Nytomt i Hämnäs – en gammal Karlandagård
Av Esaias Dahlin
Karlanda är en gammal stabil bondebygd. Frånsett två järnbruk på 1800-talet och några sågar och snickeriföretag på 1900-talet är det jordbruket med dess binäringar som varit det dominerande näringsfånget. Typiska för socknen är de många gårdar som ägts av samma släkt i hundratals år. En av dessa är gården Nytomt i Hämnäs.
1700-talet
Den äldsta kända församlingsboken för Karlanda är husförhörslängden från 1774.
Enligt den fanns då tre gårdar i Hämnäs. En av dem kallades Tomten Åmot. Som innehavare var antecknad Pär Olsson, född 1703, och hans hustru Elin Persdotter, född 1716. Sedan dess har två stora, landsomfattande skiftesförrättningar ägt rum, Storskiftet under 1700-talet och Laga skiftet under 1800-talet. Därtill kommer en lång rad arvsskiften och fastighetsbildningar som påverkat ägandeförhållandena i hemmanet. Men den del av Tomten Åmot som fått namnet Nytomt har inte påverkats av några skiftesförrättningar. Den ägs och brukas fortfarande av en ättling i rakt nedstigande led till den förste kände ägaren Pär Olsson. Det har varit en växlingsrik tid.
När Pär Olsson föddes var Sverige fortfarande en stormakt och en av Europas mest betydande nationer. Femton år senare tog allt plötsligt slut. Med det ödesdigra skottet vid Fredriksten 1718 var det inte bara hjältekonungen Karl XII som föll. Då föll också hela det svenska stormaktsväldet samman. Rikets finanser var i botten. Befolkningsläget var i kris. De flesta män i vapenför ålder var borta. Många hade stupat på slagfälten runtom i Europa, andra hade gått i fångenskap i Sibirien. Vid det tunga fredsslutet i Nystad 1721 förlorade Sverige största delen av sina landområden på andra sidan Östersjön. Den del av Finland som Sverige fick behålla var ödelagd av ryssarna, och det egentliga Sverige var utarmat. Det var i denna hårda tid som gården Nytomt skapades.
1800-talet
Per Olssons och Elin Persdotters dotter Elin, född 1756, gifte sig med nämndemannen Elof Nilsson från Norra Fors och bosatte sig på den nya gården Nytomt, som omkring 1820 övertogs av deras son Nils, född 1793, och hans hustru Ingeborg Olsdotter, född 1798.
Efter Elof Nilssons bortgång 1835 gifte änkan Ingeborg om sig 1837 med Olof Andersson från Skansen. Ingeborgs dotter Elin gifte sig och flyttade till Elofstomt.
Olof och Ingeborg fick två barn:
Per Född 1838. Han gifte sig med Cathrina Eriksdotter från Liane. De fick fem barn, däribland sonen Erik. Han blev rikskänd inom travsporten, bl.a. för makalösa framgångar med den ståtliga hingsten Tiger Brand.
Annika Född 1839. Hon gifte sig med Erik Andersson från Stommen.
De fick två barn:
Axel Olaus, född 1869. Det blev han som kom att överta Nytomt.
Nils Gustaf, född 1873. Han blev hemmansägare i Norra Fors.
1875 blev Erik Andersson änkeman, när hans hustru Annicka helt hastigt avled, endast trettiosex år gammal. Han blev ensam med de små pojkarna Axel och Nils. 1877 gifte han om sig med Ingeborg Andersdotter från Elofstomt, dotter till Annickas halvsyster Elin.
Erik och Ingeborg fick tre barn:
Amalia Charlotta Född 1878. Gifte sig med byggmästaren Simon Olsson, Arvika.
Anton Erland Född 1881. Emigrerade till Amerika.
Elvira Laurentia Född 1883. Bosatte sig i Kristinehamn.
Ingeborg Andersdotter dog 1888, och Erik blev änkeman för andra gången, med fem barn att ha ansvar för. Det var ett fruktansvärt slag. De två sönerna från hans första äktenskap, Axel och Nils, var dock till ovärderlig hjälp, och man lyckades hålla hemmet samlat och driva gården vidare. 1891 gifte Erik om sig för andra gången. Hans tredje hustru hette Kajsa Olsdotter från Kesebotten. De fick två barn, en son och en dotter. Efter något år flyttade de till Köla med de minsta barnen. Axel och Nils blev kvar på Nytomt.
