Landstingsarkivet

Av Inga Kullgren

Hösten 1863 höll Landstinget i Värmland sitt första sammanträde. 135 år senare, närmare bestämt på hösten1998, invigdes Arkivcentrum Värmland och där öppnades landstingets första centralarkiv. Snabbt fylldes magasinen på plan 1-2 på Hööksgatan 2 med landstingets arkivmaterial.

Pappersjournaler dominerar och finns från ca 1800 från Filipstads och Karlstads lasarett. Dessa äldre handlingar är översikter över alla som varit inskrivna under året. Där finns namn, hemort, in/utskrivningsdatum, orsak/resultat av vården och vem som betalade uppehållet. För att hitta äldre journal räcker inte födelsedata utan man måste veta vilket sjukhus, ev. avdelning, vilket år och aktuellt efternamn. Man skrev in patienterna i nummerordning varje år och förde sedan in efternamnet i ett bokstavsregister.

Som mest fanns 11 sjukhus i länet och idag har vi 3 kvar. För journaler gäller 70 årsgränsen när det gäller sekretess men man har alltid rätt att få ut sin egen och även en nära anhörig dödsjournal. Idag finns bara datajournaler och dem begär man ut på den vårdinrättning, som man besökt.

Utanför sjukhusen sköttes vården på landsbygden av provinsialläkare fram till 1965 och i städerna av stadsläkare fram till 1967. Staten ansvarade för dessa men landstingen tog över distriktsläkare och vårdcentraler när dessa inrättades.

Kristinehamns hospital/Mariebergs sjukhus öppnades 1887 för 290 patienter men växte fort. Tidigare hade de ”sinnessjuka” ofta tagits om hand på fattiggårdar eller sänds till centralhospitalet i Vadstena. Vid inskrivning ställdes frågor om bl.a. föräldrarna är släkt eller om någon i släkten lidit av sinnessjukdom och i en del journaler finns även fotografi på den intagne. Exempel på detta:

Många patienter blev kvar där i åratal och många tragiska öden kan man läsa om i dessa journaler. En fru skickade sin man med hjälp av prästen till Marieberg. I hans journal ligger fortfarande de brev han skrev till sina grannar med vädjan om att se till att hans barn hade det bra.

Till slut rymde han hem och fann att hans fru hade fått fler barn med en annan man och han bodde nu i hans hus. Naturligtvis blev han rasande och länsman tillkallades, som körde honom tillbaka till Marieberg där han blev inlåst för gott p.g.a. raseri och aggression!!!

På Marieberg hade man eget kapell och kyrkogård och egna kyrkböcker. Det finns församlingsböcker 1916-47, födelse/dopbok 1947-59, död/begravningsbok1903-61 och kyrkojournal 1887-1929. När någon dog meddelades hemförsamlingen. Dessa böcker finns idag på Landstingsarkivet.

Sanatoriet i Arvika invigdes 1912 och dit skickades i första hand botbara patienter, även om många dog där de första åren.

Även bygdesanatorier och tuberkulossjukhus inrättades i länet. Vid inskrivning till sanatoriet noterades om fler i familjen hade TBC eller var man kan ha smittats.

Man låg ofta i fler år där och man införde skolgång för barnen 1918 och 1927 öppnades en barnpaviljong.

Värmland var indelat i olika dispensärsdistrikt. Därifrån informerade man om smittorisker, hjälpte de nödlidande och registrerade de sjuka och hjälpte dem till vård. De anordnade sommarkolonier för friska barn från familjer med TBC. Sanatoriets läkare Arvid Labatt besökte alla dessa kolonier och fotograferade. Två album finns på Landstingsarkivet med fina sommarbilder från början av 20-talet.

1887 bildades en förening för sinnesslöa barns vård och en ”idiotskola” inrättades på Älvgatan 47 intill CSK. 1914 köptes landeriet Ulleberg och ett vårdhem och skola öppnades där. 1966 var det slitet och omodernt och man började flytta ut till det nya Sätters vårdhem på Hammarö. En del patienter flyttade till elevhem, inackorderingshem eller till lägenheter. 1987 tog kommunerna över ansvaret och Sätters vårdhem lades ner.

På senare år har det varit många förfrågningar från personer, som varit på barnhem. Landstinget blev huvudman för barnhemsverksamheten ca 1950.

Tidigare drevs oftast hemmen i privat regi med donationspengar. De barnhem man tog över var Upperud i Molkom, Lappnäs i Sunne, Kristinegården i Kristinehamn och mödra- och barnhemmet Hynboholm. Oftast följde liggare och arkivmaterial med från tidigare verksamheter bl.a. från Eva Geijers barnhem i Ulfsby. På 50-talet uppfördes Jakobsbergshemmet i Karlstad.

Normalt finns inte så mycket information om barnen mer än personuppgifter, tidperiod, orsak till vistelsen, uppförande och vart barnen flyttade. Många barn placerades på barnhem om modern blev sjuk i te.x. TBC. Utredningar om placeringar gjordes i moderns hemkommun.

Det finns även akter på fosterhemsplacerade 1932-50, 1964-73 och intagna till barn- och mödrahem 1967-74. Listor finns på adoptivhem och placerade på barnhem1967-71.

Skolor var tidigare en viktig del i landstingets verksamhet. Många av oss känner säkert någon, som gått på någon verkstadsskola, vårdskola eller någon av länets folkhögskolor, Lilleruds eller Södra Vikens naturbruksskolor. Här frågas det oftast efter kopior på betyg eller klasslistor inför olika jubileer.

Uppgifter om tidigare anställda finns, ibland som hela serier som i Mariebergsmaterialet. I sjukhusens äldre verifikation bokfördes de anställdas löner, naturaförmåner och ev. tjänstledighet månadsvis. Där kan man tydligt se antal och yrkesgrupper, som arbetade på ett sjukhus och löneskillnaderna.

Sjukhusens verifikationer är en rik källa till lokalhistoria och visar den tidens verksamhet runt ett sjukhus. Man kan se vilka företag och privatperson, som levererat varor eller utfört arbeten på sjukhuset. På fakturorna är det ibland en skiss affären, som levererat och även årtal när det etablerades.

Varje år trycks förhandlingar och protokoll och där finns förteckningar över de folkvalda men även särskilda matriklar finns.

Vill man ha information om någon person ur landstingsarkivets handlingar, går det bra att kontakta arkivet. Personalen hjälper då till att ta fram uppgifterna men man skall komma ihåg, att ju mer precisa uppgifter man kan lämna om personen ifråga desto större chans har man att få napp.

Kontaktuppgifter: 054-617746 eller 617747 eller landstingsarkivet@liv.se