1651 till Anders Eriksson i Elofsbyn som ett bevis på att han nu är ägare till hela gården. Anders har inför sittande ting visat upp elva köpebrev och har flera goda mäns vittnesmål om att han ärligen köpt ut Huge Andersson i Eldansnäs och Olof Karlsson i Rudsbyn för två riksdaler vardera, Hans Olofsson i Högen för fem riksdaler, Karin Andersdotter i Graven och Anders Pedersson i Kolsheden med halvtredje riksdaler var för deras del i bete, Joen Joensson och Bryngel Joensson för tjugo riksdaler, Erik Eriksson i Ölmheden i Sillerud för hans del i Elofsbyn för fyra och tjugo riksdaler, Bryngel Bryngelsson i Takene och Ivar Bryngelsson för fyra riksdaler vardera och Anders Torstensson i Nysäter, Gillberga socken för sex riksdaler samt en bok för skatt.

För sammanlagt sextiosju och två tredjedels riksdaler samt en bok för skatt, har Anders Eriksson alltså köpt hela Elofsbyn med hus, jord, åker, äng, skog, mark, torp och torpställe, kvarn och kvarnfall, fiske och fiskevatten samt ”alla andra till och omägor i våta och torra, närby och fierran platt intet undantagandes aff alt, som thertill aff ålder legat haffwa, nu ligger eller härefter lagligen tilläggas kan”.

Elofsbyn som det såg ut vid tiden för Anders Erikssons köp. Kartan från 1646 års geometriska jordebok

Säljarna förklarade att de fått sin betalning och att de nu ”tillegnande thet altsamman ovan bemälte Anders Eriksson samt hans hustru barn och arvingar att niute bruka och behålla evärdeligen.”.

Att Anders Eriksson skulle ha varit en hemkommen soldat är dock högst tveksamt. Släktberättelsen är, som nästan alla liknande historier, ett sentida påhitt för att göra släkten mer intressant. För Anders har innan köpen, enligt samma fastebrev, nämligen ärvt sin far Erik Erikssons del i tredjedelshemmanet Elofsbyn.

Innan Anders fick sitt fastebrev har hans köp enligt lag varit kungjort vid tre föregående ting. Enligt Gillbergs häradsrätts dombok skedde det första gången 20 januari 1649, andra gången 3 september 1649 medan det saknas uppgift om det tredje tillfället, men det bör ha skett under 1650.

När Anders Erikssons köp godkänns av häradsrätten protokollförs händelsen som sig bör i domboken. Protokollet gör klart att även Anders far, Erik Eriksson, köpt Elofsbyn en gång i tiden. När framgår tyvärr inte, men Erik köpte gården av Halvard i Kroken, Bengt i Rudsbyn och Gunilla i Rudsbyn för tio riksdaler och en ektunna råg vardera samt av Huge i Eldansnäs och Måns i Björktjärn för fem riksdaler vardera. Om Erik redan har ett farsarv framgår inte av domboken, men det är troligt.

Tidpunkten för Erik Eriksons köp framgår, som sagt var, inte i domboken 1651. Men i protokollet från Gillbergs häradsrätts vinterting i januari 1631 finns en anteckning om att Elofsbyn fått ny ägare vilket kungjorts; ”Eilsbyn itt tredingstorp första gången” – d.v.s. att köpet av tredjedelshemmanet Elofsbyn gjorts känt för allmänheten för första gången.

Erik Erikssons namn försvinner ur mantalslängden inte så lång tid efter köpet. Förmodligen inte för att han avlidit utan att han av ålder gått ur mantal. Istället nämns sonen Anders Eriksson från år 1635.

Anders Erikssons farfar hette Erik Halvarsson och var även han bosatt i Elofsbyn, vilket framgår av 1613 års skattelängd för Älvsborgs lösen.

Elofsbyn, eller Egilsbyn, som gård nämns i en skriftlig källa för första gången i Älvsborgs lösen år 1571 genom att ”Halffuar i Egilsby” betalat sin påtvingade skatt. Denne Halvar bör vara Erik Halvarssons far. Han finns även upptagen i 1610 års hjonelagslängd.

I ett andra bevarat fastebrev, beviljat av Gillbergs härads laga ting i Töresbol, Glava den 12 mars 1695, erkänns Erik Anderssons son, ”ärlige och beskedlige daneman” Anders Andersson i Elofsbyn, som ny ägare till gården efter att han köpt ut sin syster Ingeborg Andersdotters ärvda del för tjugo riksdaler ”courant”. Ingeborg är bosatt i Rotvik i Gillberga och har tills nu ägt halva gården. Det har emellertid dragit ut på tiden från att syskonen kom överens om affären tills tinget beviljar fastebrevet. Köpet kungjordes första gången redan vid tinget 12 oktober 1692, och därefter 15 mars samt 23 oktober 1693, utan att något klander väcktes. När häradshövding Erick Gyllenflyckt efter sedvanlig prövning beviljar fastebrevet bestäms att Anders Andersson ska betala trettioåtta öre silvermynt i ersättning för domarens domkval.

”Halffuar i Egilsby” var min morfars farfars farfars morfars farfars farfar. Och faktiskt är det så att ett stycke av Elofsbyns hemman fortfarande, nästan 450 år efter att Halvard betalade sitt bidrag till Älvsborgs lösen, finns i släktens ägo.

Elofsbyn från 1880-talets häradsekonomiska karta

Tryckta källor:
Birger Lindskog (red): Långserud en sockenmonografi

Otryckta källor:
Fastebrev, avskrifter Gillbergs härads domböcker
Kyrkböcker; Långseruds och Gillberga socknar
Mantalslängder, Långseruds socken
Digitala Forskningssalen, Riksarkivet
Lantmäteriet