Nytomt på 1800-talet
1900-talet
I församlingsboken för 1900-1911 står Axel Eriksson som ensam ägare till Nytomt. Han gifter sig med Maria Kristina Nilsson från Djuv i Silbodals församling. En ny tid börjar för gården.
Det gamla bostadshuset börjar bli gistet och dragigt. Dessutom vetter det mot den gamla landsvägen från 1700-talet, och vänder baksidan till den nya väg som nu dras fram över gårdens ägor. Så Axel låter bygga ett nytt bostadshus som vänder sig mot den nya vägen. Markbiten runt det nya huset, mellan gamla och nya vägen, kan knappast användas som åker längre. I stället omvandlas den till något så ovanligt som en trädgård, med fruktträd, prydnadsbuskar och blomrabatter. Sådant hade knappast funnits förut. Och så var det själva huset. Det var skapat för en helt ny tid, i ett utförande som var en symbol för ett nytt århundrades tankar och drömmar. Det var en ny stil, inte dyrare än det gamla huset men bekvämare, smidigare och vackrare. Det nya huset på Nytomt blev mycket beundrat där det lyste vitmålat i solen vid den nya landsvägen med den nya bron och den ständigt ökande trafiken.
Men det var inte bara det nya bostadshuset som gav uttryck för den nya tiden. Axel tog med liv och lust del i den nya tidens tänkande. Han var en ivrig förespråkare för liberalismens visioner, som t.ex. krävde en radikal rösträttsreform (”en man-en röst”). Många anekdoter har bevarats från den tiden. Som när han retade upp prästen ordentligt på en kyrkstämma. Det var så att man måste ha en ny klockare i socknen. (Efter Axels far Erik, som slutat och flyttat till Köla).
Ärendet togs upp på kyrkstämman, där prästen satt ordförande. Någon föreslog att man skulle annonsera i Post- och Inrikes Tidningar, ett gammalt kungörelseorgan från stormaktstiden. Ja, instämde Axel, och föreslog att man dessutom skulle annonsera i Karlstads-Tidningen.
Då blev det oro på stämman. För Karlstads-Tidningen, med Mauritz Hellberg som redaktör, var det mest vänstervridna som fanns, med nästan revolutionerande krav på ändring av förstenade gamla lagar och förordningar, och fram för kvinnlig rösträtt och republik. Prästen slog klubban i bordet: ”Sådana element som läser Karlstads-Tidningen betackar vi oss för!” Axel begärde ordet på nytt: ”Jä ha läst Kallsta-Tininga i all mi ti, å han far hade Kallsta-Tininga, å vi räkner oss som lika bra kärar för dä”!
Det blev knäpp tyst på stämman. Så sa prästen: ”Jag märker att Axel Eriksson lär man känna -så småningom.” . Kyrkstämman beslöt enhälligt annonsera i Karlstads-Tidningen efter en ny klockare. En ny tids idéer var på väg att slå igenom, inte bara på Nytomt utan så småningom också i resten av socknen.
I Kristinas och Axels nya hem på Nytomt kunde man glädja sig åt tre barn:
Annie Kristina, f. 1905, g.m. kontraktsprosten Arthur Pehrson.
Elin Maria, f. 1907, g.m. köpmannen Ivar Danielsson.
Nils Torgny, f. 1909, g.m. Stina Andersson, Stommen, Karlanda.
Det blev Nils som kom att överta Nytomt. Han var ett med gården. Han visste allt om jorden, djuren, byggnaderna, skogen, arbetet.
Han var lika väl bekant med yxan och barkspaden, bågsågen och lejonsvansen, som med motorsågen och traktorn, lien och självbindaren. Med all respekt för det gamla var det framåt han ville se. Bara i ett avseende ville han vara lite gammalmodig. Det gällde hästen.
Han visste att de alltmer fulländade maskinerna kommit för att stanna. Men hästen ville han ha kvar. Ingenting kunde mäta sig med den. Att få ta hästen med sej till skogen för att hämta ved. Eller för den delen att få sätta sig i sulkyn för en rask tur genom hagarna eller på travbanan. Hästen hörde jorden och bonden och livet till, tyckte Nils. Stina delade hans uppfattning om arbetet på en gård.
Hon var väl införstådd med allt som måste göras. Hemmet och hushållet, barnen och familjen skulle ha sin omvårdnad. Samtidigt byggde gårdens avkastning till stor del på djurhållning och mjölkproduktion, som hon satsade på med all kraft.
Till allt detta hade hon också en hobby som hon ägnade sig åt så ofta hon kunde. Det var vävning. I den fann hon vila och avkoppling.
Stina och Nils fick tre barn: Tomas f. 1951, Olof 1953 och Annika f. 1958.
Efter Nils och Stinas bortgång hade Tomas och Olov gården gemensamt en tid. Sedan Olov övergått till annan verksamhet är det nu Tomas som tillsammans med Birgitta driver Nytomt.
Nytomt 1966, Hämnäs, Villan
2000-talet
När Tomas och Birgitta tar över Nytomt kan gården se tillbaka på en mer än 200-årig historia.
Nytomt skapades på 1700-talet, troligen under Adolf Fredriks eller Gustaf III:s regering, i en tid av oro och förvecklingar. Gården hade länge varit fast etablerad när 1800-talet kom med en häpnadsväckande utveckling.
Under 40 år, från 1823 till 1863, fördubblades socknens folkmängd, främst genom det förbättrade hälsotillståndet. På Nytomt följde Nils Elofsson, Olof Andersson och Erik Andersson väl med i utvecklingen.
Men den växande befolkningen hade svårigheter att försörja sig. Många lockades till Amerika, där somliga lyckades bra, andra mindre bra. 1900-talet började lyckosamt, inte minst för Nytomt med Axels nya villa och nya radikala idéer och fortlöpande förbättring av gamla odlingsmetoder. Efter honom tog Nils och Stina vid och följde samma utvecklingslinje.
Men nu är det 2000-talet, och hur skall det nu bli? En sak är klar. Det är en helt ny situation för jordbruket och för de unga entusiaster som vågar satsa på en oklar men spännande framtid.
Tidigare generationer hade alltid kunnat se tillbaka och göra jämförelser med gången tid för att finna vägledning in i framtiden. Man kunde använda sig av gamla erfarenheter och komplettera med nya teorier. Det kan man inte längre. Styrningen genom EU, den totala mekaniseringen, de helt förändrade skördemetoderna och många andra faktorer ger en alltigenom förändrad situation. Nya problem som dyker upp har inga svar att finna i gamla erfarenheter. Man måste lita till sitt eget omdöme. Den saken känner Tomas och Birgitta väl till.
Tomas är utbildad byggnadsingenjör. Efter sin examen fick han snabbt anställning i ett stort byggnadsföretag och kunde se fram emot en säker karriär.
Men när det blev aktuellt med generationsbyte på släktgården Nytomt tog han beslutet att tillsammans med brodern Olov ta över gården. Tomas är realist. Han insåg klart vad som skulle komma att krävas av honom. Han hade kunnat välja en bekvämare framtid. Men känslan för fädernegården och lusten att anta en utmaning gjorde att han beslöt sig för att satsa alla sina krafter och allt sitt kunnande på att bevara och vidareutveckla gården Nytomt.
En stor portion av sin förtröstan fick Tomas av flickvännen Birgitta. Hon hade samma fasta förtröstan och framtidstro som han, samma frimodighet inför utmaningar och en livslust som blommade för fullt. Hon hade en gedigen merkantil utbildning att bygga på, och erfarenheter från ansvarsfyllda uppdrag. På Nytomt gjorde hon sig snabbt oumbärlig, när hon gick in i gärningen som husmor i ett fullödigt lanthushåll, samtidigt som hon skötte en heltidstjänst som kanslist vid Årjängs kommunalkontor. Med Tomas och Birgitta är Nytomt i goda händer.
Nytomt 2000-talet